All language subtitles for D.O.A. (1988).swe

JAGAD AV DÖDEN

GOD JUL

POLIS

Du ser helt död ut.

Jag vill prata med Brockton.

Eller Ulmer.

- Om vad?
- Om ett mord.

- Vem har blivit mördad?
- Jag har det.

Han ser dålig ut, Dan.

- Trevligt att se dig. Vi var nära
att ge upp hoppet - du hade rätt.

Döda vid ankomsten.

Ytterligare ett lik för samlingen, Cornell.

Hur många kroppar finns det nu?

- Fem?
- Sex.

Om Cecil B. där borta är redo
ska jag meddela dig.

Jag måste försöka få ihop det som
har hänt de senaste 36 timmarna.

FÄRG

Metcalfe, en färg.
Vad sägs om grönt?

- Ung. Oformad. Omogen.
- Ett exempel.

– Den glada gröna jätten i en burk.
– Ni är experter på trivial kultur.

Ett exempel från litteraturen,
Bill Cosbys senaste bok undantaget.

Låt höras. Nick? Utlöser
den gröna färgen synapserna?

- "Antonius och Cleopatra".
- Det är Taylor och Burton.

- Vad är linjen?
- "På den tiden då mitt sinne var grönt."

- Tja. Annan?
- "Orden är gamla, talaren för grön."

Nick, inte ett annat Shakespeare-citat,
utan en annan student.

Visst tas allt bokstavligt.
Nästan som en dator.

Som programmerarna säger:
"Skräp in, skräp ut."

Som lärarna säger: "Överträffa mig inte.
Betyget är inte satt än."

Okej, en till?

Det är alltid något som
någon kan sova i värmen.

God morgon, mr Sloane.

– Drömmer du om en vit jul?
- Ursäkta. Jag läste hela natten.

- Vad var frågan?
- Grönt som en metafor. Några förslag?

- Vem har ett förslag?
- Svartsjuka.

"Avundsjuka Herre,
akta er för det."

"Det bistra odjuret med gröna ögon
som leker med bytet det slukar."

"Othello" Och bra framfört, Nick.

Snälla få tyst på honom.
Gå ut härifrån.

Tack, fröken...?

Sydney Fuller. På bakre raden.

Kan du...?

GLÖMD OCH BEGRAVEN

På tal om ens gröna ungdom.

- Vill du att jag ska skriva under?
- Ja tack.

"Till Sydney Fuller."

Det har tagit mig hela terminen
att våga fråga dig. Sydney med Y.

S-Y... S-Y-D-N-E-Y.

Jag gick din kurs på grund av boken.
Mina föräldrar tycker att det är slöseri.

Jag har läst alla dina böcker, och...
Håll käften, Sydney!

Allt.

- Tycker du om att tortera dig själv?
– Du skulle aldrig ha slutat.

Jag slutade inte. Jag fastnade.

– Min roman. Du har inte...?
- Läst den? Läst klart den?

- Antingen eller?
- Nej. Värmen har försenat mig.

– Ingen annan har sett den.
- Är jag privilegierad eller förföljd?

- Kan jag vara ärlig?
- Jag vet inte.

Din åsikt betyder mycket för mig
med tanke på ditt totala arbete.

Det är närmare mina
totala skapelser...

Jag dör om du inte gillar det.
Jag slutar skriva.

- Ännu värre.
– Det tog hela terminen att skriva.

Det tog Hugo 16 år
att skriva "The Miserable..."

Det tar bara några dagar att läsa.
Bara en liten kommentar

Snyggt skrivande.

- Har något gått fel?
- Vet du något som jag inte vet?

Ja, du ser ut som skit.
Tro mig, jag är expert på det området.

Var du vaken hela natten
för att skicka in till förlaget?

Jag satt upp med min läkare.

Lekte du doktor med Elaine?
På tal om hett...

Luftkonditioneringen
fungerar på sjukhuset.

Hon var på natttjänst.

Hur gör man på sjukhuset?
I stigbyglarna?

Var annars? Hopp, hopp, hoppa!

Du måste ge upp det vilda livet
när du blir senior professor.

Jag undrade hur länge
du skulle behålla mig.

- Så uppgraderingen är hemma?
– Ytterligare ett steg på karriärstegen.

Det är inte officiellt, så gå
till invigningen av galleriet.

- Med nöje.
– Sista chansen att bli fet innan jul.

Utan din hjälp hade jag
aldrig fått min bok publicerad.

Jag vet.
Men jag vill inte klandras för det.

Seriöst, tack för rekommendationen.

Vi ses på kontoret.
Jag har en flaska i lådan. Vi ses!

Dex, du ska ta det lugnt
i den här värmen.

Du har en doktorsexamen,
inte en medicinsk doktorsexamen.

Jag är adjungerad professor med ett
stort lån, två barn och ett tredje på väg.

Grattis, Graham. Pojke eller flicka?

Det sägs att du rekommenderade
din vän Hal. Jag var nästa man.

Jag fick inte Hals roman publicerad.

Sådan är universitetsvärlden:
publicera eller dö.

Jag har publicerat.

Parafraserade föreläsningar i
okända tidskrifter räknas inte.

När publicerade du något senast?
Det skulle vara bra för tidskrifterna:

Unga författare lejon
skriver utmärkt roman.

Få ett jobb på college. Stark
peer publicering leder till professur.

Den tredje romanen är något slarvig,
den fjärde är på topp.

Lejonet har redan en fast position,
och den femte kommer aldrig.

Det är fortfarande fyra fler än du.

Alla lärare påstår sig inte vara
läskunniga. Vi är bara bra lärare!

FÖRBJUDET OMRÅDE

Hur hamnade det där?

Det är Gail.

Tidningarna har kommit. De är bra,
men du måste skriva under dem.

Jag är ledsen att du var tvungen att flytta
så snart. Du fick inte med dig allt.

Det finns även lite mail till dig.

Gud, det är varmt.

Det var meningen att regnet
skulle komma, men jag tror inte det.

Vi pratar senare. Hallå.

Hej, det här är Nick Lang.

UR SPÅR
En roman av Nicholas Lang

Nej...

Min roman. Jag dör.
Benet slutar skriva.

Har du något emot att stänga fönstret?

- Shit.
- Varför?

Det är den tiden på året, eller hur?
Semesterdepression.

Och värmen. Det gör dig galen.

Obekväm.

Som den här.

När jag har en storsäljare nästa år
ska vi dricka hinkar med Dewars.

Vilka problem kunde en
collegepojke ha som var så svåra?

Han var ingen
vanlig collegeunge.

Fadern var inbrottstjuv.

För fyra år sedan bröt han sig in i
Fitzwarings hus och dödade mannen.

Så vad gör änkan? Hon betalar
för tjuvens sons högskoleutbildning.

- Mordet på Fitzwaring, är det sonen?
- Var.

Alla pengar i världen kunde
inte ge Nick ett lyckligt slut.

Han var en poetisk, liten satan.

- Det är Nicks jobb.
- Är den bra?

- Jag har inte läst den.
- Har du inte läst den?

Så vad står A:et för?

– Ambitiös.
– Det kan inte vara sant.

Var du rädd för att någon av dina
elever kunde ha skrivit något bra?

Jag var rädd för att behöva läsa en
400-sidig uppsvälld studentroman.

Nu blir jag av med det.

Herregud.

Nu måste jag...

Men inte nödvändigtvis nykter.
God jul.

God jul.

Mindre ägg, mer snaps.

Vem kommer detta kort från?
Farbror Charlie.

- Mitt eller ditt?
- Din.

– Jag trodde att han var död.
– Det var min.

– En student begick självmord i dag.
- Dina tallrikar står vid dörren.

– Ska vi skicka julkort tillsammans?
– Jag har skickat mina.

Uppenbarligen inte...
Jag har en present till dig.

Men Dex... Varför?

Oroa dig inte, det är ingen stor sak.

Ska du ut eller klär du dig så här för
att dekorera trädet? Någon jag känner?

- Sluta leka make.
- Ursäkta. Jag trodde jag var det.

Tack.

Det är lite trevligare än
vad jag har för dig, tyvärr.

ANMÄLAN OM ÄKTENSKAPSSKILLNAD

Kunde du inte hitta något bättre?
En bit kol kanske.

Håll ut julen är tiden för kärlek.

– Det skulle vara lättare om man blev skadad.
- Jag är det. Det har jag varit länge.

Varför? Vad har jag gjort?

Har jag fuskat? Jag är nog den
enda läraren som inte krånglar.

Du kanske borde prova det.
Det skulle vara ett tecken på liv.

Okej, jag ska ha det snabbt.
Så kan vi fortsätta äktenskapet?

Vårt äktenskap har
varit dött i fyra år.

Vilket sammanfaller med
utgivningen av min senaste roman.

Är jag inte tillräckligt produktiv? Du
borde ha gift dig med Harold Robbins.

- En sista drink?
- Vill du att jag ska gå nu?

Nej, jag går.
Känna sig hemma. Du är...

– För att jag slutade skriva?
- För att du inte brydde dig.

- Vad har jag gjort dig?
– Du har gjort det mot dig själv.

Du blev likgiltig för allt
som gällde, inklusive mig.

Ett äktenskap är inte
en enda lång smekmånad

Du är så begåvad, men du har
ingen aning om vad jag pratar om.

Rutinen i vårt sexliv
var tillräckligt hård.

Men jag hade kunnat hantera det
om du bara hade pratat med mig.

– Att prata är det enda jag gör.
– Nej, det är småironiskt retas.

Det är inte intimitet,
det slutar med övergrepp.

"Genom tjockt och tunt" var en lögn. Jag
vill inte se en älskad vissna bort.

- Lämna det nu.
- Jag måste. Misteln.

Skriv under pappren innan du åker.

Åh, ett misstag!

Det finns inget spelrum.

- Tack, Graham.
- Ursäkta mig.

– Vi kan inte träffas så här.
- Hej, Dex.

GIO gör det inte. Min blåsa är blyg.

- Har du sett ett spöke, Hal?
- Bara din fru. Vet hon att du är här?

- Är hon här?
- Ja.

- Det var länge sedan.
– Går du på fakultetsevenemang?

– Då träffar jag människor jag sällan ser.
- Någon speciell?

– Jag hittade honom på toaletten.
– Toalettstolar är sanna smittbärare.

- Njöt du av äggtoddyn?
– För lite snaps. Vill du ge mig ett glas?

- Gör inte det.
- Jag trodde du hade en dejt.

- Har du skrivit under pappren?
- Du vet att jag inte skriver längre.

Min advokat kan göra blocken dyra.

Kan jag få er uppmärksamhet?

Trots dagens tragiska händelse -

- ville vår välgörare, fru Fitzwaring,
att invigningen skulle genomföras.

Det här galleriet var min mans dröm.

När jag skickade min mans mördares
son till college var många chockade.

Nicholas var inte ansvarig för sin
fars synder. Han förtjänade en chans.

Under de senaste fyra åren har Nick
visat sig vara värdig mitt förtroende.

Han övervann sitt förflutna, trodde vi.

Men ibland är det
förflutna obönhörligt.

– Jag såg hans kropp på sjukhuset.
- Vem?

- Nick Long. Den som hoppade.
- Före detta student.

Han ramlade utanför mitt fönster.
Första våningen...

Vi tar hand om henne.
Gör inte saker mer komplicerade.

Du skadar bara dig själv.

Gail... Du och Nick Lang?

Gail?

- Säg något.
- Lämna mig ifred.

Bartendern!

Bartendern!

- Tack.
- Varsågod.

Det finns mer varifrån det kom.

- Dricker du för att glömma?
– Att glömma allt.

Vilka sorger drunknar du i?

Jag kanske dricker
för att jag gillar det.

Du sörjer alltid något.
Brustna förhoppningar.

Olycklig kärlek.

Är allting okej?

Jag är bara några
glas ifrån total glömska.

Jag gör dig sällskap.

- Hallå! Vi är på väg att slå rekord här.
- Du sa det själv.

Damen ska hem.

Din mamma saknar dig.
Hon flippar ut snart.

Flippar ut? Då är vi två.

Herregud!

Nu går vi.

Professor Cornell.

- Hej...?
- Sydney Fuller.

Hur hemsk är Nick Lang.
Vilken chock.

– Ja, och inte den enda.
- Det är hemskt.

Kan jag göra något för dig?

Kan jag hämta något att dricka?

En martini.

Din första?

Jag ger upp.
Vart tog renhonan vägen?

Det var ditt värsta hittills,
Eddie, men jag älskar dig ändå.

Jag måste gå nu.
Vi ses nästa vecka. Hallå.

- Vart tog honorna vägen?
– Det vill man inte veta.

- Å nej. Är jag där jag tror att jag är?
– Flickskolan.

- Vad hände?
- Har du glömt det? Du var otrolig.

- Å nej!
– Klarar du inte komplimanger?

– Jag tål inte fängelse.
- Jag är över 18.

Bara för att du säger det
betyder att jag måste härifrån

– Var jag otroligt nog fullt påklädd?
- Jag lurade dig dit, va?

Vänta en minut. Jag minns
många drinkar i många barer.

– Någon som började?
– Ja, jag stötte på dig, utan framgång.

Du avvisade mig vänligt.
Du sa att jag var vacker och intelligent.

Sedan pratade du om regler
och etik, om lärare och studier -

– om alkohol och prestation samtidigt
som man försöker backa snyggt.

- Men backade inte.
– Nej, du slocknade som ett ljus.

- Vatten?
- Tack.

Din pojkvän

Är han avundsjuk? Telefonsamtalet...

Det där är min bror.
Han ringde med årets julskämt.

– Ska vi gå till gymmet?
- Knackar du aldrig, Barb?

- Du måste ha fått din träning...
- Förlåt.

Mitt rum ligger nära nödutgången
så du kan lämna när du vill.

Jag har trigonometri på fem minuter.

– Det var trevligt, professor.
- Dex.

Vi ses i klassen, Dex.

Hulling. Du är för mycket!

Instängd på ett flickhögskola
med varelser som heter Barb.

Gail?

Hej Dex.

- Hur mår du?
- Okej.

Elaine gav mig några piller.

Lyssna, Gail, jag är lite
ur balans, men jag...

- Jag är edsen.
- Förlåt att du blev tillsagd på det sättet.

Jag ville inte hämnas.
Jag berättade aldrig för någon.

Jag var nog lite generad.

– Han var så ung.
- Ja.

Först visste jag inte att
han var en av dina elever.

En psykolog skulle älska detta.

Han påminde mig om dig i den åldern.

Kommer du ihåg det?

Menar du vår lilla lägenhet?
Jag försökte skriva -

- och du lagade billig mat.

Du skrev.

- Du var passionerad och målmedveten.
- Som Nick Lang?

Det var inte kärlek, Dex.

Men han fick mig att känna
något som jag inte känt på länge.

– Det var helt oväntat.
- Gail...

- Jag kommer förbi, Gail.
– Det är ingen bra idé.

Lyssna.

Kom förbi ikväll.

Jag kan gå ut. Det är lättare.

Du måste skriva under dessa papper.
Och du glömde din väska här.

Jag ställde den vid trädet.

Du borde inte vara ensam just nu.

Snälla kom inte nu.

Jag älskar dig.

Jag vet det, Dex.

Jag vet.

Det här är ingen baksmälla.

Dex! Vad är fel med dig?

- Varför tar det så lång tid?
– Jag fick precis svaren.

Titta här. Det är väldigt konstigt.
Det är radiumklorid.

– Är du helt säker?
- Ja, det är jag.

Toxikologiskt kontrollerades
proverna två gånger.

- Ledsen att du fick vänta.
- Jag mår mycket bättre.

- Vad händer?
- Sätt dig ner, Dex.

- Vad är det där?
- Ett prov.

- Ska jag dricka det?
- Nej. Det har du redan gjort.

Vi har dubbelkollat provet.

- Vad är det?
- En giftig, självlysande lösning.

- Har jag ätit för mycket tonfisk?
– Det är gift.

Skitsnack, Elaine. Jag har druckit
för mycket och känner mig som fan.

- Jag gick till doktorn, och sedan...
- Du har haft det i dig i 12 timmar.

Vi har hittat rester av gift.
En specialist har bekräftat resultatet.

- Hur fick jag det?
– Du fick det nog med alkohol.

Vad ska du göra?
Kommer ni att magpumpa mig eller vad?

- Har du ett motgift?
- Detta kommer hjälpa.

Bra, jag kom förbi, Elaine.
Jag trodde det var influensa.

Jag vill inte ha permanent skada,
eller hur?

Jag gav dig ett lugnande medel.

Din kropp har tagit upp giftet.

Även om det fanns ett motgift
skulle det vara för sent.

För sent för vad?

Vi kan inte ställa in något.

- Hur länge?
- Det beror på.

- Hur mycket har du i dig...
- Hur länge?

En dag, högst två.

- Det är ett misstag.
– Kom igen, det var så bra.

- Jag behöver något att dricka.
- Ja...

Jag har försett dig med
ett bekvämt vardagsrum.

Vi borde kontakta polisen.

Shit!

Gail!

- Han svimmade från sprutan.
– Ja, vi ringer om det är något.

Jag hittade den i din frus hand.

Resten är aska. Men det är lite
för varmt för att rosta kastanjer.

Här.

Kom igen, Cornell. Du och
frun bråkade om pojkvännen igår.

Du hittade kärleksbreven och brände
dem, men hon försökte stoppa dig.

– Argumentationen eskalerade, du
gick för långt. – Inget gick för långt.

– Julpyntade du?
– Jag kom för att prata med min fru.

- För att säga vad?
– Att jag hade varit en gris.

- Berätta eller visa henne?
- För att ge henne en ursäkt.

– Och att säga adjö.
- Du gav henne ett riktigt farväl.

Är det allt din prosaiska
lilla hjärna kan erbjuda?

Det är en prosaisk, liten värld.

Om jag ville stoppa ett triangeldrama,
antar jag att jag skulle ha gått efter Lang.

– Det var nästa fråga.
- Vi ville höra din fru om Langs död.

– Hon blev uppenbarligen chockad.
- Vad menar du?

Nick hoppade inte ut.
Han blev knuffad.

Taket är fullt av slitagemärken.
Nick hade ingen brådska att falla.

Och det bröts in i hans lägenhet igår.

– Vad har det med fallet att göra?
- Jag vet inte. Ingenting stals.

Kanske var det någon som letade
efter honom... och hittade honom.

- Dex var på vårt kontor.
- Såg du honom där?

Lyssna nu här. När Nick dog visste
Dex inte ens att de hade en affär.

– Han säger – Det passar.

– Var du förbi på lite julkul igår?
- Än sen då?

Avundsjuk man trycker
ner Nick från taket.

Arg fru förgiftar hans äggvita.

Nästa morgon har han ont i magen
och får veta att han har blivit mördad.

Så han stannar till för
en sista äktenskapsmatch.

- "Mördad"?
- Tematiskt något föråldrad.

– Men prosastilen håller i sig.
- Vad menar du med "mördad"?

Giftet du har druckit är inte lätt att
få tag i. Någon har tillhandahållit det.

Det är sant. Du sprang
innan jag hann säga något.

Kanske Lang förgiftade dig så du
trycker ner honom och fixar din fru.

Eller så skulle de döda
dig och du skulle döda dem.

– Alla vinner.
- Eller förlorar.

- Jag har sagt vem som dödade henne.
- Jo, den osynlige mannen.

– Jag såg honom inte, men han var här!
- Tyst nu. Du är upprörd.

Ja, jag är upprörd! Jag är både
mördad och misstänkt för mord!

- Han ska till sjukhuset.
– Först måste vi läsa hans rättigheter.

Det här kommer att lindra smärtan, Dex.

- Försiktig.
- Backa undan!

Det här går bra. Först gör du motstånd
mot arrestering och nu gisslantagande.

Jag kan inte vänta med
att gå till domstolen.

Du gör det bara värre.
Tänk på det, Cornell.

Snälla gör inte det här!

- Du gräver din egen grav.
- Håll dig undan!

Skrik inte.

Gud vad du skrämde mig!
Vad gör du här?

- Jag var tvungen att träffa dig.
- Verkligen?

Okej, vänta lite.

Det är dumt, eller hur?
"Drömklänningen"... Är du med?

Det är för karnevalen ikväll.
Det var den här eller Pavlovs hund

Varför mördade du
mig, Sydney med Y?

I flera månader var du helt anonym.

Då är du min stora beundrare, be
om en autograf och följ mig till en bar.

– Jag var där med en kompis.
- Du hade en plan.

- Inte direkt en plan.
- Vad vill du kalla det?

Jag var kär.

Igår var du överallt.
Idag är mitt liv slut!

Vad pratar du om?
Sluta! Sluta!

Okej, jag tänkte inte klart.

Några timmar sen

dödades min fru mitt framför mina ögon.

Förlåt, förgiftning är nytt för mig.

Oroa dig inte,
jag tror inte att det var du.

Du är min koppling till igår kväll.
Vi går igenom processen. Vart vi var.

- Vem pratade vi med?
- "Vi" Vänta lite.

- Jag behöver din hjälp.
– Jag kan inte ens hjälpa mamma.

- Ring polisen.
- Jag kan inte.

De tror att jag dödade
både min student och min fru.

Det är dumt.

Jag ringer polisen
och går i god för dig.

Hallå. Är det polisen?
Jag har information om...

Ingen polis.

- Släpp mig.
- Jag kan inte.

Jag kan inte.

"Det binder på några sekunder."

- Det här är kidnappning.
– Med lite tur får jag liv.

- Känner du igen det här stället?
- Nej.

- Släpp min arm annars skriker jag.
– Om jag släpper den kommer du att skrika.

Jag skulle på karnevalen ikväll.

Min död har också förstört mitt schema.
Är inte det sorgligt?

Det gör verkligen ont i mig.
Det är hemskt -

- men jag orkar inte med det här.
Jag är rädd och förvirrad...

Okej, du får ursäkta det.
Men då känner vi likadant.

Och jag måste gå på toaletten.

Vi går på en herrtoalett. Du går
in i en bås och jag väntar utanför.

Jag vägrar gå förbi tio
konjakärter med gylfen öppen.

Du kan ta mig i soffan
när du vill, Freud baby.

Jag vägrar att sitta på toalettstolarna.
Jag går till damrummet.

Jag är efterlyst för mord, och
nu är jag också ett sexfreak.

Jag kan inte kissa.
Kan du inte prata eller göra lite ljud?

Något muntert småprat om döden?
Naturens sätt att göra dig lugn.

Finns det liv efter döden, jag
tar med ett par rena kalsonger nu.

Jag är inte bra på det här. Jag har
aldrig tänkt på min egen utrotning.

Det är konstigt

Döden var något som hände andra.

Äldre. Olyckliga människor.

Inte jag.

Inte Gail.

Jag visste att det skulle
hända en dag, men inte nu.

Helvete! Varför?

- Har du några fiender?
- Nej, jag har inga fiender...

- Vad gör du här?
– Jag vill prata med Graham!

- Han vill inte träffa dig.
- Antagligen inte!

- Förväntade du dig att se mig levande?
- Vad kommer du?

Trodde du att jag låg i ett
kylskåp med ett plåster runt tån?

Slappna av nu, Dex.

Det var inte jag!

Du var mycket coolare i
eftermiddags mot en kvinna.

- Jag vet var du var!
- Självklart.

Jag gav min Miltonkurs som jag har
gjort varje fredag de senaste tio åren!

Är det fredag idag?

Så vem ska vi tvinga
en bekännelse av nu?

– Har du några bättre förslag?
- Ja. Logik.

Det måste finnas en anledning.

Min Mark Twain-föreläsning
drev en student till seriemord.

Människor som jag kan bli
dödade av angripare eller överkörda-

– men professorer mördas inte.
Vi väcker inte den typen av känslor.

- Det började inte med dig.
- Nick Long.

Vem skulle önska honom död?

Ibland går polisen till
mordoffrens begravningar.

Tror du att mördaren kommer
att vara på begravningen?

Ja. Hoppa in. Jag har en
konstig historia att berätta för dig.

MINNESGUD FÖR NICHOLAS LANG

Så en tjuv bryter sig
in i Fitzwarings hus.

Mannen vaknar och överraskar tjuven.
Tjuven skjuter mannen.

Föraren hör det och springer in.
Han slåss med tjuven om pistolen.

– Jag kan inte gå in där så här.
- Vad?

Här.

- Så de slåss?
- Ja, om pistolen.

- Pistolen går av och dödar tjuven.
- Vem är Nicks pappa?

Änkan, fru Fitzwaring, förvandlar
Nick till ett välgörenhetsprojekt.

- Hon skickar honom till college.
- Jag visste inte.

Det är inte precis något
man annonserar med.

Så allt detta har med Nick att göra?

- Vad gör du här?
- Det här är Syd.

Hallå! Vi är oskiljaktiga.

Polisen letar efter dig.
De har informerat högskolevakterna.

- Du måste komma härifrån.
– Jag måste säga ett sista hejdå.

- Har du fått reda på något?
– Ja, jag blir inte yngre.

- Kan jag göra något?
- Hallå! Vad händer?

Kan du betala taxin åt mig?

En far vars enda gåva var
minnet av ett fruktansvärt brott.

Vi hoppas att Nick inte bara
hittade sig själv här på skolan -

– men också ett hem.

Av alla närvarande att döma
tror jag att han gjorde det.

Jag hade nöjet att ha Nick
på min Shakespearekurs.

Kanske bara skalden kan
förklara Nicks oförklarliga val.

"Medan jag söker livet
ser jag att jag finner döden."

"Och livet finner jag medan jag
söker döden. Låt det komma."

Miss Fitzwaring, jag vet att
du kommer att säga några ord.

– Det är tjejen i baren.
- Cookie Fitzwaring. Vi går tillsammans.

De valde fel pjäs. De borde
ha valt "Romeo och Julia"...

Nick och jag var...

Shit!

Jag känner den där killen.

Han var i baren igår kväll.

Gör jag inte alltid det?

Har du inte dränkt alla sorger än?

- Hur är brännsåret?
- Sluta, Bernard!

Din mamma var inte glad över
att du och Nick var tillsammans.

- Jag tror inte...
- Jag skulle inte skryta om det.

– Jag älskade Nick och han älskade mig.
– Plus några till.

- Vad vet du om honom?
- Att han blev dödad.

– Vi gillar inte det du slutar med.
- Du menar "antyder...

När jag säger något "indikerar" jag,
i din tolkning blir det "slut".

Då avslutar vi det här.

Småkakor! Kom hit! Vart ska du?

– Vi är bakom kulisserna.
- Alla är borta.

- Vänta!
- Kom igen!

Hjälp!

- Sydney, vart ska du?
- Vart tror du? Till polisen!

Shit!

Vänta, Sydney! Ge mig en chans!

Jag slår inte på Rambo-stilen!

Jag ville tillbringa natten med dig,
inte i all evighet.

- Hallå! Polis!
- Inte polisen!

Vänta!

- Titta på din arm. Förlåt.
- Jag hoppas att du dör!

Jag menade inte det. Förlåt.

Vad ska du göra nu?

Att hitta fru Fitzwaring och dottern.

Tänk om föraren med spikpistolen
väntar på dig?

Vad har jag att förlora?

Jag har redan förstört
mitt liv genom att ge upp.

Vad menar du?

Jag gav bara upp.

Jag var framgångsrik
och rädd för att misslyckas.

Så jag gav bara upp.

- Jag vill hjälpa dig, Dex.
– Det har du redan gjort.

- Förlåt för att jag involverade dig.
- Det är inte så farligt.

Du klamrade dig fast vid mig, drog
ut mig halvnaken, nästan sköt mig.

De flesta tjejer väntar
hela livet på en sådan natt.

Jag måste se för att komma igång.

Tiden går.

Jag kommer inte att se dig igen,
eller hur?

Taxi!

- Kör henne till sjukhuset.
- Vänta. Din jacka.

Oroa dig inte, jag ordnar allt.

Oroa dig inte?
Han sa att Nick blev mördad!

– Pratade jag bredvid munnen?
- Vad gör du här?

Professor Cornell, eller hur?

Din fru kollapsade
på galleriet igår kväll.

Din kaka gick sönder
vid minnesgudstjänsten.

De hade båda attraherats
av den unge herr Lang.

- Vad vet du om Nick?
- Vad tror du?

Småkakor.

- Är pistolen också laddad?
- Vad gör du?

- Vad har du gjort?
- Vad har du sagt till henne?

Massor. Nu förstår jag allt.
Hon tvingade Nick att göra slut med mig.

Så Nick var värdig din välgörenhet,
men inte din dotter?

– Hon tyckte att Nick var för bra för mig.
– Du har helt fel.

Jag såg hur du tittade på honom.

Din lilla diamant i krås. Ingen annan
behövde vara intresserad av honom.

– Du var alltid avundsjuk på oss.
– Nej då.

Hon fick ett raserianfall när hon fick
reda på att vi hade varit tillsammans.

Sluta!

- Kan du förstå?
- Jag skulle aldrig såra dig.

Du har sårat mig.
Varför kunde vi inte vara tillsammans?

Allt jag har gjort har jag
gjort för dig och Nick.

Han kunde inte älska dig,
inte som du ville att han skulle.

Inte som du ville.

Istället låter du honom döda dig.

Cookie, kom tillbaka!

Börja inte nu.
Jag har haft en jobbig dag.

Då är det bättre att vila lite.

- Vilken röra.
– Jag lämnar inga spår.

Han kanske inte kan bevisa någonting.
Han kanske inte vet någonting.

– Kan vi inte säga att det var ett
inbrott...? – Vi har använt den historien.

Polisen ska inte sticka näsan i
ditt eller Nicks förflutna. Det blir lätt.

Prata inte om det, bara gör det.
Och hitta Cookie.

Hon kan komma på vad som helst.

- Hur vet du att Nick blev dödad?
– Jag är synsk.

Då vet du vad som kommer att hända nu.

Vad sjukt det är.
Hundjävulen gör sig av med alla rivaler.

Men varför jag?

Jag kan nästan förstå Gail.

Gail.

- Varför jag?
- Vad pratar du om?

Kom igen, Bernard. Kan du inte
ge en döende man en sista önskan?

– Var passar jag in i psykodramat?
– Är det värmen som får dig att ströva?

Universitetsområdet.

Bra betyg i geografi.
Hur går det med arkeologin?

Tjärsjön borde intressera
ett gammalt fossil som dig.

Roliga timmen!
Vad sägs om en cocktail?

– Sprit och körning får inte blandas.
- Jag försökte döda dig.

Håll dig borta från mig!

- Du behöver inte tvinga mig.
– Släpp mig!

- Vad gör du här?
– Du måste åka hem, då är han hos polisen.

– Jag går inte hem.
– Jag går inte till polisen.

- Käften, Cornell, eller...
- ...kommer du att döda mig?

– Jag är trött på ditt svammel.
- Brinner något?

Vad gör du?

Shit!

- Det är dags för showdown, Bernard!
- Se upp, fan!

Vad gör du?

Killen är full.

- Vill du ha popcorn?
- Och lite öl?

Låt honom vara!

Du behövde inte hjälpa mig.

Borde jag ha låtit dem
begrava dig i popcorn?

De är inte så dumma.

Min mamma brukade
dekorera trädet med dem här.

– Det är väl ingen som gör det längre.
– Det gör min mamma.

Ska du åka hem till jul?

- Var är hennes hem?
- Kansas.

Kansas?

Hur firar du jul i Kansas?

Hela klanen samlas.
Vi har inte setts på ett år.

Vi sitter framför tv:n och tittar på
"Miracle on 34th Street" för 34:e gången.

Bra.

Vad annars?

Så... vi ger varandra
julklappar som ingen behöver.

Om vi behöver dem
har de fel storlek.

Det är ganska dåligt, va?

Det är rätt så härligt.

– Det ska bli bra att se Eddie.
- Din bror?

Vart tar honorna vägen?

Kom igen.

Vart tar honorna vägen -

– när jultomten
och tupparna är ute på julafton?

De går in till stan och städar runt.

Jag är rädd för dig.

Det blir ren barnmat.

De första miljoner åren
går snabbt och nästa miljon

- Det är så orättvist.
- Nej, det är rättvist nog.

Jag har redan varit död i fyra år.
Gail hade rätt.

Det krävdes gift för
att jag skulle fatta det.

Du är mer levande
än någon jag känner.

Jag har glömt hur
man uppskattar livet.

Det är för sent för mig.

Detta är livet.

Mitt framför dig.

Just nu.

Ta det.

Kom igen!

Kära Sydney. Tack för att du är
ljuset i en allt mörkare dröm. Dex.

Jag vet inte vad polisen sa,
men jag dödade inte Cookie.

Det gjorde Bernard, oavsiktligt.
Folk bara dör runt honom.

Inte sant?

Cirkeln är sluten.
Vi är tillbaka med dig.

Nej, du skickade
precis bollen till mig.

Och du vet ingenting.

Jag vet att du har
flera liv på ditt samvete.

Vi har haft olika avsikter och
misstänkt varandra felaktigt.

– Din dotter har berättat allt för mig.
- Cookie hade fel!

- Jag dödade inte Nick.
- Jag tror dig inte, jag vill veta!

Varför var du så besatt
av Cookie och Nick?

Vad var han för dig?

Min son.

- Cookie visste inte.
- Men Nicks pappa...

- Mannen som dödade din man?
– Var också min man.

Jag lämnade honom
och Nick för 20 år sedan.

Jag vet inte hur han hittade mig.

Men han var här den
natten, han och Fitzwaring.

Jag frågade vad han ville.
Inte mycket, sa han.

Inte jämfört med vad min
andra man hade att erbjuda.

Lang hade berättat allt om
mig för Fitzwaring. Vi bråkade.

Fula ord som "bigami"
och "utpressning" yttrades.

Fitzwaring sa att Lang borde gå.
Han skulle inte ge honom ett öre.

Han sa att jag måste gå, utan vår
dotter. Jag ville aldrig se Cookie igen.

Du måste förstå att
det jag gjorde

gjorde jag för min dotters
och min sons skull.

Bernard förstod. Han berättade för
polisen att en tjuv hade brutit sig in -

- sköt Fitzwaring och överföll mig.

Sedan slogs Bernard och
tjuven om pistolen... som gick av.

Det var vår historia.

Nick var min son.

Han kunde aldrig veta att jag var hans
mamma, men jag ville ha honom nära.

Nu är han borta. De är alla borta.

Det finns ingenting kvar.

Jag har blivit
avstängd hela tiden.

Helvete! Varför?

Det är Dex.

Jag är på kontoret.

Jag behöver dig.

Dex?

Hej min vän.

– Du verkar inte må bra.
- Jag mår bra.

Jag är i live.

Du känner dig aldrig mer
levande än när du är döende.

Känner du inte det, Hal?

Jag kan inte känna någonting.

Ett sista hurra?

God jul.

Nej.

- Varför?
- Vad?

- Varför dödade du mig?
- Vad pratar du om?

Var fick du giftet?

Jag stal den på sjukhuset
kvällen jag var med Elaine.

När vi lekte häst blev hon kallad
till akuten och lämnade nycklarna.

Men varför?

"Degraderad" Precis när du fick
drinken sa du att du inte hade läst den.

- Läst vad?
- "Degraderad".

Nick Langs roman.
Jag kommer att publicera den i mitt namn.

Jag måste. Det är lysande.
Medan min bok.

Min egen bok.

Det enda bra med det är
vad du har hjälpt mig med.

Jag satt här och jobbade förra veckan
och såg Langs bok på ditt skrivbord.

Jag läste den för att se
hur pretentiös killen var.

Jag visste vad jag skulle
göra innan jag avslutade det.

Vad skrattar du åt?

- Vad skrattar du åt?
- Är det vad det här handlar om?

- En elevs jävla läxa!
- Det är inget skit.

Det är en av de bästa böckerna jag
har läst. Det var därför jag gjorde det.

Jag visste inte om jag kunde.
Lang var lätt nog, den självbelåtna skiten.

Lätt som en fjäder. Jag lyfte
bara upp honom och... bon Voyage!

Men du På toaletten...
Uppskalningen oroade mig inte.

Men Gail var helt oskyldig.
Varför var hon tvungen att dö?

Det var ditt misstag. Jag hade
tömt Langs lägenhet på alla exemplar.

Jag slängde din i papperskorgen, men
du tog upp den och la den i din väska.

- Vilket jag glömde hos Gail.
– Jag såg det när vi körde hem henne.

Så du brände den.

Hon försökte stoppa dig.

Du dödade henne och
sedan duschade du, antar jag.

– Då gick du på teatern med en spikpistol.
- Jag trodde du visste något.

Förstår du inte? Jag var tvungen
att se till att ingen visste något.

Så alla vet att boken är min!

– Var det värt någons liv?
– Ja, min!

Varför skulle Lang ha allt?
Han knullade din fru!

Du borde tacka mig.

- Vem kommer att dö för din nästa roman?
– En bok räcker.

Då kan jag publicera vad jag vill, jag
kommer inte vila på mina lagrar som du!

Det var åtminstone mina lagrar.

Varför är det så lätt för någon?
Dex bara seglar in.

Hjälper stackars lille Hal
med drag och seglar ut igen.

Du har ingen aning om hur
hårt jag har haft att kämpa!

– Men nu vill jag veta hur det är!
- Det kommer du aldrig till.

Man får inte känslan av
pengar eller berömmelse.

Det kommer från jobbet, Hal.
Från förverkligandet av en idé.

Tror du att du kan stjäla passion?
Du har bara papper och bläck.

Vill du berätta om passion?

- Du förlorade din!
- Nej, jag fick tillbaka den.

- Jag hade det.
- Ja, du hade det.

Och så kastade du den
direkt ut genom fönstret!

Du hade kompetensen, Dex.

Du hade förmågor som andra skulle...

Döda för?

Exakt. Döda för.

Det är trots allt vad det
handlar om: publicera eller dö.

Dö!

En killes läxor...

Det var inget mer.

Översättning: J.B. [SWEDISH]
subscene.com