Original subtitles

Det var du som var arkitekten bakom hela affärsupplägget.

Och faller jag, David...

-Du är ute efter honom. -Jag försöker göra mitt jobb.

Vi har haft ett attentat på Kallis-

-vilket ledde till att en ung kvinna avled.

Hon känner sig trött och sliten. Det är ett bra läge att kliva av-

-och låta sin efterträdare bli varm i kläderna inför nästa val.

-Så hon tänker peka ut dig? -Så kommer folk att tolka det.

Hon hade kastat lystna blickar åt Ann-Louise.

-Ann-Louise Hegel? -Har du inte hört?

-Har hon nån chans? -Mot dig? Det tvivlar jag på.

Men hon är riktigt envis.

-Det har ju funnits andra som du. -Jaså?

Nya, fräscha och obefläckade av spelet.

Ni seglar upp till toppen snabbt, men sen försvinner ni.

Ni orkar inte. Ger upp.

-Här. -Vad är det här?

-Ditt tal. -Är det mitt tal?

Vi politiker måste ställa oss frågan: Hur går det? Gör vi världen bättre?

-Har du skrivit det? -Absolut inte.

Det gäller mordet på Josephine Sparre.

Vi har gått igenom hennes dator.

Det verkar som att hon hållit på med en artikel om dig.

Ja, precis.

Och Erik Hansen. Det var ganska graverande uppgifter-

-som inte framställde dig i speciellt bra dager.

Jag var på Hamnkrogen och sprang på Martin-

-som berättade att din son slutat dyka upp där.

Martin är min bästa vän. Han har fixat ett jobb. Man måste sköta det.

Har man lovat så har man.

Har man lovat övningsköra så har man.

-Kan ni upprepa det? -Ja.

David Ehrling. En video med två prostituerade i Moskva.

-Kan jag se den? -Ja, självklart kan ni det.

-Vad bra. Hur och när? -När ni vill. Om en timme.

Vad fan...!

Pappa, vad håller du på med?

Vad f...

-Det är tredje på en halvtimme. -Vad är det som händer?

Din familj får betala priset för dina karriärmässiga ambitioner.

Övertala David att gå med på en intervju där han får tala ut.

Samarbetet med Erik Hansen, Rysslandsaffärerna, kvinnorykten.

-Och om han inte vill det? -Då kan jag inte hjälpa er.

-Hur lång tid har jag på mig? -Till midnatt. Sen går det ut.

-Ja, ja. -Okej.

-Nej, nej, tack. -"Nej, nej, nej"?

I dag firar vi...

Tack.

-Hur säger man? -Skål.

Skål för en långvarig och fin vänskap.

-Och mycket, mycket pengar. -Ja.

Ja...

Säg mig, mr Ehrling... Varför vill ni lämna oss nu när vi kommit igång?

Som jag sa har jag alltid varit intresserad av politik och tycker...

-I politik finns inga stora pengar? -Nej.

-Varför i så fall? -Ja, varför?

Det här kan kanske låta lite naivt i era öron-

-men jag gör det för mina barns skull.

-För era barns skull? -Ja.

Jag vill göra världen bättre för dem.

Kan man åstadkomma det genom politik?

Politik är det enda sättet-

-om man vill åstadkomma en förändring i det långa loppet.

-I så fall önskar vi er lycka till. -Tack.

Men ha i åtanke att det är viktigt med en god relation-

-mellan ryssarna och den svenska regeringen.

Ja, det är viktigt.

-Det skålar vi för. Na zdrovie! -Na zdrovie!

-Na zdrovie! -Ja.

Oj då. Hej.

Då så... Så okej... Hur kom ni in i mitt rum?

-Kom och lek lite. -Kom...

Vill du inte komma och leka lite?

-Så vad fan hände? -Ingenting.

-Och det vill du att jag ska tro på? -Ja, det vill jag.

Jag har aldrig sett dem förut. De kom inte för att jag är charmig.

Nån hade skickat dit dem för att ha en hållhake på mig.

-Så hade det inte varit för det...? -Det hade jag inte.

-Men varför kommer det upp...? -Har nån sett filmen?

-Jag vet inte. -Det tror inte jag.

Vad ska jag svara henne? Vad ska jag säga?

Har du pratat med polisen? Är jag fortfarande misstänkt?

Jag har försökt men det går inte att få tag på nån.

-Då kan det lika gärna vara en bluff. -Ja.

De vill få mig att prata i hopp om att det ska ligga nån sanning i det.

I dag när jag höll mitt tal trodde jag att jag hade en chans, men...

Men det har du fortfarande.

-Om kvällstidningarna börjar riva... -Där är vi inte än.

Nu gäller det bara att tänka klart, vara smart och göra rätt saker.

Vad är rätt? Vad är rätt?

Ska jag tala med henne eller inte?

Det är ett beslut som bara du kan ta.

-När ska hon ha besked? -Midnatt.

-Fortfarande inget? -Nej.

Ja, ja... Men då så.

Vänta, vänta.

-Ska vi verkligen göra det? -Flashpolitics är ute med det.

-Hur har de fått reda på det här? -Flera stora bloggar.

Bara för att vi är i Almedalen behöver vi inte skita i alla regler.

Vi borde försöka vara bättre än alla andra-

-även om vi missar en given klickraket.

Tänk om vi har en näringsminister som kör en dubbelmacka med horor.

Men tänk om det inte är så.

-Tänk på hans familj. -Hans familj?

-Hur skulle din fru reagera? -Vad har hon med det här att göra?

-Vad skulle dina barn säga? -Alla andra skriver.

Det kommer att toppa varenda löp.

Så låt dem göra det. Vi ska vara bättre än så.

Alltså, fan vad du är jobbig ibland.

-Så hur gör vi? -Nä, vi väntar.

-Vad är det här? -Det där är inte för dig.

Du får kolla på "Fåret Shaun" istället.

Det vore mysigt om du ville sova över.

Då kunde jag få bjuda på frukost på sängen.

Grapefrukt, juice och nybakat bröd från Lollos bageri.

-Jag äter inte bröd. -Nähä.

Våfflor, då?

Det vi har räcker för mig. Jag vill inte röra till det med känslor.

Får man inte ens med godnattpuss?

-Var har du varit? -Jäklar, vad du skräms!

-Va? -"Va"?

Jag frågar bara var du har varit.

Jag har varit hos Lollo.

-Sover Klara, eller? -Klara sover.

Hon somnade i Rasmus rum. Jag bar in henne till er nyss.

Tack. Tack för att du tog med henne till stallet förut också.

Det betyder mycket.

Rasmus säger att du hatar honom.

Va?

-Ja. Gör du det? -Nej, det gör jag inte.

Det var det dummaste jag hört.

Han kan verkligen vara en pain in the ass ibland-

-men vem kan inte det? Han är ju tonåring.

-Det ingår liksom i jobbet. -Jo...

Och det är inte hans fel.

Vad är inte hans fel?

Att han är Davids nummer ett.

Det har han alltid varit och det kommer han alltid att vara.

Det betyder inte att David inte älskar dig också.

Jag tycker bara att du ska tänka på det.

God natt.

-God morgon. -God morgon.

Det är ju sex sidor med David Ehrling och en och en halv om dig.

Han är ung och ny och jag är gammal och passé.

Han är ung, pigg och man. Det är vad han är.

Du skulle få lika mycket uppmärksamhet om du stått där.

-Det tror inte jag. -Jag är helt säker på det.

-Kommer han på middagen i kväll? -Ja, det är klart.

-Varför undrar du det? -Nej, det var inget.

"Framtidens folkhem." Vilket trams.

-Tror han att nån går på det här? -Ja, du... Kanske det.

Precis det de kommer att göra. Vem vet?

Du... Oroa dig inte. Han är snart ute.

-Tror du det? -Ja, det är jag säker på.

Lägg undan den där! Du pillar ju på apparaten hela tiden!

-Du, skärp dig! -Ja, jag skärper mig.

Nu är jag skärpt.

-Hej, hej.. -Var ska vi sitta?

Vad är det?

-I köket? -Där brukar ni ju sitta.

Vänta lite nu. Vad är det som händer här?

-Roine Lindström, NOA i Stockholm. -Vad gör du på min avdelning?

-Vi ska ta över nu. -Jaha?

Och vad ska vi göra?

Ni kan syssla med helt vanligt jävla polisarbete kanske?

-Åh, vad bra. Hej. -Hej.

-Du kanske inte känner igen mig. -Jo.

Jag vill kolla en sak med dig. Det går en massa rykten här.

Det pratas om att David skulle vara misstänkt för mordet på Josephine.

-Jaså, var har du hört det? -Överallt.

Men så är det inte?

Var han det skulle du få reda på det.

Så han är alltså inte det?

Jag säger som i din bransch - inga kommentarer.

Men vi kan väl köra på det här.

-Men vi har inte sett det. -"Enligt uppgift."

-Enligt vems uppgift? -Josephines.

Det räcker inte.

-Var fick hon det ifrån? -Ingen aning.

Kanske från den som skickade bilden på David och Erik på Gutekällaren.

Kan nån kolla det här numret? 070-5313355.

-Ingenting. -Kanske skickat från ett kontantkort.

Vad är det?

Var är Danne?

-Danne... -Jag är vaken.

-Förlåt, men... -Det är lugnt.

Jag måste bara visa en sak. Kolla den här bilden.

Vet du vem som skickade den till Josephine kvart i två på natten?

Nej, hur ska jag kunna veta det?

Ursäkta.

Jag heter Victoria Ståhl. Jag är presschef till statsministern.

Skulle jag kunna få prata lite med er?

David Ehrling är ett utmärkt val. Han är driftig och hederlig-

-precis vad ert parti skulle behöva, om du nu vill veta vad jag tycker.

Han är väldigt omtyckt både bland väljarna och sina kolleger.

Det var inte därför jag ville träffa dig.

Ni två jobbade ju ihop i flera år innan han kom in i riksdagen.

Finns det nåt vi kanske borde känna till om honom?

-Vad skulle det vara? -Det ryktas om nåt videoklipp.

Är det nåt du känner till?

Nej, jag vet inte vad det skulle vara.

-Inte? -Nej.

Är du helt säker på det?

-Du verkar nästan besviken. -Nej.

Tänker du pumpa mig på skit om David har du kommit förgäves.

Hälsa statsministern att nån bättre efterträdare kan hon inte hitta.

Med David vid rodret kanske saker kan fungera i det här skitlandet.

Det är alla betjänta av, inte minst ni som sitter vid makten.

-Hallå? -Hej. Är det David Ehrling?

Ja, det är David här.

-Det var Victoria Ståhl. -Hej, hej.

Läget är ju lite knepigt med tanke på vad medierna skriver om dig.

Det vore bra om du kan ligga lite lågt den närmaste tiden.

Det gäller främst under Elviras tal.

Behöver jag inte komma eller får jag inte komma?

Det är du som fattar beslutet.

Vår slutsats är att din närvaro skulle bli lite problematisk.

Det är nog det bästa både för dig och statsministern...

-Vem sa det? -Det borde ligga i ditt intresse.

-Har Elvira bett dig att ringa mig? -Nej.

-Vem var det, då? -Det spelar ingen roll.

-Jo, det spelar... Vem? -Nu är det så i alla fall.

-Så jag får alltså inte komma? -Som sagt, beslutet är ditt.

Men se detta som en tydlig signal.

-Jag måste tyvärr avsluta. Hej då. -Men...

Vad i helvete...!

Va? Vad fan säger du?

De har diskuterat det i partiledningen. Jag är en belastning.

Det är det värsta jag har hört.

-Alla hyllar ju dig. -Det kanske är det som är problemet.

-Det kan ju vara så, eller hur? -Det är inte klokt.

Det är en tydlig signal. "Rätta in dig i ledet, annars..."

Men vänta, du tror väl inte att du ska få sparken?

-Det är nog bara en tidsfråga. -Nej!

Det är lika bra att jag förekommer dem.

-David, sluta! -Jag gör nånting helt annat.

-Skriver en bok. -Få inte panik nu. Okej?

Om vi tar och backar bandet och går igenom allt från början.

Okej. Elvira ringde och bad dig vara med på presskonferensen.

Varför gjorde hon det? Jo, för att hon gillar dig.

Hon vill se dig som sin efterträdare.

Vad hände sen? Du kommer till Visby.

Du käkar middag med Erik Hansen-

-och på natten får du besök av den här rödhåriga bruden.

Tänk högt.

-Den här tjejen som dök upp... -Vanja.

Lek med tanken att hon...

-En "honey trap"? -Ja.

Hur skulle hon annars ha kunnat ta sig in på hotellet?

Med all den säkerheten som finns här?

Nån måste ha hjälpt henne.

Men vem skulle det vara?

-Victoria. Bara en snabb fråga. -Vi tar inga frågor förrän efteråt.

Till dig. Vi håller på att ordna en minnesstund för Josephine.

Vi tänkte bjuda in folk som kände henne.

Jag ville kolla om nån inom partiledningen skulle vilja närvara.

Jaha... Nej, det tror jag faktiskt inte.

Du själv, då? Ni måste ändå ha träffats.

Vi har sprungit på varandra några gånger-

-men jag skulle inte säga att vi kände varandra.

Om du ursäktar. Jag måste verkligen kila vidare.

Enligt opinionsundersökningar har Hegel väldigt mycket stöd...

-...och har hög trovärdighet. -Hegel är helt chanslös.

Hon kan komma efter hans åtta år.

Partiet måste kanske förändras lite. Han har karisma, hon har motsatsen.

-Hon har en inverterad karisma... -Klarar han en konflikt?

Klarar han en otroligt problematisk situation?

Han måste skaffa sig ett team av andra som kan hantera det.

Finansminister, justitieminister...

Tjena, grabben. Hur är läget?

-Vet du vad vi ska göra i dag? -Nej.

Vi ska åka in till Visby.

Please, don't get too excited.

Jag tänker att vi ska göra ett studiebesök.

Du får se vilken sketen ankdamm din pappa plaskar i.

Sen ska du också få förstå-

-att allt som skrivs därifrån inte är sant.

Men hur ska vi åka dit, då?

Sch...

Käka nåt nu.

-Vad gör du? -Tvättar mitt lik, som Strindberg sa.

Vad betyder det?

Man gör sig av med allt som man inte vill att andra ska hitta efter döden.

-Ska du dö? -Ja... Nej, nej.

Ja, så småningom naturligtvis, men inte i dag.

Eftersom man inte vet när det händer-

-var det lika bra att börja tvätta liket redan nu.

-Vad fan gör gubben? -Bränner bevismaterial.

Kolla här, då.

-Vem är det där? -Brorsan jag snackade om.

Han som skrev en bok om att slakta sin familj?

-Han ser helt galen ut. -Jag sa ju det.

Nej, det är svårt.

Fick ni tag i exfrun?

Jodå, men det var fan inte lätt. Hon bor i Tel Aviv.

-Och? -Först ville hon inte snacka alls.

När jag frågade om hon trodde att han var kapabel att döda-

-skrattade hon och sa att han inte var man nog.

Det får man väl tolka som ett nej.

Hej.

Hej på dig, du.

-Du, kan vi...? -Javisst.

Bra jobbat.

-Är du säker? -Inte helt.

Men därför vill jag gå vidare-

-och ta reda på om det var sanktionerat uppifrån.

Att det skulle vara nån konspiration inom partiet?

Är inte det lite väl...? Va?

Du kanske har rätt. Jag kanske bara borde släppa det.

För eller senare får rikstidningarna fatt i det...

Vänta nu lite. Det var inte det jag sa.

-Vad säger magen? -Att det finns nåt här. Nåt stort.

Vad gör du här, då? Stick iväg med dig!

-Hallå? -Det är Simon på Flashpolitics.

-Hittar du nåt? -Ja, det kan man lugnt säga.

David, är du där?

Hej.

-Är han här? -Nej.

Jo, jag är visst här. Kom, du.

-Kom in. -Tack.

Där är du ju. Jag trodde nästan du hade övergivit mig.

Förlåt, det har varit så mycket...

Jag fattar. Du har det inte lätt. Fy fan!

Jag är inte avundsjuk på dig.

Vill du ha nånting? En whisky eller lite champagne?

-Det är bra. -Riktigt fin champagne ska vi ha.

-Sergej! -Jag vill inte ha champagne i dag.

-Mr Hansen? -Det var inget.

Vad ger mig den äran nu, då?

Har tidningarna varit här och ställt frågor om mig?

Vilka tidningar? Jo, hon var här...

-Josephine. -Just det. Josephine Sparre.

Hon frågade om dig och mig och våra affärer och lite av varje.

-Och vad sa du då? -Jag slängde ut henne.

När polisen fick veta det trodde de att jag hade med hennes död att göra.

Du berättade inget om vår resa till Moskva?

Absolut inte. Hur så?

På kvällen efter vår middag dök det upp två kvinnor på mitt rum.

Det minns jag. Du sa att du aldrig satte på dem.

Det har jag svårt att tro på.

Det har dykt upp en film - kompromat-

-som Josephine Sparre fått nys om. Hur har hon fått reda på det?

-Inte av mig i alla fall. -Det trodde jag naturligtvis inte.

Vet du vem som kan ha berättat det här för henne?

-Oleg, Dimitri? -Varför skulle de göra det?

De vill att du blir statsminister så att du kan häva sanktionerna.

-Det kan jag ju inte nu. -Det är väl det de hoppas på.

Vill du inte ha en liten whisky i alla fall?

-Sergej! -Jäklar.

-Du noterar väl allt? -Ja, självfallet.

-Är du säker på det här? -Ja, jag är bombsäker. Kom nu.

Lita på mig. Kom nu.

Det här går ju kanon ju. Du kör som du inte gjort annat.

-Tänk om han blir arg. -Ja...

Då kan jag ju påminna honom om hur han själv var i din ålder.

Hur då?

Du vet, när han gick på Lundsberg tillsammans med den där Martin.

-Den Martin? -Ja, precis. Den Martin.

De gick typ sista ring på gymnasiet.

De lånade Martins farsas Jagga utan att han visste nåt.

De brände ner till Amsterdam och partajade en hel vecka.

Vad sjukt!

-Kolla på vägen! -Åh, shit! Förlåt.

Det blev ju ett sjuhelvetes liv så klart.

Han höll på att bli relegerad.

Hade inte gubben ryckt in hade han aldrig fått komma tillbaka.

Om han blir arg för det här lilla kan du ge svar på tal.

Kan vi inte skita i det här? Jag vill inte åka till Visby.

Det är klart vi ska till Visby. Vi är snart framme.

Det är Folkets rösts dag här i Almedalen.

Vi kommer alldeles strax till veckans huvudnummer.

-Var har du kronprinsen, då? -Vilken kronprins?

-David Ehrling. -Jaså han?

-Nej. -Nej? Är inte han här?

Han har väl inte tid för sånt här. Han har nog med sin egen skit.

Partiledaren i Folkets röst-

-Sveriges första kvinnliga statsminister - Elvira Kropp!

Kom igen nu!

Kära vänner!

Det är sex år sen som jag stod här i Almedalen för första gången.

Skål.

Skål.

Hur fan är det? Du verkar lite...

Jag vet inte.

Jag pratade med din far i går. Han var inte heller glad.

Jag vet inte om jag orkar så mycket längre till-

-eller om min familj orkar.

Familjen är det viktigaste.

Du anar inte hur bra du har det.

Nej...

-Men helvete... -Lugn och fin nu, serru.

Men vart ska vi då?

-Ja, vi kan... Du kan ta vänster här. -Vänster?

-Är du säker? -Ja, vänster här. Fast inte...

Hörru... Vad fan, kom igen!

Vad fan! Helvete! Vad i helvete håller du på med?!

-Du sa att jag skulle svänga vänster. -Ja, men det var ju en rondell.

-Hur skulle jag veta det? -Man ser väl att det är en rondell.

Misstänkt rattonykter på väg ner från rondellen i 140. Kom.

-Och vart ska vi nu, då? -Ja...

Du kan väl bara... Kör på.

Sen så kan vi kolla om vi kan parka på Kallis.

Vad ska vi ens hit och göra? Det var en skitdålig idé.

-Oops... -Vadå?

Ingenting faktiskt. Ingenting.

-Men det är ju poliser för helvete! -Nej, alltså...

-Alltså Joel! -Ja...

-De åker ju efter oss! -De lär ju inte vara efter oss.

-Vilka andra skulle de vara efter? -Du får gärna öka lite.

Men ta det lugnt.

-Nu får jag aldrig ett körkort. -Det är ingen fara med det här.

-Du är jätteduktig! -Vart ska vi åka nu?

-Vart ska jag? -Kör runt. Ta ett varv.

-Vart ska jag nu? -Fortsätt, fortsätt.

Du är jätteduktig. Vi kör upp där.

-Där? -Ja.

-Varför stannar du? -Jag vill inte köra längre.

-Nej, nej... -Vart ska du?

-Nu drar vi! -Vart ska du? Joel!

Ta hand om dig nu. Och familjen.

Ja, tack. Jag ska försöka.

-Inga fler skandaler. -Nej. Nej...

-Ingen förare? -Nej, han har smitit.

-Full antagligen. -Antagligen.

-Har ni kollat upp vem den tillhör? -Jo, en David Ehrling.

-Hej. -Hej...

Känner du inte igen mig?

Det var jag som skjutsade hem dig häromnatten.

Det skulle inte bli nån stor grej, eller nån grej överhuvudtaget.

-Men visste du inte vem han var? -Jo.

-Och att han faktiskt är gift? -Jo, det är klart.

Varför gjorde du det?

-Jag vet inte. -Vad det nån som bad dig göra det?

Och gav dig betalt?

Det var det, eller hur?

Jag känner mig så billig.

Vem var det som betalade dig?

-Vanja, det här är viktigt. -Men jag vet inte vad hon heter.

Men hur såg hon ut, då?

Blond, uppsatt hår.

Där. Det är hon.

David, var är du? Vi måste ses.

Text: Pontus Janhunen www.sdimedia.com