Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bihari
Bosnian
Breton
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Corsican
Czech
Esperanto
Ewe
Faroese
Filipino
Frisian
Ga
Galician
Georgian
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hindi
Hmong
Icelandic
Igbo
Interlingua
Irish
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Portuguese (Brazil)
Punjabi
Quechua
Romansh
Runyakitara
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Slovak
Somali
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Jag har ingen känsel i fötterna.
Tänk inte på det. Det ordnar sig.
Vi är snart framme. CREW
BASERAT PÅ VERKLIGA PERSONER OCH HÄNDELSER
I England tros Amundsen vara död
Lämna ifrån dig vad du tog och försvinn! Iväg!
- Vem är du? - Vem är du?
Förlåt, jag är... Roalds bror.
Jaså?
Jag är Leon.
- Förlåt mig! - Förlåt själv.
- Jag trodde ingen var hemma. - Jag insåg inte...
Bess Magids. Jag kom igår.
- Sa han inget? - Nej.
Jag...
Jag är ledsen att jag gjorde intrång. Sov vidare nu.
Nej, det går bra. Jag...
Jag kan inte sova. Jag går fortfarande på Kanadatid.
- Hur känner du min bror? - Vi har känt varandra i ett par år.
Det är väl händelsevis inga nyheter?
Nej.
Jag vet att jag såg en vinflaska här nånstans.
Personligen föredrar jag whisky, men det är bättre än ingenting.
Han skulle flyga över polen och återvända i god tid för att träffa mig.
Istället var det Wisting som tog emot mig.
- Bra karl, Wisting. - Han verkade mer oroad än vi.
- Så märkligt att se på dig... - Varför det?
Förlåt mig. Jag tyckte inte att ni var särskilt lika först, men...
Så han har inte nämnt mig?
Ja... Han har förstås sagt att han har många bröder.
- Men han har inte pratat om mig? - Nej, men...
- Vi pratar inte familj och sånt. - Men han pratade om expeditionerna?
- Nordvästpassagen och Sydpolen...? - Javisst.
Inget om mig.
Nej, men... Du deltog inte i nån av dem.
Nej.
Roald och jag talar inte med varandra.
- Inte sen några år tillbaka. - Jaså? Vad hände?
- Förlåt. Du behöver inte svara. - Det gör inget.
Vi var fyra bröder, men oftast bara vi två.
- Pratade Roald om vår far? - Han ägde visst fartyg...?
Och han var en... äventyrare?
Kanske inte nån äventyrare, men han kom med fantastiska presenter.
Jag minns när han kom med jordgloben...
Vad är det i mitten?
Det är där luften kommer in till lågan.
Nej. Vad är det som finns där på riktigt?
Det är det ingen som vet. Ingen har varit så långt norrut.
En del tror att det finns ett land där -
-som ännu inte är upptäckt.
Roald stirrade på hålen vid polerna.
Allt annat var redan kartlagt vid det laget, men det fanns hål.
De områdena var allt som fanns kvar att upptäcka.
Roald blev besatt av polerna.
Titta! Fy-fyra grader!
Han började experimentera med polarförhållanden.
Godnatt.
Du också.
- Lite till! - Du får läsa mer imorgon.
Godnatt, Roald.
Vår far dog till sjöss, många hundra mil hemifrån.
Några år senare blev vår mor sjuk.
Leon, ta hand om din bror. Du är storebror, ta hand om honom.
När Fridtjof Nansen återvände i triumf -
- efter att, som förste man, ha åkt skidor över Grönland -
-kunde ingenting stoppa oss.
Från den dagen visste Roald och jag exakt vad vi skulle bli.
På vår första provtur på Hardangervidda hamnade vi i en snöstorm.
Jag åkte i cirkel hela natten för att inte duka under.
På morgonen var Roald borta.
Roald!!
Istället för att åka i cirkel hade han tagit skydd i en snögrotta -
- men temperaturen sjönk under natten, så han vaknade i en kista av is.
Roald!
Hans reaktion fick mig att inse att han hade nånting som jag inte hade.
Jag visste inte vad.
Jag visste bara att jag själv inte hade det.
Du räddade hans liv.
Jag bara väntar på att han ska störta in genom dörren.
Snälla, fortsätt att prata. Det är skönt att höra dig prata.
- Nordvästpassagen...? - Ja.
Roald var ju styrman på det första fartyg som övervintrade i Antarktis -
- och efter det fick han den vanvettiga idén att använda en fiskeskuta -
- där de stora expeditionerna hade misslyckats.
- Du var inte med? - Nej, nej.
Jag var hemma och skötte finansieringen.
- Roald tampades med isen. - Och du med fordringsägarna.
Den förste att ta sig igenom sista biten av Nordvästpassagen...
...den lovande, unge norske upptäcktsresanden: Roald Amundsen!
KUNGLIGA GEOGRAFISKA SÄLLSKAPET LONDON
Tack. Det är...
Tack. -Det är...
Det är stor ära att vara här. Tack.
Jag skulle också vilja tacka er, doktor Nansen.
Jag stod inte här idag om det inte vore för...
...era råd och ert stöd. Tack.
Under sökandet efter Nordvästpassagen -
- tillbringade vi två vintrar i en liten, fullständigt isolerad hamn, Uqsuqtuuq.
Vi döpte platsen till Gjøahavn.
Lite lättare att uttala...
Här fick vi möjlighet -
- att träffa och studera netsilik-inuiterna.
De gav oss ovärderliga kunskaper om hur man överlever i arktiska förhållanden.
De färdas obehindrat över isen -
- med mycket lätta slädar och polarhundar.
Denna metod visade sig avgörande för oss -
-då vi utforskade området.
Netsilik-inuiternas levnadssätt -
-är unikt och ytterst specialiserat.
De är bland de sista urfolken -
- som ännu inte haft kontakt med missionärer söderifrån.
Men inte länge till...!
Det är...
Jag har hört folk säga många saker om inuiterna.
Som att de är lata.
Men de är inte lata. De är kloka.
Det vet att om man skyndar sig, så svettas man -
- och i minusgrader kan det innebära döden.
Roald hade lärt sig överlevnadsteknik av inuiterna -
- och så skulle drömmen uppnås att bli den förste på Nordpolen.
Men britterna tog inte denna "primitiva överlevnadsteknik" på allvar -
-trots planerna på en egen expedition.
Ett väl genomfört föredrag, Amundsen.
Engelsmän är skeptiska till grönlandshundar.
De föredrar settrar...!
Herr Scott!
- Min vän, hur står det till? - Trevligt att råkas.
- Ni har väl träffats...? - Nej.
- Roald Amundsen. -Robert Falcon Scott. - Angenämt.
Gratulerar.
- Jag är mäkta imponerad. - Nöjet är helt på min sida.
Berättelserna om brittiska upptäcktsresande förändrade mitt liv.
John Franklin... Vi hade aldrig lyckats utan de brittiska pionjärerna.
Men nån måste ta det sista steget -
- och med en liten fiskeskuta...! Vem hade trott det?
Hon var trött mot slutet, men...
Och ni... ambassadör Nansen?
Jag förmodar att ni är redo att ge er ut igen?
Mot polen...?
Vilken blir det? Nord eller syd?
Jag är tyvärr uppbunden av diplomatin.
Givetvis. Det finns ju trots allt viktigare saker än att undersöka is.
Mina herrar.
Ett nöje.
- Ska han norrut eller söderut? - Kom ihåg:
Det viktigaste i polarforskningen är inte vem som kommer först -
- utan utforskandet av polarbassängens utsträckning, djup och... karaktär.
Alla planerar expeditioner.
Vi har ont om tid.
Ska vi färdas 3 000 km på 100 dagar, måste vi minska vikten och öka farten.
Engelsmännen har motorfordon. Scott har provkört i Finse. Han måste ju tro på det.
Jag tror på isbjörnar som dragdjur.
Men jag satsar nog trots allt inte på det.
Det finns bara en enda sak som är tillräckligt välbeprövad:
Grönlandshundar. Många grönlandshundar.
Plötsligt blev Nansens hustru allvarligt sjuk -
- och vi såg en möjlighet att låna hans fartyg "Fram".
- Försvinn! Vi vill inte ha besök. - Jag förstår. Jag beklagar.
Mitt namn är Roald Amundsen.
Din far vet vem jag är -
- så om han får veta att det är jag, kanske det förändrar saken.
Du ska få "Fram".
På två villkor. E
Hjalmar Johansen kommer ideligen och ber om pengar -
- men det är jag som står i skuld till honom.
Han är värd en ny chans.
Jag trodde inte Johansen var kapabel... Han dricker väl?
Hjalmar ska med.
Och två?
"Fram" ska inte användas till en vettlös kapplöpning mot Nordpolen.
Du reser i forskningens tjänst.
Forskning. Begrips?
"Svarta sexmannatält, 20 par hickoryskidor, 40 bambustavar" -
- "5 kokkärl, 2 sextanter, 1 spritkompass, 2 kikare, 2 fotografiapparater"...
- ... "och 3 hypsometrar." - Stämmer.
Utmaningen när det gäller farten är -
- att vid lägre temperatur än minus 25 kan snön ändra konsistens -
-och bli som sand.
Det löser vi med ett tunt islager under medarna, så som inuiterna gör.
Men vikten är allt! Vi måste ner till under ett ton per släde.
- Då har vi hundarna. - Vad menar du?
Allteftersom vi färdas, minskar vikten. Då behöver vi färre draghundar.
Grönlandshundar är kannibaler, så det blir bra proviant för både oss och dem.
Sån är naturen. Det är inte värre med hund än gris.
- Du tycker att det är skillnad? - Det tycker nog de flesta.
Det är inget trevligt att äta upp lojala färdkamrater.
Men det handlar om ifall vi vill komma först eller ej. Då blir det enkelt.
Wisting!
Sen började vi samla ihop besättningen.
- Var det 200 meter? - 210.
210? Ja, du ska se -
- att du blir den förste att upptäcka nytt land där uppe i isen.
Den äran ska ni ha, kapten.
Om vi inte lyckas, så finns fortfarande Alaska...
En del som ingen har sett.
Det är så många konkurrerande expeditioner att all information...
Vad är det?
Kapten...
Jag kom så snabbt jag kunde.
Är nåt på tok?
Roald?
Vad står det?
"Nordpolen nådd."
Frederick Cook? "Cook lämnade kvar navigationsdagböckerna på Grönland."
- Han har inga bevis. - Expeditionen är död.
- Om han inte var där... - Om han inte har bevis...
Roald har rätt.
Så länge de hävdar det, är nyhetsvärdet borta.
Då vill ingen finansiera expeditionen.
Det är över.
Vi fortsätter. Vi åker till Sydpolen.
Vi bara gör det.
Javisst, bra. Men hur då?
Vi håller det hemligt. Och så satsar vi allt vi har. Ingen får veta det.
Inte ett ord.
Det betyder att vi måste ljuga för alla. Nansen, givetvis, men...
Även för kungen.
Men det...
...ska vi inte tänka på.
Nu ska vi tänka på vad som händer -
-om det här går bra.
Tänk om det går. Tänk om!
Hej, Hjalmar.
Jaha...
Du tänker väl inte ta med dig den där stugan norrut?
Den kommer att krossas i ismassorna, skruvas ner i havet.
Så säkra är ni väl inte på att hitta land?
- Har du rott ända från Kristiania? - Javisst.
Nåt ska man använda krafterna på.
Ja, jag...
Jag är en helt annan man där uppe i isen.
Fråga Nansen.
När han fick ont i ryggen måste jag bära honom.
Visste du det?
Det är väl så. Vi blir alla bättre män där uppe.
Ja.
Följ med.
- Lite i äldsta laget, kanske. - Två år äldre än jag.
Jag måste nog stanna. Det är inte fullfinansierat än.
Jag pratade med en man om radio...
Jag kan inte ha med radio.
Då kommer Nansen att ta kontakt och säga åt mig att vända.
När ska vi säga det?
Ja...
När det är för sent.
Det är många som har undrat över mycket med den här expeditionen.
Varför vi skulle ha med en stuga upp på Arktis drivis.
Varför vi tagit med 90 grönlandshundar från Kristiansand -
- istället för att plocka upp dem i Alaska på uppvägen.
Sanningen är den... att...
...vi inte har några planer på att gå norrut igen...
...när vi rundar Kap Horn.
Vi ska fortsätta söderut.
Britterna har planer på att inlemma Antarktis i imperiet.
Robert Scott är på väg med 65 man -
-motoriserade fordon och hästar.
Det kan verka som om det enda han har glömt att tänka på...
...är oss.
Det är nämligen vi som ska bli de första...
...på Sydpolen.
Så nu behöver jag egentligen bara veta att jag har... fullt stöd.
Och att de som har lust att vara med på det här -
-räcker upp handen.
Bra. Då säger vi så.
Lycka till.
"I detta ögonblick informeras kung Haakon om ändringen av planer."
"Jag ber er att inte döma mig för hårt."
"Jag försäkrar att jag en dag återupptar den ursprungliga planen" -
- "med vetenskapliga undersökningar av strömmarna vid Nordpolen."
Det är ingen expedition längre, utan en kapplöpning.
"Det här är Antarktis."
"Den kallaste platsen i världen. En öken av is."
"Det första vi gör är att resa stugan, Framheim, i Valbukten."
"Här ska vi övervintra efter att vi placerat ut depåer mot polpunkten."
"När solen återvänder efter mörkertiden" -
- "påbörjar vi vår 1 300 kilometer långa färd mot Sydpolen."
"Det finns ingen karta, nästan ingen information om vad som väntar."
"Bara vissheten om att här"...
... "har inga människor någonsin varit."
FÖRSTA FÖRSÖKET 8 SEPTEMBER 1911
Minus 56!
Vi måste vända!
Vi är inte samlade!
Var och en återvänder för sig.
Säg åt de andra!
Allt väl?
Ja! Vi kommer!
Jaha... Ni tog tid på er.
Det var för tidigt att gå ut.
- Ni lämnade oss. Du övergav dina män! - Jag gav klart besked.
Alla hade eget ansvar att hitta hem.
Man lämnar inte sina mannar -
-att dö!! I en snöstorm!
Det hade aldrig Nansen gjort.
Det här var ingen expedition.
Det var panik.
Du gick ut för tidigt för att få ett försprång före Scott.
Alltså...
Scott...
Scott har förberett sig i fyra år.
Ja...
Han tar Shackletons gamla rutt över bergen, medan vi går här.
I en terräng där ingen nånsin satt sin fot.
Vi hade lika gärna kunnat vara på en främmande planet, och då tänker du...
...att det skulle vara riskfritt?
Har jag uttryckt mig oklart?
Är det så -
-att det finns somliga här -
- som inte har uppfattat vad det faktiskt är vi håller på med?
- Nej. - Nej...
För i så fall -
-vore det kanske nyttigt, Johansen -
- om du delgav oss, eftersom du nu är så uppfylld av honom -
- vad som var Nansens motto när han gick över Grönland?
Vad var det, Johansen?
"Döden"...
... "eller Grönlands västkust."
Ja.
Så vad tror du vårt är?
Johansen.
Jag har...
Du följer inte med vidare.
Du kartlägger området runt King Edward's Land -
-under Presteruds kommando.
Varför berättar du det här?
Så du får veta mer om mannen du har en relation med.
Har du nånsin befunnit dig i arktiska förhållanden?
Nej.
- Kört hundsläde i snöstorm? - Hur så?
Det har jag.
ANDRA FÖRSÖKET 20 OKTOBER 1911
Går det?
Wisting!
Kom igen!
Mount Bjaaland.
Mount Hassel.
Mount Hanssen. Mount Wisting.
Mount Presterud.
Och Mount Johansen.
Ja, vi får bara... komma igång med det här.
Ska jag börja?
Det ser bra ut.
Nej tack. Jag är inte så hungrig.
Har du nånsin sett en man med skörbjugg?
Först börjar man uppföra sig konstigt. Svag och trött.
Sen... börjar tandköttet blöda.
Tänderna lossnar. Sen börjar gamla sår och brott att gå upp igen.
Och du, Wisting...?
Du sitter och tänker på...?
Bara att... här är vi.
I världens största ödemark. Lika stor som...
...hela Nordamerika.
Och eldslågan där...
...är den enda värmekällan på hela kontinenten.
Bortsett från Scotts.
Hur långt är det kvar?
Jag tror att vi är väldigt, väldigt nära.
Det stämmer med vad jag har.
- Vad har du på ditt? - Vänta...
Jag dubbelkollar.
Enligt vad jag förstår, så stämmer det.
Ja...
Ja, men då... Då säger vi det.
Kom, vi tar den.
Titta på flaggan.
Vilket håll är norrut nu?
- Däråt, väl? - Nej, däråt.
Jag säger däråt.
Lustigt hur det hänger ihop.
Och så är det nog ingen -
- som nånsin har stått på en plats mer diametralt motsatt det egentliga målet.
Det är också lustigt.
Låt honom vara.
Jag undrar var engelsmännen är.
"Bäste kapten Scott."
"Då ni troligen är den förste som kommer hit efter oss" -
- "ber jag er vidarebefordra detta brev till kung Haakon VII."
"Om ni skulle få användning av något av det vi lämnat i tältet, så bara ta det."
"Även släden utanför kan bli användbar."
"Med vänliga hälsningar och önskan om en säker hemfärd."
Telegram till Amundsen.
Vad står det?
"Agrbf amgif akr..."
Det är en kod!
Vad står det?
"Vi klarade det!"
Vet du vad, Nicolay?
Jag har aldrig gillat servisen.
- Vi kan inte ha en nött servis. - Vi kan köpa en ny!
Amundsen på Sydpolen!
Amundsen på Sydpolen!
KUNGLIGA GEOGRAFISKA SÄLLSKAPET, LONDON
Mina herrar...
Normalt släpper vi inte in damer här -
- men eftersom lilla Mary har skrivit en så fin dikt -
- tänkte jag att vi kan göra ett undantag.
Ett enkelt och ringa kors utmärker graven till dem
vars namn dock ska leva evigt O, England, hjältarnas hem
Kapten Scott och hans modiga män nådde Sydpolen den 17 januari -
- bara för att upptäcka att herr Amundsen hade kommit fram först.
Man kan föreställa sig hur...
...lurade våra djärva landsmän måste ha känt sig under återfärden.
Tack vare Scotts dagböcker vet vi exakt vad som hände.
Vi vet att herr Amundsen skrev ett brev till Norges konung -
- som han ville att kapten Scott skulle överlämna å hans vägnar.
Han förväxlade uppenbarligen våra officerare med brevbärare...!
Vår gäst hade turen med sig hela resan.
Bra väder. God hälsa.
Transportmedel som inte havererade.
Det gratulerar vi till.
Kapten Scott, en sann brittisk hjälte...
...som drog sin egen släde...
...må ha förlorat en ojämn kamp mot sjukdom och hunger...
Men han vägrade ta till barbari.
Han var en gentleman.
Fram till det bittra slutet.
Låt mig utbringa en skål.
För de verkliga hjältarna på denna expedition:
Hundarna.
Ni planerar visst för en månfärd, herr Amundsen?
- Charles Bennett. - Trevligt att råkas, min vän.
Hälsa på min fru.
En landsmaninna.
Kristine Elisabeth.
- Fru Bennett. En ära. - Kalla mig Kiss.
Och äran är helt på min sida, herr Amundsen.
Ursäkta mig.
Jag måste bara säga att behandlingen ni får av britterna är skamlig.
Och det efter en sån triumf.
Det var ohyggligt att höra om herr Scott och hans mannar.
Förskräcklig otur!
Och så nära räddningen.
Ja... När man förbereder allt...
...när man har kontroll på allt, då är det "tur".
Men när man försummar även de mest nödvändiga åtgärder och lider nederlag -
-är det "otur".
- Vad menar ni? - Jo, Scott...
Han var en stor vetenskapsman. En utmärkt sportsman.
Nansen hade sagt åt honom att använda skidor och hundar -
- men ändå insisterade han på motorer och ponnyer.
Britterna vill gärna erövra saker...
Jo, det gör de. Men naturen kan inte erövras.
Det... går bara inte.
Man måste bara vara följsam.
Han är väl svag för gifta kvinnor.
- Är du? - Gift?
Ja.
Jag vet om Kiss.
Och det har funnits andra. Än sen? Vi är vuxna, båda två.
Tror du att Roald förlåter oss om vi smakar på en av flaskorna från Sydpolen?
Vet du vem som äger huset?
Den enda som inte behöver det.
Kiss...
Kiss...
Hör du mig?
Ärade Roald Amundsen.
Vi norrmän är stolta över -
- att du har satt den norska flaggan på Sydpolen -
-före engelsmännen.
Det är omöjligt att föreställa sig vad denna bragd har kostat -
- av uppoffring, uthållighet och hjältemod.
I triumfen är det tillåtet att glömma -
- att Sydpolen inte var målet, utan bara ett steg på vägen.
Men Amundsen är man för sitt ord.
Nästa år bär det in genom Berings sund, in i is -
-i kyla och mörker -
- för att forska på polarströmmarna och låta sig driva över Nordpolen.
I minst fem år.
Det kan te sig nästan övermänskligt -
- men Amundsen är man även för det.
Hurra!
Hurra!
Hurra!
Nansen anser att om skutan får frysa fast i isen -
- så kan jag driva ända fram till polen.
Och det som sker vid polerna är ju avgörande för hela jordens klimat.
- Man måste ta reda på mer. - Det är inte vad du vill.
Men det var förutsättningen för att få låna "Fram".
- Jag trodde inte han skulle framhärda. - Nej... Fem år i isen.
Vi behöver inte bry oss om det.
Det betyder ingenting för oss.
När vi tänker på varandra är det som om vi är tillsammans.
Jag kan känna dig.
Jag kan känna dig.
Jag kan känna dig.
Eller hur?
Vi har vårt trådlösa samtal. Ingen kan ta det ifrån oss.
Du...
Du är min. Du är min, min, min.
Du kommer alltid att känna att jag är hos dig.
Alltid.
Roald tvingades att pröva Nansens teori -
- att det gick att driva med polarisen ända till Nordpolen.
Så han beställde ett nytt fartyg.
Specialbyggt för honom själv. "Maud".
Det fartyget kostade mycket mer än vi ägde.
Bara en sensationell framgång kunde rädda oss från total konkurs.
Och det visade sig -
- att det tar lång tid att driva mot polen.
Mycket lång tid.
Fem månader till soluppgången.
Vi måste ut och hacka is så inte fartyget krossas.
- Ser det bra ut nu, kapten? - Nej, vi måste ha mer. För det är här...
Kapten!
Kapten! -Wisting! Kom hit!
OKÄNT OMRÅDE
Björn!
Björn!
- Vill du ha lite? - Nej, bara gör det!
Jag tar gärna.
Det här går bra.
ANDRA ÅRET I ISEN
AJON-ÖN, ÖSTSIBIRISKA HAVET 2 250 KM FRÅN NORDPOLEN
Kapten.
- Klädsam mustasch. - Ja, jag... håller på.
Tessem... vill lämna expeditionen.
Huvudvärken släpper inte -
- och han sover fortfarande nästan ingenting.
Hur långt är det till telegrafstationen på Dikson-ön? Det blir väl närmast?
Cirka 70 mil.
Det går inte.
Knudsen är villig att följa med honom.
Tessem...?
Vi behöver få iväg en omgång post till dem där hemma.
- Skulle du kunna ta ansvar för det? - Ja, kapten.
Du och Knudsen får ett hundspann och är framme om fyra veckor. Det går fort.
Du förstår... Det gör nåt med en man att vara...
...fast i isen så länge.
Vad menar du?
Ja, då önskar jag er välkomna.
Se här.
Det har varit tyst från ditt håll länge nu.
Jag går här och småpratar med dig.
Du måste svara.
Jag har överfört huset...
...Villa Uranienborg... till dig.
Så att jag vet att du alltid har ett hem.
Vad som än händer.
TREDJE ÅRET I ISEN
KAP SERDTSE-KAMEN, TJUKTJERHAVET 2 570 KM FRÅN NORDPOLEN
Vad händer?
Jag är väldigt sjuk.
Sverdrup, hämta läkarutrustningen.
Fiskleverolja är aldrig fel.
Var det gott?
Det här är så gott.
Vi måste nog bara få smaka med en gång.
Vill du ha lite sånt på?
Nej, nej...!
Nej, nej!
Se här...
Flera lekkamrater.
Det här är en väldigt speciell människa. Väldigt speciell.
- Vad är det? - Fadern vill att vi tar henne till Norge.
- För att få en utbildning. - Ja, men det...
Vi kan ju inte ta med alla.
Kakonita är föräldralös, det är nåt helt annat. Vi kan inte börja med sånt.
Vi får ta fram filmen från Sydpolen ikväll.
Där finns det pingviner. De kan inte flyga. De bara går runt.
Nu ska vi se om den vill ha pipan... Nej.
Tänk, när Kiss får träffa dem.
Då blir vi som en liten familj.
Visst har Nansen rätt i sin strömteori. Absolut.
Det är bara det att fem år i isen...
...är alldeles för optimistiskt.
Expeditionen tog för lång tid. Roald tappade fokus.
Han började fundera på andra sätt, på teknik, för att nå Nordpolen.
Vi måste ju.
Vi måste.
Det finns ett land där uppe -
- med människor, med... Ett samhälle.
Vi måste till Nordpolen och se det med egna ögon.
Flickor!
Sen bara åkte han. Han utsåg Wisting till kapten.
Vi hade satsat alla våra pengar i fartyget. Allt.
Vi vet ingenting om detta enorma, vita område.
Dessa 2,5 miljoner kvadratkilometer av fruset polarhav.
Så vi...
...ska flyga dit.
Vi ska bli de första att blicka ner på det sista av jorden -
- som har motstått varje försök till utforskande.
Vi har givetvis inga garantier för -
- att vi kommer att hitta fastland där uppe.
Men om vi gör det -
- så blir det en av de viktigaste upptäckterna -
-i världshistorien.
Han skaffade två Junkerplan, "Kristine" och "Elisabeth".
Du vet ju hur det gick.
De flög 30 meter, och sen...
Flygmaskiner för 80 000 dollar bara... lämnade i snön.
Han...
Han tappade greppet. Förlåt, men så var det.
- Du känner honom inte. - Ursäkta?
Du kände honom en gång, men inte nu längre.
Jag känner nog min bror bättre än nån annan.
Jag var där.
Det var där vi träffades. I Alaska.
I Deering. Han verkade inte irrationell.
- Tvärtom. - Du har inte hört hela historien än.
Amundsen har gett upp polarflygningen
Aline?
Hej, mitt namn är Engelbregt Gravning.
Vi tittar bara in för att säga -
- att det är vi som ska flytta in i huset här nere.
Så det var...
Här finns det flera barn.
Hej! Ni har vuxit väldigt mycket, ser jag.
Hälsa nu på två väldigt fina flickor.
Jag ska sätta flickorna i skola. De är klipska flickor.
Oj...!
Ända från Amerika.
Då säger vi adjö till farbror Leon. Ska vi säga det? Adjö.
Jag var orolig för vad han höll på med.
Han fortsatte sin hopplösa romans med Kiss som bodde i London med maken.
Och han gjorde av med pengar vi inte hade.
Roald...?
Vilka klipska flickor! När de börjar skolan så ska folk få se.
Kan vi prata?
- Nu? - Ja.
"Är Amundsen tillräknelig?"
Det är bra med hundar, de läser inte tidningar.
Ni måste väl slå dem när ni var där ute?
Borde vi göra likadant med journalisterna?
Grönlandshundar är praktiskt taget vilda.
Det var brutalt, men annars slutar de lystra.
Jag vet att du har beställt tre nya flygmaskiner.
- Det tänkte jag berätta... - Det går inte, du måste häva köpet.
Ska du verkligen flyga igen? Så som det gick senast?
- Det var otur... - Nu pratar du om tur?!
Vad tänkte du med de där små planen? Det är inte vetenskap längre.
Det är... sport.
- Livsfarligt. - Sport gick bra när du tjänade på det.
- Med Sydpolen hade vi inget val. - Jag har inget val. Jag börjar åldras.
Jag har inte tid att göra saker på Nansens sätt nu. Inte ens Nansen har tid med det.
Nån kommer att flyga till Nordpolen. Så vem kommer först?
Planen var på tok för små. Vi behöver nåt större, det kan vi ordna.
Kom!
Jag har...
Alltid, så länge jag kan minnas, har jag följt efter dig från rum till rum.
Jag kan inte minnas att du nånsin kommit till mig.
Kan du?
Vad pratar du om?
Jag kan leva i Roald Amundsens skugga, men inte när du håller på så här.
När du döljer saker... Försätter andra i livsfara...
- Inga liv har förlorats under mig. - Det beror väl på hur man räknar.
Du är skyldig 20 000 dollar för de förra flygplanen du köpte. Vet du det?
Nej.
Nu har du köpt nya utan att rådfråga mig. Jag kan inte skaffa mer pengar.
Jag har lånat dig 100 000 kronor ur egen ficka, och så ger du våra hus till Kiss?!
- Ja, jag vill att hon ska ha ett hem. - Ett hem?
Hon är en av Englands rikaste kvinnor!
Jag har en familj att tänka på.
Det har väl strängt taget Kiss Bennett också.
Jag känner inte igen dig längre.
Ingen gör det. Vad är det för sorts kapten -
- som överger expeditionen, kommer hem med två små barn och ljuger för mig?
Ja, jag ljuger.
Visst gör jag det, Leon. Vad trodde du?
Att jag berättade allt för dig? Som förr?
Hur hade det gått då, Leon?
Va?
Vad hade jag åstadkommit om jag hade gjort det?
Ingenting.
För du hade bara sagt nej.
Du törs inte längre.
Du har blivit feg.
Jag...
Jag kan inte sköta dina finanser längre.
Jag avsäger mig alla fullmakter.
Säg till vem som tar över, så skickar jag mina fordringar.
Leon!
Och... det var sista gången jag såg honom.
Hej...!
Han lydde givetvis inte mitt råd, utan beställde flygmaskinerna.
Nu är han ruinerad och försvunnen.
Jag anar en viss tillfredsställelse.
Det var en tragedi.
En nesa.
Han hade ingen.
Konkursen tog nästan livet av honom.
Känner du nån annan som hade rest sig efter det?
- Det är bara pengar, Leon. - Vad menar du?
Det är bara pengar. Han riskerar allt för att göra nåt som ingen har gjort tidigare.
Och du pratar om ett hus.
Han kanske gav det intrycket, men det är inte min bror som är offret.
Folk förolyckades.
Ja, Hjalmar.
Inte bara Hjalmar, utan flera.
Delar av besättningen. "Maud" -expeditionen varade i sju år.
Sju.
Under den perioden var det flera som gav sig av... eller försvann.
Hur då försvann?
Tessem och Knudsen.
De skulle färdas 80 mil till fastlandet, men kom aldrig fram.
Man hittade rester av en eld.
Och förkolnade ben.
Man antog att en av dem dött och att den andre kremerat kroppen.
Senare hittades en mumifierad kropp på fastlandet, mittemot Dikson-ön.
Bara tre kilometer från väderstationen.
Han såg ljusen när han stupade.
Han dog av utmattning.
Under tiden badade Roald varmbad på lyxhotell och reste runt...
Han satt fast i isen i tre år!
Sverdrup, Olonkin och Wisting var kvar på "Maud" i sju år.
Ända tills fartyget beslagtogs på grund av Roalds konkurs.
Du vet, Wisting...
Han hade sju barn -
- men tre stycken dog av sjukdom medan han satt fast i isen.
Ändå förblev han lojal mot sin kapten.
Han vägrade att låta fordringsägarna beslagta fartyget.
De var vuxna män. De visste vad de gav sig in på.
- Sen var det de små flickorna. - Han älskar dem.
- Han skickade bort dem, Bess. - Han var tvungen.
Det är en sak du bör få veta.
Roald berättade om ett brev. Från Kiss.
Han väntade på henne tillsammans med flickorna.
Hon bröt med honom.
Han hade inget val. Han var tvungen att skicka bort dem.
Vem tror du tog hand om dem när han var borta?
Det var oftast vi. Han struntade i dem.
I två år gick de i skolan här, och sen...
...satte han dem på ett fartyg till Sibirien. Vem gör så?
Du förvränger saker.
Ser du parollen? "Allt för Norge". "Allt för Roald" vore mer passande.
- Han bryr sig bara om en enda sak. - Nordpolen.
Sig själv.
Han är din bror. Han är där ute nånstans.
Du borde be för honom.
Han är säkert nöjd nu.
Dör som martyr på isen, omgiven av sina män -
-som i våra fåniga äventyrsböcker.
Jag förstår dig inte.
Varför är du så arg?
- Det har jag ju berättat. - Du säger att du hatar honom.
Men här sitter du.
Du trodde att han skulle komma tillbaka.
Eller hur?
Du väntar!
Det är därför du snokar omkring här.
Det är därför du bor kvar här intill.
Du är arg på honom för att han klarar sig utan dig.
Struntprat!
Du är arg på Roald, för utan honom -
- skulle du ha blivit vinimportör eller nåt.
Och han hade skrivit historia i alla fall.
- Med eller utan dig. - Jag behöver inte höra på.
POLARHAVET, 251 KM FRÅN NORDPOLEN
Dietrichson! Riiser-Larsen!
Ellsworth och Feucht... Kom hit, allihop.
Det räcker nu.
Nu, så...
Vi har gjort allt vi kan.
Och ni har gjort mer än jag nånsin kunde begära.
Vi har försökt i veckor att bygga en startbana.
Den vi har är inte tillnärmelsevis lång nog.
Men vi har inte mer mat, så den får duga.
Vi tog oss inte till Nordpolen, men vi ska ta oss hem.
Jag har sett situationer som den här sluta väl. Många gånger.
Det är som det är.
Amundsen.
De älskar dig ännu mer nu när du uppstått från de döda.
KUNGLIGA SLOTTET, OSLO
Trevligt att ses igen. Imponerande!
Gratulerar, herr Amundsen. Vi fruktade det värsta.
Vi ses.
Kapten!
Några grå hår sen senast.
- Kom ihåg att... - Ja, jag är gift, jag ska vara diskret.
Ni kan prata mer sen.
Det här, det var nåt särskilt.
Vi ska ta...
Ni ser bra ut för att vara en död man... kapten.
Hur...?
Det är...
...skönt att ha dig här.
- Gratulerar. - Tack.
- Gratulerar. - Tack.
Tack, tack.
Vi går.
Säg... Äger Kiss fortfarande allt det här?
Du ska inte höra på min bror.
Han förstår sig inte på såna som oss.
Han lever i en liten värld. Och om det handlar om finansiering...
Jag skaffar pengar, jag lovar. Jag skriver en bok.
Du såg dem hylla mig. Jag skaffar pengar.
Tror du att jag bryr mig om pengar?
Tror du att det är vad det handlar om?
Jag...
Jag vill säga en sak.
Det har alltid varit enklare för mig än för de andra...
...att vara ensam där ute.
För mig...
...är det bara vackert.
Men den här gången var jag rädd.
Jag trodde att jag aldrig skulle få se dig igen.
Du har påbörjat nåt som du måste avsluta.
Jag förstår det.
Och när du gjort det...
När du väl har sett vad som finns bortom Nordpolen...
...ska jag gifta mig med dig.
Men om jag gör det...
Om jag tar ut skilsmässa...
Så lova...
...att vad vi än gör...
...gör vi tillsammans.
Jag lovar.
Jag lovar.
Det finns en... italiensk ingenjör -
-som har byggt... ett luftskepp.
Det är mycket säkrare. Som att sitta i en fåtölj.
Problemet är att Mussolini vill att det ska vara en italiensk expedition.
- Med mig ombord. Tänka sig! - Så du... Vänta. Tyst med dig.
Du ska till Nordpolen i en fåtölj?
- Jag är gammal. - Jag har märkt det.
Tror du att jag hittar det där uppe?
O, ja. Det är vad du har velat i hela ditt liv.
Du har aldrig gett upp.
De flesta ger upp sina drömmar.
Låter dem dö.
Inte du.
Och du drömmer större än alla andra.
Du kommer att hitta det du söker, det vet jag.
Och sen...
Och sen...
Och sen?
Nån måste väl...
...ta reda på om jultomten verkligen bor där.
Men jag vägrar segla under italiensk flagg.
LUFTSKEPPET NORGE, ARKTIS 11 MAJ 1926
Kapten! Bara några minuter bort.
- Har du sett nåt? - Nej. Bara is.
Kapten!
Är vi där...?
Lystring! Klockan är 22 minuter över midnatt...
...den 12 maj 1926.
Och vi har nått Nordpolen.
Gratulerar.
Ellsworth...
Nobile...
Herr Nobile, skulle ni ha klarat det utan kapten Amundsens hjälp?
Amundsen är en stor upptäcktsresande, men det är ett italienskt luftskepp -
-med italiensk teknik och finansiering.
Därför planerar jag en ny expedition med luftskeppet "Italia" där jag blir kapten.
Eller hur, Titina?
Jag stod där, ombord på luftskeppet...
Med italienaren och den jävla hunden.
Och så plötsligt...
Plötsligt var det... över.
Det var gjort.
Överståndet.
Det fanns inga fler vita fläckar på kartan.
Du är mycket mer än så, Roald.
Det återstår mycket att göra.
Medicin...
Teknik...
Politik...
Du skriver visst på en bok?
Vem har sagt det?
En som bryr sig om dig.
Wisting?
Han sa att du kanske är arg på engelsmännen. På Nobile.
Till och med på din egen bror.
Då tänkte jag: "Finns det nån sämre tidpunkt att skriva sin självbiografi?"
Fridtjof Nansen, alltid redo att hjälpa vem som helst.
Vad ska den heta?
- "Mitt liv som polarforskare". - Polarforskare...
Men tänk på vad jag sa.
Vi är fortfarande beroende av en god relation med engelsmännen.
Det är min erfarenhet...
...att engelsmän på det hela taget...
- ...är en ras av dåliga förlorare. - Det är precis det här jag menar, Roald!
Vet du vad min enda önskan är?
Att Scott återvände vid liv.
Då hade han bara varit nummer två. Förloraren.
Istället gjorde de honom till martyr, och mig till skurken som slog honom.
Jag vann, men jag blev skurk.
Jag som har levt mitt liv enligt de strängaste hedersprinciper!
Jag planerade Sydpolen så noga att det såg enkelt ut.
Det dummaste jag nånsin gjort.
En bok är för evigt.
Leon?
Leon?
- Har du läst klart? - Ja.
Han rackar ner på allt och alla.
Engelsmännen. Scott. Nobile.
Hardangervidda, där jag räddade hans liv...
"Jag var praktiskt taget infrusen i ett isblock."
"Förtvivlat kämpade jag för att bli fri, men utan resultat."
"Jag ropade på min"...
... "följeslagare."
Det är allt som återstår av mig. En namnlös följeslagare.
Kära du, gråter du?
Den förste som övervintrade i Antarktis. Den förste genom Nordvästpassagen.
Den förste på Sydpolen. Den förste att segla runt hela Arktiska oceanen.
Den förste att segla genom både Nordväst-och Nordostpassagen.
Och kronan på verket: Först att flyga över Arktis mellan Nordpolen och Alaska.
Och därmed den förste på båda polerna. Kort sagt:
Den störste polarfararen genom tiderna!
Wisting!
Kapten?
Nansen, var...?
Var är han? Och kungaparet?
De fick tyvärr förhinder.
På grund av den jävla boken. Jag visste det.
Bess är inte heller här.
Hon kommer ju snart.
Som ni vet, är Umberto Nobile ute på en ny expedition i Arktis.
Luftskeppet är nu försvunnet.
En cyklon har satt in -
- mot Spetsbergens västkust, och har troligen fört luftskeppet österut.
De måste undsättas från luften, men inget aeroplan har tidigare klarat rutten.
Jag ska bli den förste.
Herr Amundsen, alla här vill säkert veta, såväl internationella gäster som norrmän -
- om ni tänker delta i sökandet efter Nobile?
Ja. Genast.
Amundsen?
Amundsen?
Gratulerar. Det var...
Bess Magids.
Amundsen. Kapten Amundsen.
Jaha, kapten...
Spelar ni poker?
Vad har hänt?
Han är borta, Bess.
Han...
Nobile rapporterades saknad, och Roald tog ett flygplan och försökte hitta honom.
Varför?
Planet störtade.
Nånstans.
Jag är ledsen...
Jag borde ha varit där.
Jag kunde ha hejdat honom.
Det hade ingen kunnat.
Roald Amundsen försvann 18 juni 1928, 56 år gammal.
Han återfanns aldrig.
När Roald aldrig återvände -
- blev Sydpolsdagen, 14 december, hans minnesdag -
-och man höll två tysta minuter.
Sex år senare dog Leon Amundsen av blödande magsår.
Efter förlovningen med Roald återvände Bess till Kanada.
Hon gifte sig och skilde sig två gånger. Hon dog 1971.
Kakonita och Camilla återvände till Östsibirien.
Senare flyttade de till Kanada. De förblev nära vänner.
Översättning: Åse Hellerud Svensk Medietext
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.