All language subtitles for Moedregruppen.2019.NORDiC.1080p.WEB-DL.H.264-RAPiDCOWS.sv

LOKAL FRAMGÅNG

LINE – MAJA – FÖR – ALLTID

Kan vi inte få lila blommor?

Nej, vi kan inte välja rosa.
Bröstcancer har det.

Tro mig, du vill inte tjafsa
med folket i cancerföreningen.

Ja. Nej. Nej, nej, nej.

Flyg in blommor då
och få dem hämtade på flygplatsen.

Ledsen, men de måste vara lila.

Jag är säker på att du fixar det.
Okej, hej då.

–Du hänger inte med.
–Bollen var ute.

Den var aldrig ute.
Ägg, två portioner. Vad säger du nu?

Otroligt. Fundraisern är i kväll
och det är noll koll på blommorna.

–Vad gör alla utsatta utan dig?
–Katalogen har kommit.

– "New Nordic Tableware"...
–Pappa hade roterat i graven.

Jag vänjer mig aldrig vid namnet.
Vad är fel med "Korinth Keramik"?

Säg det på engelska.

Bjørn har drivit bolaget sen
din far dog. Det finns bara en väg.

Hjärnan och hjärtat. Du räddar
världen, jag fixar smör på brödet.

–Jag åker in till kontoret.
–Ja, vi ses.

Jens, har du fört över pengar
till min kusin Maja?

–Ja, ja.
–I år igen? Seriöst, Line.

Vi ger henne en pytteliten del av
vinsten. Det är vi skyldiga henne.

Om vi inte hade köpt ut hennes far–

–hade hon fått halva makten
över bolaget och halva vinsten.

Nej, för makt är inget man får.
Makt är nåt man tar.

–Vasst. Machiavelli?
–Nej, Ritt Bjerregaard.

Vad är det för fel med
att hjälpa henne lite?

Hon sidder fast i den där astrista
provinshålan med en oambitiös man.

–Maja är säkert tacksam.
–Vi ses.

–Mamma, sitt stilla nu.
–Då var det fönsterkuvert.

Titta.
Det är Hongkongdollar från kusinen.

–Då ska vi på McD.
–Vi behöver inga allmosor.

–Det gör vi ju.
–Nej, mamma.

Vi klarar oss inte
utan extrapengarna.

Sitt stilla nu!

Woah. Det måste gå väldigt bra.
55 000 den här gången.

De har varit på Maldiverna.
De har fått en unge.

–Jag visste inte hon var gravid.
–Då var det ändå krut i påsen.

Vi har fått pengar
vi har fått pengar

vi ska på McDonald's
vi ska på McDonald's

–Hon är inte helt frisk.
–Det där kan omöjligt vara min unge.

Har ni inte glömt nåt?

Linus!

–Seriöst. Måste vi?
–Han är äcklig och får stanna hemma.

–Bajsfejs.
–Kan du...

–Nej, vad snabb du är!
–Nej!

–Blir det sent i kväll?
–Det beror på sponsorerna.

Det är så synd att du inte kommer.

–Jag badar honom nu.
–Okej. – Hej, älskling.

Herrejävlar. Titta på mig.
Du är verkligen jättesnygg.

Är han vaken?

Vad söt han är.

Nej, nej, fru Madeleine.
Ni väcker honom.

Okej. Jag går nu.

–God kväll.
–God kväll.

Jag vill presentera en fantastisk
kvinna och vår största bidragsgivare.

Hon äger med sin man
bolaget New Nordic Tableware–

–som började
som ett familjeföretag i Danmark.

Produktionen sker nu i Hongkong
och företaget är en global aktör.

Hon är en mycket speciell kvinna:
den underbara Madeleine Nørregård!

God morgon. Här är Radio Fyn.
Vi ska ha quiz och debatt...

Är här nån?

–Hej, Mons.
–Hej.

–Vi har mammagrupp först i morgon.
–Jag älskar när du kommer förbi.

Jag tycker hon verkar så obekväm.
Hon sover inte på nätterna heller.

Hon är kanske kvar på Afrikatid.

Mons, jag skämtade.

Jag blir bara så orolig.
Hon är kanske ledsen.

För skilsmässan.
Hon kanske saknar Jakob.

–Ska vi ta en fika?
–Det låter bra. Det behöver jag.

–Är det en av dina dåliga dagar?
–Ibland känner jag mig bara så ensam.

–Söta, söta Mons.
–Ja.

–Du är aldrig ensam.
–Tack.

Fina?

Fina? Är du okej?

Vad...

Vad?

Hej, älskling.

Jaha? Tidigt hemma.

Gör ingen stor grej av det där.
Vi är ju vuxna människor.

–Det var ju bara sex.
–Jag vill inte höra det där!

Du sa själv att Fina var
en present till hela familjen, va?

–Va?
–Ja.

Jag trodde inte du ville.
Du har verkat så stressad.

Du är sjuk i huvudet!

Mina vänner hade helt rätt.

–Det är nåt fel i skallen på dig.
–Vart ska du ta vägen nånstans?

–Vännerna står inte med öppen famn.
–Nej, på grund av dig!

Är det mitt fel dina vänner gamblar
med pengar som de inte kan förlora?

Du lovade dem en stensäker
investering. Du ljuger.

En stensäker investering?
Det finns inte.

–Vet man inte det så är man idiot.
–Och de idioterna var våra vänner.

Line... Vart har du tänkt ta vägen?
Du har ju bara mig.

Line, för fan. Sluta nu.
Uppför dig inte så barnsligt.

Jag älskar dig. Jag struntar i
vad som har hänt, okej? Line.

Fan!

MOM SQUAD

–Ja?
–Jag ska till Korinth.

–Jag kör fan inte till Grekland.
–Korinth på Fyn.

–Ska jag köra ända till Fyn?
–Vill du hellre till Grekland då?

Så, älskling.

–När mamman är glad är ungen det.
–Är det inte lite förlegat?

–Har du inte hört om spegelneuroner?
–Jo, självklart har vi det, Mons.

Ja, titta. Hund.

–Är ni klara?
–Jag tar den sista.

–Finns det mer vispgrädde?
–Hur orkar du?

Det är inte lätt heller.
Men jag har ryggrad.

Jag drack
en halv flaska rödvin i går.

–Mikkel och jag myste.
–Det kommer i mjölken.

Om vin var farligt hade vi inte haft
normala barn söder om Alperna.

Din mamma tog sig en liten rackare
då och då när hon väntade dig.

Otroligt att du kan amma med dem.

Det är ingen större skillnad.
Mina ser inte ut som skit sen.

Jo, jo, Caroline. Men jag menar bara
att det är mycket silikon, okej?

Det är helt ologiskt att det ska se
naturligt ut. Varför fixa brösten?

–Det är slöseri med pengar.
–Okej.

–Vad är fel, tigermamman?
–Det är ju inte naturligt.

Det är inget plusord. Psoriasis
är naturligt, men vem vill ha det?

–Precis.
–Vilken jämförelse...

Du ska bara sova, älskling.
Här finns absolut inget att se.

Bara sov.

Tack för alla fina presenter.
Och de stinker. Flytta dig!

–Nej, vad här luktar skit.
–Hej!

Hej.
Jag skulle precis ringa på, men...

–Surprise!
–Ja.

Hej!

Om nån skulle tvivla,
så är det min kusin Madeleine.

–Ni kan bara kalla mig Line.
–Och detta är min mammagrupp.

–Hej, Line.
–Hej.

–Ni skulle gå.
–Jag har inte bråttom.

–Vi blir utkastade, Barbie.
–Okej.

–Hej.
–Tack för i dag.

Hej. Vad söta de är.

–Gud, det är hon.
–Vad inbillar hon sig?

–Vad har hon gjort?
–Det är nåt familjetjafs.

Kan du ta den där? Tack.

Nej, vad trevligt!

Här har ni det ju
verkligen... trevligt, va?

Vad kul.
Ni använder fortfarande den muggen.

Självklart. Min pappa gjorde dem.
Det har du kanske glömt?

Nej, självklart inte.
Jag använder den själv.

Han din trevlige man då?
Mikael? Mikkel?

Är han fortfarande barn... lärare?

–Line, varför är du här?
–Det är en lite längre historia.

Har Bjørn knullat en annan?

–Då var den inte så lång ändå.
–Jag förstår fortfarande inte...

Med vår nanny.
Är det inte otroligt?

Men varför är du här i Korinth?

–Jag kan inte vara nån annanstans.
–Nu frågar jag dumt bara.

Du kunde ju vara nån annanstans.

Bjørn letar inte efter mig här.
Han vet att jag inte står ut här.

Han får inte hitta mig. Han försöker
få mig till att förlåta honom.

–Jag är trött på hans ursäkter.
–Hej, älskling!

Hej, Line! Det var verkligen
ett bra tag sen som man...

–Vem är du?
–Jag är din mammas kusin.

Jaha, är du den snobbiga kärringen
från Kina?

–Se vad som händer i ditt rum.
–Det händer inte ett skit där.

–De låter mig inte ens få en iPad.
–Nej, men du kan få min.

–Jag ska ändå köpa en ny.
–Tack, tack, tack!

–Du är min favoritkusin.
–Rummet, nu.

–Man ger inte folks barn en iPad.
–Det vore ju konstigt annars.

Hon skulle få en
i födelsedagspresent.

–Vad förde hem dig då?
–Ja...

Bjørn har varit otrogen
med barnflickan.

Han gav mig skulden för att jag sa
att hon var en present till familjen.

Det kan mycket väl ha varit
ett missförstånd.

I vissa kulturer är det helt normalt
att ge en kvinna i present–

–och om hon nu har varit
av annan etnisk... asiat–

–så kan hon få uppfattningen...

–Det där är väldigt rasistiskt.
–Det är inte alls rasistiskt.

Jag vet inte hur man säger det,
men det är många av dem–

–där det är pingisbollar...
och såna där pingpongshower.

Jag ville egentligen bara
ha nycklarna till farfars hus.

Vi ärvde det tillsammans. Om du nu
inte har nåt emot att jag bor där?

–Där tror jag inte att du kan bo.
–Ni hyr kanske ut det?

Majas far bodde där
och vi har inte städat sen han dog.

Du kanske ska hitta ett hotell.
Han får du sova på kökssoffan.

Jag kan visst bo i farfars hus.
Så fin i kanten är jag inte.

–Vi får se.
–Tack. Ni har bil, va?

Kan du vara försiktigt med de där?
Lädret kan vara lite ömtåligt.

Jag har haft med ömtåligt läder
att göra förut.

–Hej då, Line.
–Hej.

Så där.

Nej, nej, nej! Nej, älskling.

Inte röra.

Va? Är du hungrig?

Va? Är du hungrig?

Så där.

Siri? Hur gör man havregrynsgröt
till en bebis?

Det här har jag hittat om att göra
havregrynsgröt till en bebis.

Så.

Där hade vi två tur, va?

Åh, älskling.
Du måste sova lite till.

Please, sov lite till.

Älskling? Sov.

Vad är det? Vad är det med dig?

Okej...

Så. Tur att du är så gullig, va?

Annars hade du inte överlevt
särskilt länge.

Nej! Nu måste du samarbeta
med mamma lite.

Ursäkta. Hej.
Har ni San Pellegrino?

Eller Perrier eller...?

Nej. Glöm det.

De här vet jag att du gillar, va?

Siri, kan jag servera fina haricot
verts till ett halvår gammalt barn?

Här är vad jag har hittat. Fina
artiga koväder kan inte tillåtas.

–Är du inte från Majas mammagrupp?
–Jo, jo. Solvej heter jag.

Hej.
Jag vet att det här verkar lite...

–Kan man ge de här till små barn?
–Det där är till lite större barn.

Till lite större. Ja.

–Det här funkar varje gång.
–Ja.

Men det är sånt där pulver, va?

Jag tycker rent principiellt
att all mat ska lagas från grunden.

Vad är det exakt för varor
som är grunden?

Då ska du ha en påse havregryn
och helmjölk som du hittar där.

Om du inte vill mjölka kon själv.

Vänta. Går du? Det är bara
att jag behöver blöjor också.

Ja, men vad väger han?

–Blöjor köper man efter barnets vikt.
–Jaha, okej.

Hoppsansa. Hej.

Vad ska vi kalla dig? Druvan?
Nej, du liknar mer en bakpotatis.

–Han heter Christian.
–Åtta kilo! Jaså?

Är du en rejäl krabat?
– Vad vägde han när han föddes?

Han vägde... – Vad vägde du...?

Han vägde fyra komma...

–Han vägde fyra komma två.
–Aj, aj, aj!

Nej, det var planerat kejsarsnitt,
så jag kände inget.

Vad skumt.
Det krånglade i taxin också.

Taxichaffisen fick mina sista cash.
Kan vi inte bara skriva upp det?

Jag tror att du har sett
för många Morten Korch–filmer.

Sluta nu, Silvia.
Det är ju Majas kusin.

Ja, jag vet mycket väl vem du är.

Jag betalar. Ärligt talat, Silvia,
så tycker jag att du borde skämmas.

Tack.

–Vad var det där om?
–Silvia är bitter.

Hon var driftsledare på fabriken
och blev arbetslös när ni la ner den.

Ni får ha det bra.

Ursäkta, kör du bil?

Hej, Jens. Hej. – Hej då.

Vad bra att du ringde.
Jag behöver verkligen prata med dig.

–Bjørn var otrogen mot mig...
–Line, Line, Line!

Lugna ner dig lite.
Jag har pratat med Bjørn.

–Han slipper inte undan med det.
–Här är hans krav.

Du får en vecka på att vara hysterisk
och komma över det.

Sen kommer ni hem. Bjørn är mycket
ledsen för att du tog hans son.

Men lugna ner dig
innan han kopplar in polisen.

Vad pratar du om?
Varför står du på hans sida?

Sluta låta som ett bortskämt barn
och uppför dig som en vuxen.

–Lyssnar du?
–Ja, jag lyssnar.

–Åk hem.
–Jag kan inte bara åka hem.

Annars möts ni i rätten.

Och bara så du vet...
Du får inte Christian.

–Hon är hemma om några dar.
–Hur vet vi det?

Hennes kort är spärrat och hennes
mobilabonnemang är uppsagt.

–Hon är helt isolerad.
–Fint.

Får jag ge dig ett gott råd?
Avskeda barnflickan.

Är det nödvändigt?
Christian älskar henne.

Hitta en ny. En ful.

Det är bara jag.
Jag bar in mina varor också.

–Vad fan gör du?
–Det är happy baby–ställningen.

–Det är bra för ens inre balans.
–Jaså, minsann?

Är du säker på att det funkar?

–Nej.
–Jag orkar inte mer.

Jag vet inte vad jag ska göra.

Så, så, du. En sak i taget.

Vad har hänt?

Om jag inte åker hem till Hongkong
tar Bjørn ifrån mig Christian.

Och jag har inga pengar
och min mobil funkar inte.

Jag har ingenting och alla hatar mig!

Jag hatar dig inte.
Du är max lite irriterande.

Jag kan inte hantera det här.
Jag vet inte vad jag ska göra.

Så, så, så...
Du kan låna pengar av oss.

–Kan jag det?
–Så tar vi det en dag i taget.

Upp och hoppa.
Sitt inte här och tjut.

Hej, älskling!

Halloj.

Varsågod. Det finns mer
om du behöver det, okej?

Tusen tack. Vad snällt av er.
Jag betalar tillbaka så fort jag kan.

Ingen brådska. Klaus har alltid
en massa kontanter liggande.

–Vad är det du säljer?
–Lite av varje. Begagnade bilar.

Gamla maskiner som jag lagar.
Och ibland bygger jag en terrass.

Ekologisk, om du förstår.

Jaha, ekologisk? Spännande.

–Det är bara dagiset.
–Ska du inte ta det?

Om det är viktigt
ringer de nog från akuten.

–Bilen.
–Ja, ja.

Ja...
Vad säger du om den här?

Vill du låna den? Om du ska bo
på landet måste du ha en bil.

–Kan man köra den?
–Ja. Den kan också stå stilla.

Men det är roligare när de rullar.

–Men är den säker?
–Ja.

Den här ska bara... Där måste du
komma ihåg att bromsa i god tid.

Skatten är inte betald,
men det är det ingen som kollar här.

Jag ska hitta en barnstol till dig.

Varsågod.

–Är du bra på vatten och rör?
–Ja.

–Hur många barn har ni egentligen?
–En sex stycken är vi väl uppe i.

–Då går du hemma, eller vad?
–Nej, då hade jag blivit helt galen.

–Nej, jag är revisor.
–Är du revisor?

–Fram med öronpropparna!
–Hej, älskling.

Hej, kusin Line.
– Det var hon som gav mig iPaden.

Sia och vår Nikolaj
går på dagis tillsammans.

–Jag är snorig.
–Ja, jag ser det.

–Men du har ju en ärm ju.
–Ja.

–Då blir du kvar i stan ett tag?
–Ja, tills jag har sökt skilsmässa.

Jag måste få ordning på huset.
Kan du rekommendera en städhjälp?

Det kan jag visst.

–Vad? Du menar mig?
–Ja. Sånt klarar vi själva här ute.

–Det är jag. Bjuder du på kaffe?
–Självklart.

–Hej, Maja.
–Hej.

–Jag kom på att jag inte har tid.
–Du hinner en snabb kopp.

–Nej, tyvärr. – Sia, kom.
–Men jag kom ju precis.

Jag har bjudit in Line
till mammagruppen.

–Kom. Nu går vi hem.
–Nej!

–Jo, vi har bråttom. Kom.
–Nej!

–Ta din väska. Nu kommer du.
–Nej!

–Jag vet inte om det är en bra idé.
–Maja bestämmer inte över gruppen.

Det där är jag fena på.

Så. Ja.

Kom. Ja.

Ja.

Jaha, lilleman.
Ska jag visa dig runt lite?

Nej, vad fint.
Det är farfars gamla verkstad.

Nej, titta.

Den har din tant Maja gjort.

Visst var hon duktig?

Den har din mamma gjort.
Jag var inte lika duktig.

Titta, älskling. Det är min pappa.

Och det är farfar och farmor.

Och det är mamma och Maja.

Vi är de enda som är kvar nu.

Det var här det hela började.
I farfars gamla verkstad.

Sen byggde de fabriken.
Hela familjen var med om det.

Jag önskar du hade fått träffa dem.
Det var en bra tid.

Så, älskling.

–Ja, det kan man ju inte säga.
–Det är ju inget man kan säga.

Det är absolut inte okej.

–Jag känner igen den där känslan.
–Det går upp för dem vad de gjort.

–Det är karma.
–Jag tycker bara han är vidrig.

–Han knullade au–pairen.
–Det gör man bara inte.

Gud, hej. Hej, Line.

Vi pratade inte om dig.
Det var bara...

Okej, vi pratade massor om dig.

Maja tycker inte synd om dig.
Hon säger att det är karma.

Silvia är bara sur. Solvej står på
din sida, men hon är så tolerant.

Caroline tycker Bjørn är en fjant.
Skit i honom.

–Ja, skit i honom.
–Jag tog med en liten grej.

–Det brukar vi inte göra.
–Nej, det är alldeles för mycket.

En bonsai. Nej, vad fin den är.

–Det är en japansk en.
–Ja, kanske.

–Tusen tack.
–Tack själv.

Parkera röven. Det finns fågelbon
och kaffe i kannan.

–Tack för att jag fick komma.
–Självklart.

Nej, vad gott,
men jag äter inte kolhydrater.

–Vad häftigt.
–Det är hembakat.

Nåja, men man måste väl
få synda lite då och då. Tack.

–Är det sant att du fick kejsarsnitt?
–Ja.

Jag sprack helt i skrevet.

–Blygdläpparna liknade två bananer.
–Två bananer och en blomkål.

–Blomkål?
–Ja, hemorrojderna.

Dödsstraff för distrikssköterskor
som säger man ska kolla med spegel.

–Man repar sig aldrig efter synen.
–Så, flickor.

Man berättar inte
om sina private parts.

Inget är privat i en mammagrupp.

I en mammagrupp pratar man
om förlossningar och dumma män.

Hon har rätt. De pratar bara om det.
Jag vill dra ut trumhinnorna ibland.

Ändå gör du allt för vårt sällskap.

–Mons vann oss i skilsmässan.
–Hur då?

Först var Jakob, mitt ex,
också med i mammagruppen.

Vi tänkte att Savannah inte skulle
gå miste om en mammagrupp.

–Hon har väl en mamma nånstans?
–Vi köpte henne begagnad. Adoption.

Hur kan du se så pigg ut?
Sover han alltid?

Inte alls.
Hur klarar folk det utan en nanny?

Man ska inte skämma bort dem.
Jag tvättar inte golv eller kläder.

Det är barnens jobb.
Mackorna gör de själva.

Du kan inte skicka barnen till skolan
med en fralla med florsocker.

–Vad skulle hända då?
–Med maten har jag principer.

Man har principerna man har råd med.

Mina ungar får rejäl frukost
och middag. De är inte felnärda.

Trevligt att du flyttat till Korinth.

Det blir max ett par veckor.

Det sa jag med.
Line hatar Korinth.

Hon står inte ut här.
– Det har du själv sagt.

–Det blir skönt när du flyttar.
–Tala för dig själv.

Vet du hur många som har
fått sparken på grund av henne?

Fabriken gick inte runt.

Den kunde ha gått runt.
Ni var bara giriga och fick inte nog.

Ut med dem som startade den
och in med kineser utan avtal.

–Det är så jävla vidrigt.
–Jag var också jätteledsen för det.

Du grät när miljonerna rullade in.

Fråga Silvia
vem av er som drabbades värst.

Jag avbröt min fertilitetsbehandling.

Det tog oss runt fyra år
innan vi fick råd med det igen.

Inser du vad fyra år gör
med en 35–årig kvinnas ägg? Nej.

Jag fick ägg från en rysk donator.

Var det lite trevligare
när vi pratade om sprängda snippor?

Nu ska vi ha trevligt.
Ta ett fågelbo.

Ät, jag gjorde fyra plåtar.

Det har jag aldrig hört.

Jag är skitavundsjuk.
Hur funkar det med en nanny?

Tar hon bajsblöjorna
och går upp på natten?

–Ja.
–Snacka om lyx, va?

–Och så lagar hon middag.
–Fy fan, vad häftigt.

–Vad söt han är.
–En smarrig liten bakpotatis.

Kan vi inte boka en lekdejt
för honom och Savannah?

–Han är ju bara för gullig.
–Han är verkligen söt.

Hej, älskling. Var det trevligt?

Du kastade inte ut Line ur stan, va?

Hade de glömt sina hötjugor
och facklor hemma?

Ut med det och fort.
Andra halvlek börjar strax.

Det är mina vänner och nu slickar de
hennes röv som en hop lämlar.

Det är lämlar inte kända för.

–Du förstår inte.
–Okej.

Lilleman...

Du måste sova nu. Det måste du.
Du måste sova.

Så detektiven smugglar ner pistolen
i domarens väska–

–för att han är den enda som kan
gå utanför säkerhetskontrollen?

–Exakt.
–Okej.

–Det är bra tänkt.
–Där gick jag i stå.

Den svåra tvåan är en kliché,
men det är sant.

När man har skrivit en bästsäljare–

–är man livrädd för att folk ska
genomskåda att det var ren tur.

Och så fick jag plötsligt
fullt upp med skilsmässan.

–Vad hände egentligen?
–Ja, vad hände? Det vanliga.

Man möter man. De gifter sig.
De vill ha ett barn.

Det är svårt. De skaffar hund.

Plötsligt godkänns adoptionen och de
får världens mest underbara dotter.

Samtidigt så visar det sig–

–att mannens stora kärlek
har inlett en affär med kennelfittan.

–Som sålde helvetesvalpen till dem.
–Nej.

Jo.

Så han stack med kvinnan
som sålde hunden till er?

Hur fan kan man göra nåt sånt?

Och med en kvinna?

Jag är inte heterofob.

Men bisexuella är bara så...
Bestäm er då!

–Har han Savannah halva tiden?
–Det är det näst roligaste.

Vi slåss om vårdnaden.
Det är rena farsen.

Vi kontaktar båda pappaföreningen
som börjar slåss med sig själv.

Skiten imploderar närmast–

–när Jakob plötsligt frivilligt
avstår vårdnaden.

Det visade sig att kennelfittan
inte tycker om andras barn.

Pratar ni med varandra?

Ja...
Jag tror att han har ångrat sig.

Och vill du ha tillbaka honom?

Jag vet inte
om jag kan förlåta honom.

Jag försöker nog fortfarande
skrapa upp min stolthet från golvet.

Det vet jag precis hur det är.

Du då? Har du sökt skilsmässa?

Nej. Jag måste bara ta reda på
hur man gör det.

Det är skitlätt. Du använder bara
ditt BankID. Det tar fem minuter.

–Jaså?
–Ja.

Skilsmässoansökan

Mottaget

Jag ville bara tacka
för lånet av datorn.

Okej.

–Så det är här du sitter och jobbar?
–Ja.

–Har du gjort allt det där?
–Ja, det är ju det jag lever på.

–Jag har gjort en del.
–Nej, vad fin den är.

–Galet vacker.
–Tack.

Jag börjar få ordning på huset nu.
Mons var så snäll och hjälpte mig.

Ja, Mons är riktigt snäll.
Det är de flesta i stan.

Så jag råder dig till
att inte bli för god vän med dem.

–Vad menar du?
–Du är ju på väg vidare, va?

Folk blir lite sårade om man sticker
och glömmer allt om dem.

Men jag glömmer ju inte.

Du glömmer inte folk i Korinth?

–Maja, vi ska äta!
–Ja...

–Jag ska in och äta.
–Ja. Jag går nu.

Skilsmässa? Hon har tagit min son
och ansökt om skilsmässa.

Vad i helvete?!

Skitdumt att stänga av mobilen
innan vi visste var hon var.

Det vet jag.

Jag är så glad att ni ville komma.
Behåll bara skorna på.

–Det må jag säga...
–Vad fint här har blivit.

–Man känner ju inte igen sig.
–Jaha, du överlevde att städa?

–Fint hus du har här, Line.
–Det är faktiskt mitt hus.

–Var har du gjort av alla mattorna?
–Vad fint det är.

Tack ska du ha.
Det är helt tvättat och bonat.

Du är en pärla.
Vad mysigt här är.

Vilken tårta! Vem gifter sig?

–Jag har bara beställt en liten kaka.
–En liten kaka?

–Inga mammagrupper utan kaka.
–Nästa gång gör du en pulverkaka.

Det är att hoppa över
där staketet är lägst.

Vilken idiot väljer
att hoppa över där det är högst?

–Akta så det inte flyger in flugor.
–Liam sover i min säng.

–Barn mår bra av att samsova.
–Och det är mycket mysigare.

Mysigare?
Liam far runt som ett kebabspett.

Jag pallar inte gå upp och amma.
Det är enklare när han ligger där.

–Åh nej, lilla vännen.
–Ta honom inte direkt.

Barn ska inte ligga och gråta.
Då blir de otrygga.

Tänk om han kunde ta nappen.
– Varför vill du inte ha en napp?

Låt mig prova.
– Kom här, grabben!

Hoppla!

–Hur gjorde du det?
–Det måste vara magi.

–Vad var det, älskling?
–Men han dippade sin...

–Det sa hon i går också.
–Nej...!

Det är ju skitroligt.

–Jag förstår inte plump sexhumor.
–Jag minns inte när jag fick nåt.

Jag har inte fått nåt
sen... klockan elva.

Nej, alltså.

Vad gör du? Sluta nu...

Vad äckligt. Mons, du.

Hur går det med skilsmässan?
Har du hört av Bjørn?

–Nej.
–Flyttar du när han skriver på?

Jag hittar en liten villalägenhet
i Klampenborg. Inget stort.

–Du kommer att sakna oss som fan.
–Det vet jag.

–Vi kommer att sakna dig.
–Du kan ju också bara stanna här.

–Kan ni se Line bo i Korinth?
–Ja, varför inte?

–Jag tycker du ska det.
–Vad gulliga ni är.

–Jag trivs bra här.
–Vad fan? Äter du kolhydrater?

Ja. Skit i det!

–Ja, skit i det!
–Skit i det, för fan.

–Skit i det.
–Hey, hey, hey.

Hej, älskling.

Hur kan du vara så smal?

–Jag får lust att slå dig.
–Jag ser ju också bra ut.

Du är tolv år. Det räknas inte.
Du kan äta chips dygnet runt.

–Bjørn anmälde mig till ett bootcamp.
–Bjørn verkar vara en stor skit.

Man måste göra nåt åt det
för att komma tillbaka.

Man ska inte komma tillbaka.
Man ska njuta av sin unge.

Om Freddy sa att jag var för fet
så hade han fått en spark i röven.

Var är Maja egentligen?

–Maja har nog lite svårt för dig.
–Varför?

De har svårt med att få det att gå
runt och så kommer du, din riking.

–Men jag äger ju inte en krona.
–Du är äckligt rik snart.

Maja säljer en skål när en turist
ser keramikerskylten i förbifarten.

Hon har inte sett dig så ofta
sen ni la ner fabriken.

Så det är lite svårt för henne.

–Ska han inte i?
–Nej, jag tror...

–Kom nu, mamma Line. Du kan.
–De kan själva...

Titta nu. Och ett, två, tre...

Ja, du är så duktig. Inget händer.

–Kom igen nu.
–Ett, två, tre...

Han kan simma! Såg ni det?
– Du kan simma, älskling!

Såg ni det?

Ja, älskling. Du kan simma.

Mamma! Din kusin är här!

Bara sätt dig, Line,
så tar jag ungarna.

Maja, jag vill säga förlåt
om jag har gjort dig ledsen.

Men du har faktiskt själv
varit mycket avvisande.

–Ja, för att du drev mig till det.
–Vad då?

Du har bara skitit i oss i alla år.

Jag har skickat din vinstandel
varje år.

Du håvar in pengar på ett företag
min pappa var med om att bygga upp.

Han sålde sin andel. Jag är less på
att vara en ursäkt för mig själv.

Din pappa söp upp pengarna.
Han kunde ha startat nåt nytt.

Du har aldrig intresserat dig
för hur jag mådde.

Har du intresserat dig för mig då?
Du har inte svarat på ett enda brev.

Du menar vykorten
du skickade med pengarna.

Om alla fina resmål
och spännande människor du mötte.

Varför hatar du mig så mycket?
Vad har jag gjort dig?

–Skämtar du?
–Vad har jag gjort?

Du har aldrig besökt oss.
Du kom inte på Sias dop.

Men när du behöver det
så duger jag.

–Det är inte mitt fel.
–Du tycker väl att det är mitt fel.

–Det tycker jag inte.
–Det gör du ju!

Nu slutar ni.

Ni är två härliga människor
med skitmycket gemensamt.

Ni är för smarta
för att hugga på varandra.

Det heter "hacka", Mikkel.

Du, Silvia?
Jag tänkte bara på en sak.

Vad sägs om att sälja
lite lokala varor här i butiken?

Du han ha en läcker liten avdelning
med honung, sylt och marmelad–

–och ekologiskt frukt och grönt från
gårdarna och öl från mikrobryggeriet.

Och så är det hon som säljer
de där fina hemgjorda tvålarna.

Ja, kanske.

Och så kunde du sälja Majas grejer.
Det hon gör är jättebra.

Jag är säker på att folk åker långt
för att köpa det.

Det ger säkert massa merförsäljning
och jag hjälper dig gärna fixa det.

Ja.

Vill du smaka? Kom.

Vad händer här? Flyttar du?

Silvia gav mig en hylla till.
Jag har redan sålt ett helt parti.

–Vad häftigt.
–Jag är så stolt.

–Det är mina saker de gillar.
–Du är så duktig, älskling.

–Jag måste göra mer.
–Ja. Sätt igång.

Två... tre, fyra.

Och 5 300 till dig.

Jag vill beställa några rosa skålar.
Kan jag få sex stycken?

–Du får dem för inköpspris.
–Yes!

Det är ju helt fantastiskt för dig.
Visst är det häftigt?

Du måste medge att det var snällt av
Line att hjälpa dig börja sälja här.

Det är ju en fantastisk idé
att du kunde sälja dina saker här.

Vad säger du?

Vad i helvete inbillar hon sig?
Gå bakom ryggen på mig så...!

Det var en gång ett lejon
bom tjicka bom bom bom

och han var väldigt sur

Hon förstör allt! Nu snor hon äran
för att mina saker säljer.

Jag finner mig inte i det.
Hon ska ut ur stan!

–Det bestämmer inte du.
–Tar du också parti för henne?

–Jag tycker du överreagerar lite.
–Jag? Överreagerar? Fan ta dig!

Jag ångrar allt jag sa.

Det var en mycket klok
och normal reaktion.

och hon var en sur kärring

Nej, fanimej...!

Nej...

Och andas ut. Kom igen.

Jag kan inte stå så här.
Mina pattar kväver mig.

Du ska bara ge det en chans.
Jag lovar, ni blir beroende.

Kom igen, så andas vi ut
och så går vi hela vägen ner.

Usch, min matta luktar.

–Det är seriöst.
–När får vi leka med klossarna?

–Du är så barnslig.
–Andas ut och hela vägen tillbaka.

Och ni får låta.

–Jag tar honom.
–Bjørn?

Vad gör du? Det är mitt barn!

Vad gör du här? Du kan ju inte
bara komma och ta honom.

Men det kan du? Var glad
att jag inte har ringt polisen.

–Han klarar sig inte utan mig.
–Det gör han nog.

Det är ett under att han lever.
Du förstår dig inte på barn.

–Bjørn, du får inte...
–Du sätter ner barnet och det nu!

–Du får inte ta honom ifrån mig!
–Ni kan umgås hemma i Hongkong.

–Sluta nu, Bjørn.
–Packa och bomma igen kåken.

–Du får inte köra.
–Nu slutar du. Sluta.

Gå in och packa dina saker,
så ser jag till att nån hämtar dig.

Bjørn...

Jag älskar dig, älskling. Gråt inte.

Du får inte gråta. – Öppna, Bjørn.

Nej, Bjørn! Bjørn!

–Hur i helvete har han hittat dig?
–Det vet jag inte.

Lägg dig och sov nu.
Alltså... jag ska upp tidigt.

–Det har hänt nåt hemskt.
–Vad pratar du om?

Bjørn var här.
Nere i huset. Han tog Christian.

Va? Varför sa du inte det?

Christian grät. Den dumme jäveln
tryckte in honom i bilen och Line...

–Nej, nej, nej.
–Maja...?

Hur visste Bjørn att Line var här?

–Det vet jag inte.
–Hur visste han det?

Jag var bara så arg. Jag råkade ringa
och säga var hon var.

Vad tänkte du på? Vad trodde du?

Det vet jag inte.
Jag ville bara bli av med henne.

Du fixar det här. Fattar du?

Nu måste jag kissa. Också.

Hej, hej! Det är bara vi.

–Jag var helt död.
–Det var jag också.

Har du ätit?

–Vad synd det är om dig.
–Hur fan hittade han dig?

Du har inte använt kort eller mobil.

–Kanske då hon sökte skilsmässa.
–Det spelar ingen roll.

Nu har det hänt
och jag måste göra som han säger.

Nej, du åker inte till Hongkong
med det svinet.

Det gör du bara inte.

Han vann kanske det första kriget,
men han har inte vunnit slaget.

–Det är tvärtom, Silvia.
–Whatever!

Det blir inget slag.

Gör jag motstånd
så kan det gå ut över Christian.

Jag måste följa med honom.

Jag började annars
trivas jättebra här.

Kan du inte berätta för mig
varför allt är så hopplöst?

–Vem säger att Bjørn är starkare?
–Han får alltid som han vill.

Och jag har sett hur han är mot folk
som står i vägen för honom.

–Slår han dem?
–Nej då.

Det är du som är Christians mamma
och det är du som har vårdnaden.

Det har Bjørn också.

Han kan inte bara knulla hejvilt
och sen kräva att Line ska följa med.

Andas, Caroline. Vi måste ta reda på
vilka rättigheter du har.

Vi pratar med länsstyrelsen.
Du kan säkert få ensam vårdnad.

Han har knullat barnflickan.
Han borde inte ha rättigheter alls.

Nu lägger länsstyrelsen sig inte i
vilka som folk har sex med.

Han kan inte ta barnet från pojkens
mamma så. Det är barnmisshandel.

Det är inte barnmisshandel
att ett barn är med sin pappa.

Hur lite tid
han än har varit med barnet.

När det är gemensam vårdnad
och föräldrarna är gifta kan vi inte.

Om han tar med barnet till Hongkong,
är det ett bortförande då?

För han ut barnet ur landet
mot din vilja är det ett bortförande–

–och du kan då kräva
att få tillbaka din son, ja.

Låt honom åka hem till Hongkong.
Då får du garanterat Christian.

Hem till Hongkong?

Är familjen bosatt i Hongkong?

–Ja.
–Herregud. Ja, okej...

Ja, men då är det Hongkonglag
som gäller.

–Vad säger den?
–Jag är inte bra på Hongkonglag.

Det gäller för dig och barnets far.

Du kan inte föra ut barnet ur landet
utan att ha pappans samtycke.

I praktiken kan din man
göra en anmälan om bortförande.

Du har inget annat väl än
att låta pojken åka hem till Kina.

–Varför bortför vi honom inte?
–Det är ju skitolagligt.

–Line får fängelse.
–Hon kan gå under jorden.

Line kan inte leva på flykt.
Det måste finnas en bra lösning.

Har du ingen hållhake på honom?
Nåt som vi kan pressa honom med.

–Det tror jag inte.
–Fabriken då?

–Han måste ha trollat bort vinster.
–Jag kan kolla igenom bokföringen.

–Fast det tar lite tid.
–De kan ha åkt i morgon.

Då får du hålla kvar honom
ett par dar. Skriv till honom.

Du har ett äktenskapsförord, va?

Hur kan du inte ha äktenskapsförord?

Du går in i ett äktenskap
med ett jätteföretag. Vansinne!

Han var pappas högra hand i åratal.
Jag litade ju på honom.

Ett äktenskapsförord
verkade så oromantiskt.

Det kan jag tänka mig att han tyckte.

Då kan du se fram emot en hård strid.
Olagligheter kan bli ett problem.

Du kan ha ett medansvar. Det får vi
tänka på innan vi går till polisen.

Till polisen? Nej, nej, jag ska
inte gå till polisen med det här.

–Varför inte?
–Det är ju helt ologiskt, Line.

Om Bjørn döms får du vårdnaden.

Ni känner honom inte.
Om jag får honom dömd–

–ägnar han resten av livet
åt att förfölja mig.

–Klassisk psykopat.
–Låt oss nu se om vi hittar nåt.

Du kan pressa honom till skilsmässa.

Vi måste vara försiktiga. Bjørn
är inte en som man dribblar bort.

"Dribblar bort"? Vem är du?
En Kalle Anka–tidning från 70–talet?

I morgon – på mitt kontor.
Jag behöver er allihop.

Jag behöver ett par dar här
för att säga hej då.

Vi åker på tisdag.

Okej. Jag hinner det.
Hur är det med Christian?

–Okej. Här. Ta ett år var.
–Ja.

Vi söker tecken på
att Bjørn har urholkat kapitalet.

Vi markerar stora balansposter.

–Jag förstod "vi" och "ska".
–Jaha?

Det här är balansräkningen.
Det finns en sån för varje år.

Ni ska highlighta där tillgångar
och skulder är särskilt stora.

–Vi ska färglägga de stora talen.
–Ja, Caroline.

Ni ska färglägga de stora talen.

–Hur skaffade du allt det här?
–Det är offentliga handlingar.

Varför har ingen upptäckt det då?

Det är lite mer invecklat att läsa.
Det här kommer ta en evighet.

Då hoppas jag på en kort evighet,
för de åker tillbaka i övermorgon.

–Då är det bäst vi sätter igång.
–Ja.

Det finns inget mer vi kan göra.
Jag har inget på honom.

Allt kring nerläggningen
och flytten utomlands verkar okej.

Det måste finnas nåt.
Bara några småsaker.

Jag är ledsen, vännen.

Maja, jag är så tacksam,
men ska du inte hem och sova?

Jag stannar här.
Penningtvätt eller skatteparadis då?

Han måste ha lurat nån nån gång.

–Han lurade våra vänner en gång.
–Hur då?

Med urdåliga fastighetsinvesteringar.

–De hotade att polisanmäla honom.
–Hur gick det med det då?

Bolaget gick i konkurs, vi flyttade
och de tog tillbaka anklagelserna.

Det hade varit tokbra om du hade
kommit att tänka på det i morse.

Minns du namnet på fastighetsbolaget?

Nu är vi här!

–Nå?
–Vi har honom, vänner.

–Bjørn är bolagstömmare.
–Det låter äckligt.

–Vad betyder det?
–Ni kommer ihåg Stein Bagger, va?

Elak fan, dålig hårdag,
la själv beslag på alla pengarna.

–Bjørn är Stein Bagger.
–Honom tog de.

Metaforiskt sett, Einstein.
Bjørn är som Stein Bagger.

Vi gör så här. Vi lägger bevisen
på bordet och sticker med Christian.

–Mår du inte bra?
–Så lätt blir det ju inte.

–Bjørn tål inte hot.
–Där är psykopatgrejen igen.

Då ringer vi polisen.

Innan de kommer
kan han ha stuckit med Christian.

Då måste vi ta Christian
före ditt möte med Bjørn.

–Var bor de?
–På Clarion på flygplatsen.

Okej. Vi skickar dit ett par spioner
och smider en plan för hur vi gör.

–Spioner?
–Är det "Vi fem och mammagruppen"?

–Det kan vi kalla det.
–Kan inte jag få göra det?

Nej. Alltså, jag gör det.

Om det ska funka måste det vara
en som kan ta det djupt seriöst.

–1140.
–Vad letar du efter?

–Jag kollar bara utgångarna.
–Scary. Vad gjorde du förut?

Kom igen, bara lite.

–Vem är hon?
–Jag vet inte.

Hon ser ut som en KGB: are.
Han kan inte vara otrogen med henne.

–Hon är kanske vild i sängen.
–Gud, bara hon inte är äggdonator.

Hon måste se honom.

Akta nu.

–Hej.
–Hej, hej. Du måste se honom.

Åh...!

Hej, min lilla pojke.

Vi måste sticka.
Barnflickan är i rörelse.

– "Barnaby"?
–Barnflickan. Tog han med Fina?

Okej, vi vet rumsnumret,
så hur kan vi komma förbi henne?

Är hon inte filippinska?
Vifta med en karaokeanläggning?

Trivselrasist.

Hon är absolut inte filippinska.
Hon är mer lik Mickey Rourke.

–Fina? Den lilla snärtan?
–Nej.

Det spelar ingen roll.
Jag vet hur vi tar Christian.

Vi ska få ut Bjørn
och advokaten ur rummet.

–Du arrangerar ett möte i lobbyn.
–Han blir skitsur.

Han har snott din unge
och knullar en rysk femkampare.

–Det var inte Fina.
–Ring nu, Line.

–Nej, jag kan inte.
–Nu ringer du!

–Okej, jag ringer bara. Va?
–Ja.

Okej.

Hej, det är jag.

Ja, jag är klar, men...

Jag vill jättegärna
få ett snack med dig ensam.

Så kan vi träffas först
utan att Christian är med?

Ja. Men när då?

Okej. Jag är där i morgon kl. 10.

–Vad sa han?
–Han sa bara ja.

–Kanon.
–Okej.

Jag vet inte
vad jag hade gjort utan er.

Tack.

Okej, där kommer han.

–Var är dina grejer?
–Jag hämtar dem sen.

–Du kom inte ensam.
–Jag vill ha vittnen.

–Vittnen?
–Ja.

Det är några praktiska detaljer
som jag vill få koll på.

Du tycker inte det är en överdrift
att ta med Angela Merkel?

Vi hittar ett mötesrum. – Vi ska
tydligen inte bara snacka känslor.

–Köpte du kläderna på en sexshop?
–Jag hade ingen aning.

–De levererade med kort varsel.
–Deras motto var "Vi kommer nu".

Det borde jag kanske ha fattat.

–Vi måste bete oss som städerskor.
–Hoppas hon är halvdum och helblind.

Jag har förstått dina krav,
men jag kan inte tillmötesgå dem.

Jag vill fortfarande skiljas
och jag vill be dig skriva på här nu–

–så vi kan komma igång med
att starta våra liv var för sig.

Ekonomin och bolaget
får vi förhandla om–

–men med hänsyn till Christian
så vill jag ha vårdnaden.

Du kan få ha honom på några av loven
och träffa honom när du är i Danmark.

Jag tror inte du förstår helt.

Jag åker inte till Hongkong själv.
Christian följer med mig hem.

Och bolaget får jag vilket som.

Det går tyvärr inte.

Om du inte går med på en helt normal
och civiliserad skilsmässa–

–så måste jag gå till polisen
med bevis för att du har svindlat.

–Sitter du där och hotar mig?
–Det är en verklig förhandling.

Vad har damerna
att förhandla med då?

–Vi ska städa!
–Nej, det behövs inte.

–Vi ska städa.
–Nej, inte nu.

Jag städar i sovrummet.
Vi måste byta sängkläder varje dag.

Hej, gubben.

Annars får jag sparken.
Vill ni att jag får sparken?

Ska vi till mamma?

Ja...

Du har som BN Ejendomsinvests ägare
lurat medinvesterarna–

–genom att fingera underskott
och sen sätta bolaget i konkurs.

I klarspråk:
Vi har bevis för bolagstömning.

Så du bestämmer själv
om vi ska ordna skilsmässan–

–eller om vi ska lämna bevisen
till polisen.

Så bra, men du glömmer
att du är medansvarig för allt.

Line har inget med fastighets–
bolaget att göra. Det står på dig.

Maja?

Vi har sett nog. Om Bjørn har gjort
nåt straffbart är du också skyldig.

Jag har inte tömt nåt bolag
och det var inte jag–

–som la ner en välfungerande fabrik.

Välfungerande? Är det din lilla
revisorsväninna som säger det?

–Då förstår hon sig inte på det.
–Den gav inte precis vinster.

Man har ett socialt ansvar.

Du var skyldig stan
att ge fabriken en chans.

Det var en fin föreställning.
Man kan tro att du menade det.

Tycker du inte längre
att Korinth är en provinshåla?

Full av oambitiösa,
kakmumsande lantisar?

–Det har jag aldrig sagt.
–Jag var med, Line.

Eller vad? Du har kanske vant dig vid
att leva bland enkelt folk.

Har du fått tokstollarna att tro
att du är orolig för dem?

Va? Då är du en bättre manipulatör
än jag trodde.

Kritisera inte mina vänner.
Du anar inte vad de gjort för mig.

Är det så det är, Maja?

De kunde inte
få ut dig ur stan fort nog.

Så dina vänner är kanske inte
så lojala som du tror.

Har du inte ens funderat över
hur jag hittade dig i Korinth?

Korinth var den sista plats
som jag hade letat efter dig på.

Var det du?

Förlåt, Line. Verkligen förlåt.

Jag är skitledsen,
men det var inte så lätt för mig–

–att du kom dragandes
och tog över mina vänner–

–som om allt var frid och fröjd
mellan oss två.

Ursäkta, visste ni det här?

–Solvej, visste du det?
–Jag anade det kanske.

–Varför har ni inte sagt nåt?
–Ska vi inte ta det sen?

Jag tycker ni ska gå nu.
Jag vill inte se er mer.

Stick hem till er trista provinshåla.
Jag orkar inte med er mer.

Det finns inte mer att se här.

Hey! Är ni helt jävla svagsinta?
Sa vi inte hej då?!

Älskling? Kom igen nu.
Nu ska du lugna ner dig lite.

Man kan tydligen inte lita
på de här typerna, va?

Jag älskar dig. Det vet du.

Det är bara du. Det är du
och så är det Christian och jag.

Och den nya barnflickan.
Hon är verkligen ful.

Kan du inte köra Line till Korinth
så hon kan hämta sina saker?

Självklart.

Jag kommer om två sekunder.

Hej, älskling. Hej!

Hej, älskling. Hej.

Som jag har saknat dig.
Hej. Hej, älskling.

Så.

–Hej.
–Kom, älskling.

–Sätt honom i vagnen.
–Han är trött.

–Ja, men han gråter ju inte.
–Jag vet hur mitt barn mår.

–Tack.
–Hjälper du mig med den svarta?

–Var är nappen?
–Jag vet inte.

–Var är nappen?
–Jag vet inte var den är.

Var är den?
Jag tappade den där borta.

Kom nu, Line, för helvete.
Nu går vi.

–Följ med hit bort.
–Jag har inget på mig.

Stå stilla, lyft armarna
och sväng runt ett helt varv.

Tack. Jag måste visitera dig.

För helvete. Kom igen nu.
Jag hinner inte med det här.

Vi kan inte stå här hela dan, va?

–Vad är det du har i fickan?
–Det vet jag inte.

–En stor sax?
–Jag har aldrig sett den förut.

Line, vad är det som händer?

Line, kom hit. – Jag ska bara
få hit min fru. – Line, kom hit!

–Kom här, Line!
–Ta det lugnt.

–Det är Bjørn Nørregård, min man.
–Det här slipper du inte undan med!

Här är bevis för olaga bolagstömning
och jag vill anmäla honom.

Vad fan händer?!

Jens!
Jag pallar inte med den här skiten!

Jens! Fixa det här nu!

Så Bjørn skrev på skilsmässan?

Det var bra.
Och när ställs han inför rätta?

Ja, ja, självklart vittnar jag.

Oroa dig inte för det.
Jag har massor på kontot.

Vi får se, men jag har en plan.

Ja, vi hörs.

Så.

Nämen, älskling...

–Det gör de.
–Den är alltid blöt.

–Titta här.
–Det kommer jättemycket.

–Det får du vänja dig vid.
–Hej.

Jag ville bara säga förlåt.

Jag har sagt väldigt elaka saker
om er och om Korinth–

–och det menade jag inte.

Jag önskar
att jag kunde ta tillbaka allt.

Ni är de snällaste, härligaste och
klokaste människor jag har träffat.

Ärligt talat, Line.

Värre blir det väl inte, va?

Du är förlåten för länge sen.

–Vad härligt att se dig.
–Vi trodde att du var i Hongkong.

–Var har du varit?
–Jag har varit i Köpenhamn.

Det var mycket som skulle ordnas,
men nu är jag här.

–Har du kommit för att stanna nu?
–Ja, det hoppas jag.

Bjørn och bolaget och det där då?

Vi är skilda och jag säljer bolaget.

–Var är Maja?
–Maja, hon...

Ja, hon kommer inte så ofta längre.

Hon har stängt in sig där hemma.
Hon vill inte prata med nån.

Parkera röven nu.
Det finns fågelbon.

–Sätt dig.
–Jag måste iväg.

Mamma, din kusin är här!

Hon frågar
om du vill med ut och gå en sväng.

Jag trodde din pappa alltid söp.

Det började när ni tog över fabriken.
Det var hans livsverk.

Jag har nog aldrig riktigt
tänkt på hur ditt liv har varit.

Och ja, jag har verkligen
varit bortskämd.

Det var synd
att det gick så med fabriken.

Ja...

Jag önskar verkligen
att jag hade varit en bättre kusin.

Och jag är hemskt ledsen
för det med Bjørn.

Jag vet inte vad som flög i mig.

Jag har tänkt på en sak.

Vi... vi skulle ju också kunna...

Va?

Vi kunde ju starta fabriken igen.
Tillsammans.

Jag har pengarna och vet var
kunderna finns och du har talangen.

Du är så duktig, Maja.

Du har ju verkligen ärvt själen
i det här.

Jag har verkligen saknat dig.

Och jag har saknat dig.

Nämen, gulle...

Ska vi titta på den?

Maskinerna står kvar.

Jag har snickrat på en affärsplan,
men du ska ju säga ditt.

Line: CEO.

Maja: kreativ direktör.

Solvej: ekonomichef.

Silvia: förman.

–Kan jag inte heta nåt chefsaktigt?
–För min del kan du heta Preben.

Preben? Är det nån sexistgrej?
Kan bara män vara chef?

–Nej, det är en skämtgrej.
–Som du som kvinna inte förstår.

Kan jag inte få bli försäljningschef?
Jag säljer allt möjligt på nätet.

–Hur hade du sålt grejerna då?
– "Köp skiten. Det är skitsnyggt."

–Ska inte du vara med, Mons?
–Jag har fullt upp med min nya bok.

Snygg high society–brud landar
i liten ort på Fyn–

–där alla skyddar henne
mot hennes otrogne man.

Maffiabossen som ska bortföra
hennes gullige son.

–Handlingen bara rinner ur mig.
–Det finns brunsvigerkaka också.

–Och du har bakat själv.
–Ja, jag har försökt.

–Jag vet, jag är urdålig.
–Prat!

Du kan baka, det är bara vi andra
som har problem med att äta det.

Jag är faktiskt lite orolig för dig.
Du har börjat baka, du städar.

–Du passar mina barn på helgerna.
–Du behöver lite rejält rajtantajtan.

Du är ju färdigskild nu.
Freddy har jättetrevliga vänner.

–Ska jag inte hooka upp dig med en?
–Jag måste fokusera på företaget.

Ska vi inte skåla för det då?
Skål för Korinth Keramik.

–Och skål för mammagruppen.
–Ja!

Du får gärna hooka upp mig.
Jag skulle behöva lite rajtantajtan.

–Det skulle jag fanimej!
–Skål för rajtantajtan!

Skål för rajtantajtan!

Text: Thomas Jansson
Scandinavian Text Service 2019

Ansvarig utgivare: Anders Melin