Original subtitles

[stönar] Aj, jävlar.

[skrik, jämrande]

[kvinna] Vad är det som händer?

-[Nora, på norska] Vad ska vi göra? -[kvinna] Herregud.

[Magnus, på norska] Ta på er alla kläder ni har, tjejer. Allt ni kan hitta.

[Viktor] Finns det nån läkare här?

-[på norska] Pappa? -Ja, jag kommer.

Helvete. Vänta på mig där ute, tjejer.

[Magnus suckar]

[Viktor] Hur är det med honom?

[på norska] Nej, han är död.

[på norska] Okej. Jag förstår att det gör väldigt ont och känns hemskt,

men jag måste låta den sitta kvar eftersom den är så nära din pulsåder. Förstår du?

[på norska] Pappa? Är han död?

[på norska] Bara gå ut, tjejer. Gå ut så tar vi hand om det här.

-Gå ut så länge. Vänta på mig där ute. -Okej.

[stönar]

[på norska] Nej, vad fan...?

Det gick bra.

[Viktor] Gick det bra?

[på norska] Ja. Nu hade du tur.

Hur känns det?

[Viktor] Jag tror hon är förlamad.

[vinden viner]

[kvinna] Mitt ben!

[kvinna] Hallå? Hallå?

-[Nora, på norska] Pappa! -[på norska] Tjejer! Gå inte ensamma.

-[tjej, på norska] Vart ska vi? -Gå ingenstans. Vi måste hålla ihop här.

Hallå, allihopa! Hallå! Lyssna!

Min fru säger att hon såg ett hotell där uppe nånstans.

[på norska] Kom igen, tjejer. Kom igen.

[på norska] Nån har sett folk gå ditåt. Kom, nu går vi upp dit.

[på norska] Kom igen, håll ihop nu. Kom igen.

[på norska] Håll koll på varandra. Vi går uppför backen mot de där husen.

[Magnus, på norska] Nej. Han är död.

[snöskoter brummar]

[på norska] Hallå, du måste hjälpa mig här. Du måste hjälpa till här.

Vi måste ju få med honom här.

-[på norska] Kan vi åka med? -Ta med honom.

Okej, tjejer, kom så fortsätter vi.

Ta med dig honom. Han är död.

[Magnus, på norska] Kom, det finns inget att se här.

[kvinna] Jag fryser! Jag fryser!

Har du med dig allt nu?

Ja, det vet jag inte. Det är du som har packat.

Annars hade du ju aldrig kommit i väg. Jag glömde underställ.

Jag ska inte ut och åka skidor.

[skrattar]

Vad störig du är.

Jag vet inte vad jag ska säga till föräldrarna.

Det kommer att bli jättebra. Var dig själv, bara.

Ja, det brukar ju bli så bra.

Begravningar är inte kul. Ska jag följa med in?

Nej, jag klarar mig.

[högtalarutrop] Tåg till Narvik står klart på spår 2 och reser om tio minuter.

-[Magnus, på norska] Kom nu, allihop. -[tjej] Nora, jag har en plats åt dig.

[på norska] Behöver du hjälp?

Ja, tack, gärna.

[Magnus, på norska] Kom igen, Nora. Vi ska ha samling här. Kom nu, snälla du.

[på norska] Den är låst.

[dunkar på dörren]

Öpp... Hallå, öppna!

-Hallå! Den vagnen är stängd. -Öppna!

[Emil] Men vi sitter ju här inne.

[konduktören] Vi använder inte den vagnen längre.

Ni får nya platser här.

[Emil, mumlar] Vadå, vi satt ju där.

-Ni får komma med här. -[Emil] Vi har ju platser här.

-Kan du hjälpa mig på här? -Så. Välkomna.

[på norska] Nu tar vi det lite lugnt, okej? Försök vila lite.

[tjej, på norska] Då tar vi en selfie. Okej. Ett, två, tre.

[tjejerna fnittrar]

Du... Hallå. Hörru. Vi hade ju mycket bättre platser i den andra vagnen.

Ja, den kan vi tyvärr inte använda. [pustar]

Vi har fått flytta om lite grann. Men...tack för er förståelse.

Vår förståelse? Vad fan snackar han om? Vadå, vi kan inte sitta här.

[kille] Jävla svartskalle.

Dum i huvudet.

Du...

Kan du komma hit?

-Vad är det? -Kan du hjälpa mig upp med den här?

Lös det själv.

Det räcker. Hon sitter ju i rullstol. Hjälp henne.

Skit i henne.

Var försiktig.

-Här. -Vadå, är det en bomb här i, eller?

Nej, en död polis.

-[Viktor] Här. Här är våra platser. -[Yvonne] Ja. Jaha.

[chefen] Nu tar du med dig urnan upp dit och representerar polisväsendet.

Det ser nämligen bra ut.

Räcker det inte med den ceremonin vi hade här?

Nej, inte för familjen.

När är de klara?

Ja, du, det är väldigt svårt att säga.

Det finns väl mycket som jag kan göra fast jag sitter i den här.

Till exempel så kan jag ju fortfarande tänka. Det är inget fel på min hjärna.

Nej. Men som du vet, det går ju inte. Inte än.

Inte förrän den interna utredningen är klar.

Det var inte mitt fel.

Det kommer att bli bra.

När då, menar du? När... När jag kan gå igen?

Det är ju inte det jag... Jag menar ju bara att...

...man vänjer sig med tiden.

Ska du inte lägga till "Tiden läker alla sår" också?

Det här såret läker inte.

Jag tänker inte bagatellisera det du går igenom.

Jag försöker bara säga till dig nu att det här kommer att...

Kommer du med en kliché till nu så kommer jag att döda dig.

Mig också?

-Är det för tidigt? -Nej.

Daniel Hansen 19/3 1995 - 13/12 2024 Narvik kyrka, 24 januari 2025

[viskar] Va?

Det där är ju hon, den där polisen som blev suspenderad.

-[viskar] Hur vet du det? -Va?

-[viskar] Hur vet du det? -Jag läste nånstans, hon blev skjuten.

Ha... Hanna?

Hanne.

-Hanne...Wilhelmsson. -Wilhelmsen.

Hanne Wilhelmsen. Just det, precis. Jag vet vem du är.

Jag känner igen dig.

Du ska ha tack för... för alla insatser du har gjort.

-Tack. -Mot buset.

[skrockar] Hon kanske vill vara i fred.

-[viskar] Ja. Jag tror det. -Ja.

[skrockar]

Viktor Berglund heter jag. Det här är min fru Yvonne.

-Hej. -Hej.

[Viktor skrockar]

[suckar] Jo, men som...

Som nybliven pensionär så har man ju fått lite extra tid, på gott och ont,

att fundera över hur världen ser ut i dag, så stort tack ska du ha.

Mm. Han har faktiskt svårt att sova.

Mm. Mest på... Mest på nätterna.

Ursäkta.

Vänta, vänta... Vänta lite. Jag tror att det är fullt där uppe.

[stånkar]

Jag vill helst inte ha ett par skidor i huvudet.

Det är bättre plats på andra sidan. Jag kan hjälpa dig.

Kallt som helvete där ute. Jag kunde ha dött! Där.

[vinden tjuter]

[skarp knall]

[dovt mullrande]

Ja, på grund av stormen är vi tyvärr försenade. Tyvärr försenade...

Hallå... Vi ska ha pengarna tillbaka.

Ja... Tyvärr... Kolla med kundtjänst. Tack ska ni ha.

[konduktören] Tyvärr försenade...

Du verkar ju snacka svenska. Vad är det du inte förstår?

Jag ska ha mina pengar tillbaka.

Tyvärr är vi försenade på grund av stormen.

[Magnus, på norska] Hur länge då?

[konduktören] Ja, jag vet inte. Det är svårt att säga.

Kom.

[konduktören] Tyvärr är vi försenade.

[vinden viner]

[hög smäll]

[tåget gnisslar]

[upprört tal]

[svag utländsk brytning] Ta det lugnt, ta det lugnt. Ingen fara nu. Välkomna.

Hej! Flytta på dig.

[på norska] Bra. Väldigt bra.

[hotellägaren] Ja, vi har. Vi förberedde kaffe och varmt te och...

Har du ont nånstans?

[Björne] Går det bra?

[hotellägaren] Välkomna, allihopa. Nu...

[Stein, på norska] Ursäkta? Ursäkta? Hur tar man sig härifrån?

Men det...förstår du väl att det går inte just nu.

Det går inte att ta sig härifrån just nu.

[på norska] Har ni varit i kontakt med räddningstjänsten?

Självklart.

[på norska] Vad säger de, då? När kommer de?

Det går inte nu, förstår du väl.

[på norska] "Går inte"?

[kvinna] Men hur länge ska vi vara här?

Vi är tre mil och fyra kilometer från närmaste ort.

Ett ögonblick, bara.

-Denis? Var har du varit? -Vi tar det sen.

[hotellägaren] Vi ska börja dela ut rum åt er.

[kvinna] Jag undrar om det går att få ett enkelrum.

[hotellägaren] Tyvärr måste ni dela rum, vi har inte tillräckligt.

[skrattar]

Okej, boys. Ni får gå med.

-[på norska] Såg du det? -Vadå?

Han var jättesnygg.

[på norska] Jag kommer strax.

[på norska] Hej. Hur känns benet, känns det okej?

Ja, de känns faktiskt inte ens.

[på norska] Jag ska ta en ordentlig titt på det sen.

[harklar sig]

Vi bara undrade... För du är ju polis, eller hur?

Om du hade kunnat följa med och sett på en ting här bak.

"Sett på en ting?"

[på norska] Ja, jo, det är bara...

[stol skramlar]

Vad... Nej, det tror jag inte jag kan.

[på norska] Nej, men... Det är inga problem, för vi kan hjälpa dig med...

Vi hjälper dig. Det går fort. Alltså...

[stånkar] Ursäkta!

[på norska] Så där. Det där löste vi bra. Så.

Jag ber om ursäkt för att det kom lite plötsligt.

[Viktor harklar sig]

-[snörvlar] Jag kommer strax. -Ja.

[på norska] Det är alltså de här märkena på halsen som jag vill att du tittar på.

Jag tror inte att hälsovårdsnämnden gillar att man har lik i köket.

[på norska] Nej.

[det knackar, dörren öppnas]

Hej! Hej.

[på norska] Hej.

Hej.

-[suckar] -Vad...?

Ja, Viktor Berglund. Vi satt tillsammans på tåget om du...?

Ja, det vet jag. Vad gör du här inne?

Jag var med när vi hittade honom.

Okej. Och det gör dig till... till vad, tänkte du?

-Ja, vad menar du? -Ja, är du...expert då, eller?

Nej, verkligen inte.

Du kan kalla mig för en samhällsnyttig... samhällsmedborgare om du vill.

[sarkastiskt] Jaha, du jobbar som privatspanare.

Vet du, påminn mig sen så skulle jag gärna vilja höra

vad du har för teorier om Palmemordet. Om du... Om du har tid.

Det kan jag berätta en hel del om...

[på norska] Kan vi försöka behålla fokus här en liten stund?

Han har uppenbarligen varit nedkyld.

Ska vi inte försöka ta tempen på honom ändå

så att du har nåt att jobba med vad gäller tidpunkten för dödsfallet?

Ja, vad ska du göra här?

Ska du ta en stektermometer och stoppa in i röven på honom?

[på norska] Nej, i levern.

Nej, nej, nej.

[på norska] Men vad tror du om märkena på halsen?

Jag...

Jo, men alltså, är det där strypmärken, då har vi ju ett problem.

Då kan det ju springa en mördare lös här nånstans.

[flämtar till]

Ni får ringa norsk polis om det är nånting ni undrar över.

-[Viktor suckar] -Vad ska jag säga?

Ja, du... Jag kan ringa.

[på norska] Nej, nu behöver vi bara en plan för vad vi ska göra

fram till dess att polisen kommer.

Jag gör ingenting. Det är inte min jurisdiktion. Vi är i Norge. Så är det.

Vad gör vi av honom?

[skrattar] Ja, vad ska jag säga? Ska jag...?

Du får väl...köra in honom i frysrummet.

Nej, men... Inte tillsammans med maten. Tänk på gästerna.

De äter nog ändå, ska du se. Skulle du kunna hjälpa mig att rulla ut härifrån?

[på norska] Ja, då ska jag bara ta en titt på ditt ben,

så har vi gjort det åtminstone.

[reporter på tv, på norska] Orkanen leder till avstängda vägar och inställda flyg...

[på norska] Nora, kolla vad han har skickat.

-[på norska] Vad är det? -Vi borde svara typ..."hej".

Varför går det inte... Varför kan jag inte skicka meddelandet?

Har alla tappat uppkopplingen nu?

-Har ni tappat uppkopplingen? Wifi? -Ja.

Vart ska du nu? Nora?

[på norska] Hej! Vad har hänt med wifit? Det är nere.

[suckar] Wifi... Min son är bättre på det. Han står i baren.

[på norska] Okej.

-[tjej 1, på norska] Vem är det? -[tjej 2] Jag vet hur han ser ut.

-[på norska] Hej, tjejer, vart ska ni? -Till baren.

-Vi har inget wifi. -[tjej] Kom, då.

[på norska] Jag har 14 såna att ta hand om, och en av dem är min dotter.

Tänk om du bara kunde...

...lösa mord och hitta mördare?

[på norska] Ja.

Jag kom inte fram till polisen. Det är helt hopplöst.

-Försök igen senare. -Okej.

[på norska] I så fall handlar det om allas säkerhet.

Du har erfarenhet av utredningar, och nu behöver vi en utredare.

Vi kan förstöra en hel utredning om vi... drar i gång nån amatörverksamhet.

[på norska] Men du vet ju hur man gör, eller hur? Det är det jag menar.

Ursäkta! Jobbar du här?

-Eh... Ja. Denis. -Hej, Denis.

[på norska] Hej.

Vet du när räddningstjänsten kommer?

Nej, ingen aning, men det kommer att dröja.

Han, eh... Ja, han som ser ut att... raka sig med en yxa.

-Björne? -Ja, precis. Skulle han kunna köra mig?

-Nej, det kommer nog inte att funka. -Okej.

Skulle du...kunna hämta min rullstol i tåget?

Vill ni att jag ska gå ut i stormen?

[på norska] Jo, men tänk dig om det vore dina ben som låg där ute.

Det är bara att använda lite empati.

Mm. Absolut. Var...?

Du kan fråga han i baren där. Han med röd mössa. Han vet var jag satt.

Okej.

[på norska] Bra.

[tjejerna skrattar]

Okej, ursäkta mig ett ögonblick.

Okej, alla RHF-tjejer.

Vi tar samling nere i källaren, för där finns det ett bordtennisbord.

Kom igen, allihop. Ja, Vanessa.

Du ska med.

[Magnus, på norska] Det blir bra. Kom igen. Vanessa, det gäller dig också.

Du. Skulle kunna ta med min urna?

Ja.

[kodlåset piper, dörren öppnas]

[vinden viner]

[hotellägaren] Vi ska se till att ge dig ett rum.

[Hanne] Nej tack, det behövs inte. Var ligger toaletten?

Finns det inget annat sätt att kontakta räddningstjänsten på?

Alla förbindelser ligger nere. Stormen blir bara värre.

För tillfället är det bara att vänta.

Inte min favoritsport. Hörde ni tågkraschen ända hit?

Nej, snön tar bort många ljud.

Hur kommer det sig då att ni skickade ut en skoter?

-Denis fick ett meddelande. -Av vem?

Ja, det vet jag faktiskt inte.

Och då skickade ni ut Bamse...?

-Björne. -Björne.

Men Denis var också ute. Han kom tillbaka med snö i håret.

Han gick ut för att möta er när ni kom.

-I skoteroverall? -Ja.

Ja, man får ju hoppas att han fick dö snabbt åtminstone, den där stackaren.

[Viktor sniffar]

-Vad händer? -Det är så mycket...aktivitet.

Jag... Jag hör nåt. Det är ovanifrån.

Ja, men det knarrar ju alltid lite grann i såna här gamla hus.

Men det är inte det jag hör.

Nä, nä. Ta din tid.

[skoter brummar]

[vinden viner]

[suckar] Jag fryser. Jag fryser om fötterna och ända in i märgen.

[suckar] Ja.

Skål, grabbar. Skål.

[lugn gitarrmusik spelas]

Tack ska du ha.

Hur fick du reda på att tåget hade kraschat?

-Det ringde nån. -Vem då?

Det var nån man typ... som skrek om nån olycka.

Och då åkte du och Björne ut, men inte tillsammans?

Nej, vi visste ju inte var det var, så vi åkte åt olika håll.

-Behöver du nån hjälp? -Nej.

Ehm... Jag vet inte om det är så jättemycket aska kvar i den här.

Tack ska du ha. Jag uppskattar det jättemycket.

Du kan ställa den där.

Vad heter du?

Eh... Jag heter Adrian.

-[killarna skrattar] -Varför umgås du med de där killarna?

Va? Vadå, vad snackar du om?

Ja, en fjortonåring med nästan vuxna kompisar.

[förnärmat] Jag är sexton.

Ursäkta. Sexton.

Vad skulle ni göra i Narvik, då? Nåt spännande? Kolla på valar?

-Valar? -Ja, det finns valar utanför Narvik.

[sarkastiskt] Okej, jävlar. Fan, vad fett. Coolt.

Mm. Gör det ont?

Hur gick det för dig? Du satt inte på din plats när tåget...

[avbryter, halvviskar] Fan, vad du ställer mycket frågor. Va?

Vadå, är du nyfiken?

[vinden viner, huset knarrar]

[Yvonne] Finns det nåt om hotellets historia?

[hotellägaren] Självklart.

Ursäkta, har ni möjligtvis champagne?

-Absolut. Hör efter i baren. -Ja.

Vi har precis gift oss.

[skrattar] I går, faktiskt.

-Jag beklagar och ber om ursäkt. -Varför då?

[suckar] Att ni måste gå igenom det här.

Nej, det blir ett roligt minne att berätta för barnbarnen, bara.

-Mm... Grattis! -Tack, tack!

Jag tror jag vet var jag hittar den.

-Är du också intresserad av historia? -Nej, det är jag inte.

-Voilà! -Åh, tack!

-Fungerar den där? -Vadå?

Radion.

Ingen aning. Jag har inte provat.

Är det nåt särskilt du letar efter?

Jag är...övertygad om att det här hotellet är hemsökt.

Du menar att andarna inte har checkat ut?

TYSKARNA INVADERAR NORGE - FRÅN SANATORIUM TILL HOTELL

[ohörbart tal]

[tjejerna fnissar]

Jag ska bara säga några ord.

[harklar sig] Hallå! Hallå, hör ni mig? Hör ni mig där nere?

[Magnus, på norska] Ja, då.

Ja. Eh... Jag tänkte be om lite uppmärksamhet.

Jag tänkte att vi skulle...skänka en tanke till vår stackars...stackars konduktör,

som avled i olyckan.

Eh... Nån som känner till vad han hette?

[man 1, mumlar] Jag...vet inte. Jag tror inte att jag...

-Ingen? -[man 2, mumlar] Vem pratar han om?

[bestick skramlar, hostningar]

Ingen vet vad han hette?

[kökspersonal] Hej då!

[andas ut]

[snörvlar]

Hoppsan. Konduktören hette...Cumal Ibrahim.

Sista samtalet han ringde till frun, det var i går kväll.

Det var det senaste samtalet.

Du har kört ansikts-id på ett lik?

Ja, jag vet att det här kan bli lite tjatigt.

Jag jobbade som byggmästare ett tag, och då skulle ju varenda jävel ha reda på

hur man renoverar sina hus på bästa sätt. Men...jag ber om ursäkt.

-Tack. -Mm.

Men vi behöver din expertis för att kunna analysera den här informationen.

[på norska] Men förlåt mig... Analysera vadå?

[Viktor] Ja, vad fan det här betyder.

Vill ni att jag ska analysera vad det betyder att konduktören har ringt sin fru?

[Viktor suckar]

Det är precis det här jag vill undvika när jag pratar om amatörverksamhet.

Ja, ursäkta, men är det inte vår medborgerliga plikt

att agera tills polisen tar sig hit?

[på norska] Precis. Och du är ingen amatör, eller hur?

Nej, men den enda plikten vi har,

det är att vänta till polisen kommer. Hör ni det?

Du, nånting säger mig att du är inte är nån paragrafryttare.

Nånting säger mig att du har sett väldigt många kriminalare på tv:n.

Kan du svara på ja- och nej-frågor, då?

Skulle du kunna kolla med din fru om hon har nån alternativ förklaring?

Jag vill nog helst att vi lämnar min fru utanför det här.

Eh... Min fru är född med en gåva, eller en förbannelse om man så vill.

Och den här övernaturliga förmågan har en viss benägenhet

att skapa lite psykisk ömtålighet.

Så jag måste vara väldigt försiktig med henne.

[på norska] Jag vill bara veta vad du tänker om de där killarna.

Jag tror ingenting. Jag vet att de gick efter konduktören precis innan kraschen.

[Viktor] Vet du var de bor nånstans, vilket rum?

[på norska] Ja, mitt emot tjejernas rum där uppe.

Kan inte du gå och kolla lite där?

[på norska] Nu?

Så uppehåller jag dem så länge.

Ta på dig ett par handskar så att du inte lämnar några fingeravtryck.

[på norska] Ja. Fint. Tack.

Så får det bli.

-[Viktor] Hallå, grabbar. -Hallå.

-Hur har ni det? -Bra.

-Inga skador? -Nej.

Nej? Det känns som om ni har fått hjärnskakning allihopa.

Vet... Alltså, vet ni vad en sån där öl kostar översatt till svenska pengar?

-Nej. -180 bagis.

Norrmännen har ju slutat att dricka bira. Det är ju så jävla dyrt.

De dricker...la-vin.

-[skrattar till] -Det tyckte du var kul, Anton? Va?

Hej... Hallå? Kan du bjuda grabbarna på en lavin?

[nycklar rasslar]

[på norska, viskar] Vad...?

[dörr öppnas]

[på norska] Kolla här. Det är flaggor och broschyrer och en massa skit. Kolla här.

Hela rummet är fullt med...

Hej! Ja, det här var ju väldigt intressant. De är nazister.

En förbjuden demonstration i Norge.

Jag tänker inte låta nazister springa lösa på mitt hotell.

Nej... Sparka ut dem. De kan väl gå till Narvik.

[på norska] Ja, eller så låser vi bara in dem och så är det klart.

[suckar tungt] Var då?

Jag har en lokal i källaren. Personalens gillerum.

Men...hur får vi ner dem dit?

Jag säger ingenting förutom att det ni gör är olagligt.

Ja, men det blir ju inte nån längre stund. I morgon kommer ju förhoppningsvis...

[avbryter] Vadå i morgon? Om stormen är över i morgon, då ska jag...

Vad brukar ni säga? Då ska jag äta upp min hatt.

Viktor? Viktor... Det har skett ett mord.

1942.

Det var tyska soldater som bodde på det här hotellet

för att de skulle kunna ha koll på gränsen till Sverige.

En kvinna som arbetade här läckte deras planer till motståndsrörelsen,

och hon hette Grete Hamsen.

[hotellägaren] Det är sant.

[Yvonne] Jag vet att hon finns kvar här. Hon har inte kommit till ro.

Du, det här är faktiskt min frus profession.

-Spökjägare? -Nej, medium.

Hon har hjälpt till på en hel del polisutredningar.

Inte mina.

[på norska] Men vi kanske ska försöka fokusera på nazisterna vi har här och nu?

Snällt av er. Nu får jag loss ett rum till en familj.

[hotellägaren] Ni kommer att gilla det här. Min personal har det som...

Vad ska man säga? När de ska chilla.

[härmar hennes brytning] "Chilla."

[skrattar]

-[kille 1] Det var inte dåligt. -[kille 2] "Chilla." Schyst.

Ni har redan burit ner väskorna, ser jag.

-Ja, och bärsen bjuder vi på. -Najs.

-Du. Du, har ni nån öppnare? -Ja, det har jag fan.

Ja. Schyst.

Känn er som hemma.

[suckar tungt]

[ohörbart tal]

-[kork smäller] -Oj, oj, oj!

[man skrattar]

-Det är sant! -[skrattar]

[tjejerna skrattar]

[snarkningar]

Förlåt.

Jag skulle kolla om du levde.

[på norska] Jag slappnade av så mycket när de låste in de där killarna

att jag bara slocknade.

Så du är också på väg till Narvik? Vad ska du göra där?

Begravning.

[på norska] Okej, var det... Var det nån som stod dig nära, höll jag på att säga?

Kollega.

[på norska] Jag förstår.

Noras mamma... Hon dog för inte så längesen. Det... Lungcancer.

Sorgligt.

[på norska] Nej, vi var inte tillsammans eller så.

Alltså, jag har jobbat för Läkare utan gränser i många år.

[harklar sig]

Så...jag var liksom inte närvarande, inte på det sättet.

Men sen när det hände var det bara att åka hem och försöka vara pappa.

Men den där...skjutningen som du var inblandad i...?

Vad vet du om den?

[på norska] Nej, men du sa ju att...

Jag har inte sagt nånting.

[på norska] Nej, för det var han Viktor som sa det.

Han... Han hade läst om det på Flashback, så klart.

Det var bara det att jag... Jag tyckte att det lät så otroligt hemskt.

Det kan man säga.

[på norska] Så när de tog dig ur tjänst efter det...

[mobil vibrerar]

Hej. Ja, han är hemma.

Ja. Vi avvaktar. Mm.

Uppfattat.

-Hur många kommer? -Sex man. På väg.

[helikopter smattrar på avstånd]

De kan ju inte skicka helikopter.

[helikoptern kommer närmare]

Han kommer ju att höra dem.

Vänta, vad gör du? Hanne, vi har order om att vänta.

Ja, du väntar där.

-Hanne! -Du väntar!

Hanne... Vänta!

Släpp vapnet.

[skott]

Daniel! Daniel, hör du mig?

Daniel?

[på norska] Förlåt att jag frågar så mycket om det här.

Jag har ju också tystnadsplikt precis som du, så jag...

Så det är fritt fram att öppna sig och berätta om sitt liv.

Du menar att jag kan lita på dig?

[på norska] Det kan du.

Att lita på nån tar för mig kanske...tio år.

[på norska, andas in] Det var länge. Väldigt länge.

Jag vet inte om vi har tio år.

Nej, vi kanske inte har tio minuter.

[på norska] Jag tänker ändå att det är en bra idé att vi håller ihop,

vi som har lite erfarenhet av att hantera liv och död.

För - du får förlåta mig nu - men var det inte ovanligt mycket idioter på tåget?

På allvar. "Idiots", liksom.

Alltså folk... Helt enkelt mer folk än vanligt med låg intelligens.

Nej, fan också. Så här håller de på hela tiden.

[suckar]

Nej, nu måste jag få dem i säng. Vi ses.

[han harklar sig]

Okej, tjejer, det här är jättekul. Det är verkligen min humor.

Nu är det läggdags. Kom igen, vem var det? Var det du?

-[på norska] Det var Nora. -Nej, det är aldrig du. Aldrig.

Kom igen, nu ska vi... Nu tar vi samling där uppe. Nu är det läggdags. Kom igen.

[på norska] Viktor är död.