Original subtitles

Detta har hänt...

-Känner du henne? -Det är min polare Alexis.

Tråkigt med hennes man, eller hur?

-Vad hände? -Han dog för några månader sen.

Hjärtattack.

Du har inte berättat om din kyrka och din nya flickvän.

Bara de får mig att känna att jag får vara mig själv!

Jag dejtar ett par, så vi är ett trepar.

Det är nog bäst

Det är bäst att vi avslutar.

Det här är din mojäng.

Min assistent Ababuo kommer nu att besluta

om mitt hjärta behöver en elstöt.

Är du redo att älska livet?

-Tryck på knappen. -Tryck på knappen!

Vad sägs om att följa med mig till Puerto Rico?

Det låter skitkul.

Du kan glömma att nåt ska hända i Puerto Rico med Paul.

För hela min familj kommer att vara där.

All den där negativa energin och den där ilskan,

cancern kommer tillbaka, vet du.

Du är en slyna!

Va?

Det betyder "ingen orsak".

Jag kan ingen mer spanska,

så låtsas att jag sa: "Halleluja, vännen."

Om det här är USA, är vi dumma som bor i Minnesota.

Nej, varför pratar de inte engelska om det är USA?

Puerto Rico tillhör faktiskt USA.

Ön koloniserades av Spanien och vi fick den som bonus 1898.

Vi fick nycklarna till stället, och i utbyte fick de McDonald's.

Jag letar efter en liten svart väska. Mycket viktigt.

Jag längtar efter att få dyka.

Jag vill inte bara se tropiska fiskar hos tandläkaren.

Jösses, min presentationsväska! Var tusan är den? Jag har tappat den.

-Här, mr J. -Tack och lov...

Paul, koppla av.

Tala inte om för mig hur jag ska känna.

Var lite tacksam för att ni fick följa med allihop.

Hola, välkomna till El Conquistador.

-Paul Jamison, jag är huvudtalaren. -Jag vet vem du är.

Min fru och min assistent Ababuo.

Hej. Jag beklagar sorgen.

Tja, det har varit en tung vecka.

Jättegott! Vad är det?

Det är rom och passionsfrukt. Puerto Rico är världscentrum för rom.

Tja, när man är i rom...

JOY KLEINMAN - Joy ERSÄTTS AV PAUL JAMISON

Författare till bästsäljaren The Joyful Path

LIVEFRAMTRÄDANDE!

-Inte direkt. -Kul.

För Guds skull, inte vill de höra mig.

Jag är bara en nödlösning.

Pappa, det kommer att gå jättebra.

Kvinnor är inte ens min publik.

-Vill du ha ett råd? -Inte direkt.

Bra. Glöm kvinnorna.

Jag ser den här semestern som en välförtjänt paus

från det täcka könet. Sen mitt trepar bröt upp,

vill jag inte ens se på kvinnor på ett tag.

Firar utan fitta.

-Cocktail, señor? -Tack.

En app på min mobil översätter engelska till spanska,

så jag tweetar till alla Joys spansktalande fans.

Jag heter Pablo här nere! Kom ihåg det!

-Pablo. -Pablo? Allvarligt?

Ja, kom igen, det blir kul.

Har du aldrig velat ha antaget namn?

Att vara nån annan ett tag?

Vad gör du uppe?

Jag kan inte sova.

Jag drömmer mardrömmar om Joys sista ögonblick.

Tror du att hon led?

Hon blev påkörd av en buss. Så min gissning är: Ja.

Du behöver inte skoja om det.

Jag vet, det är hemskt att dö så.

Tro mig, jag vet.

Jag var där och såg alltihop.

Du ska veta att hon var en hemsk människa.

Oj! Ska man tala illa om de döda?

Menar du att hon förtjänade det?

Jösses, hon hjälpte tusentals människor. Hon hjälpte mig.

Du kände henne inte.

Vet du,

jag kände nog Joy

bättre än jag känner dig nuförtiden.

-Vad ska det betyda? -Vart tar du vägen varenda dag?

Du är ju aldrig hemma.

Och när du är hemma verkar du vantrivas fruktansvärt.

Paul...

Vi kan väl bara ha trevligt den här veckan.

Vi kan dricka rom.

Och se på månen.

Är alla utom jag uppe?

Ababuo, vad är det?

Fråga honom.

Jag sover bättre med en ny kudde, tänkte jag.

Han är rena Pablo på ärten.

Ringer du efter en ny kudde kl. 02.00? Paul.

Hon är min assistent! Jag avlönar henne.

Inte "en" kudde. Tre. De har en kuddbar.

Förresten, kuddbaren serverar inte drinkar.

Bara kuddar. Jag frågade.

Den här blir nog bra.

Den är fast men ändå mjuk.

El matador. Jag ska fälla tjuren som kallas sömn.

Jag tar bort dem innan jag kväver honom med dem.

-Redo för dykning? -Ja!

Bueno. Vem har dykt på semesterort förut?

Nybörjare, men väldigt ivrig.

Ni ska få vara med om nåt alldeles särskilt.

-Efter några timmars träning... -Sluta!

...ska ni får komma ut på öppet vatten. Sí?

Så sätt på er snorkelmaskerna.

Vad är det för plastsmycken?

De är fiskkort, så vi kan identifiera fiskarna vi ser.

-Va? -Jag vill gärna se en papegojfisk.

-De har alla regnbågens färger. -De där kemikalierna är jättefarliga.

Nej, det där är jättefarligt.

En vit knorrfisk! Det är vad du är.

Även om vi bara går ner på sex meters djup, finns ändå risker.

Man kan bli disorienterad och komma vilse.

Kom ihåg att fortsätta andas, det är det viktigaste.

Annars får man in för mycket kväve i systemet

och känner sig berusad.

-Det har jag inget emot. -Därför dyker vi alltid i par.

Parsystemet ger oss säkerhet.

Så hitta en partner, allihop.

Vit knorrfisk, vill du vara min partner?

Vill du det, vit knorrfisk?

-Hej, är jag för sen? -Nej. Sätt dig.

-Vi väljer just partner. -Är nån ledig?

Jag. Jag. Jag.

Sean, du frågade ju mig.

-Du svarade inte tillräckligt fort. -Och din paus från kvinnor?

-Jag kan se men inte röra. -Du är jättelöjlig.

Jag har i alla fall inget jättestort fiskarmband.

Sluta, du har sönder det. Sluta.

Hallå, hallå. Det räcker.

-Ursäkta. -Inget mer skvättande.

-Hej, välkommen. -Hej.

Hej.

Så, Pablo Jamison, vad gör dig till nästa Joy Kleinman?

Jag tror inte att nån kan ersätta henne.

Om ni tror att jag kan göra det hon gjorde...

Det kan jag inte. Hon var rent magisk.

Jag menar, totalt magisk. Jag är bara jag.

Visst, jag är bara i början, och det går bra för mig,

men jag är inte hon.

Och jag...

Men...

Okej, jag bryter in!

Ett ögonblick.

Nu börjar du bli för skamsen.

Det vill ingen se.

-Och du måste sluta svettas. -Var är mitt kokosnötvatten?

-Jag har inte skaffat det än. -Är han klar?

-Nej! -Okej.

Jag frågade efter det för länge sen.

Jag har haft fullt upp att hitta din solskyddskräm,

som du förresten har svettats bort.

Andas bara, andas bara... Andas, för fan.

Ja, fortsätt andas. - Okej, han är redo.

Jag ska åka ner till stan. Vill du följa med?

Ja, men jag kan inte.

När jag gick på toa nyss

ropade din pappa att jag latade mig.

Din farsa har blivit en stor grano en el culo.

-"Gran..." Vadå? -"Böld i ändan."

-Tack, översättningsappen. -Varför slutar du inte?

För att grano en el culo betalar bra.

Jag sparar till designutbildningen.

Andrea! Andrea!

Ja, jag kommer, mr J! Spring medan du kan!

Hej.

Jag "svetta-mente" mycket.

Det här är munstycket.

Genom det flödar luften in i lungorna.

Man har en tendens att sluta andas under vatten.

Inte bra.

Prova att sänka huvudet under vattnet.

Djupa, långsamma andetag.

Hur är det?

-Det går inte. -Vadå? Vad hände?

-Jag kan inte. -Tja...

Cath...

Vad är det? Vänta!

Ska jag följa med dig?

Jösses, vad hände?

-Har du kollat ljudet på scenen? -Ja.

-Du är i närheten med mojängen? -Självklart.

Och hemorrjodkrämen ifall ögonen sväller upp?

Äckligt att stryka det på ansiktet i stället för ändan.

-Betyder det ja? -Ja.

Oj, stanna!

Herregud.

Titta bara. - Ni är totalt respektlösa!

-Du tar väl inte med dig den? -Jojomän.

Vem skulle göra nåt sånt?

Nu åker vi.

Har vi nån mer rom?

Jag fick nyss en ångestattack i meterdjupt vatten.

Jag är officiellt en badkruka.

Paul...

Varför står det en trasig Joy i rummet?

Så känner jag mig, min glädje är krossad.

Jag vet att du gillade henne, men snälla du.

Du kände henne bara i två månader!

Den här sorgprocessen är överdriven.

Jag har låtit dig ha alla tänkbara irrationella reaktioner

under det senaste året.

Tatueringar, förhållanden, allt möjligt.

Får jag inte fälla en tår för en kvinna jag höll mycket av?

-Låg du med henne? -Nej, det gjorde jag inte.

Jag tänkte på det. Det kanske hade blivit av.

Oj.

Joy förstod mig. Hon byggde upp mig, vet du.

Jag kände att jag betydde nåt.

Var det skäl nog för ännu ett snedsteg?

Vad bryr du dig? Jag är ju ändå död för dig.

Eller hur, Alexis?

Jag vet allt om ditt andra liv.

Jag gick även till din bar.

Den är okej om man gillar fejkade rustika krogar.

-Hur går det med flygcertifikatet? -Det var inte ett annat liv.

Jag gick dit för att den låg nära

sjukhuset där du låg i flera veckor!

Alla var trevliga, jag var stressad.

Det var ett ställe där jag kunde lätta på trycket.

Ett ställe där jag var död.

Död, Cathy. Du dödade mig!

Fantiserar du om det? Att jag aldrig hade vaknat efter hjärtattacken?

-Varför sa du inte att du gick dit? -Och du då?

Jag gav dig alla chanser.

Jag väntade, gav dig vinkar.

Och du bara ljög för mig. Jag är din make.

Inget hände.

Jag bara tog några drinkar.

Kanske en cigarett.

Efter allt jobbigt som hänt i mitt liv,

behövde jag ett ställe där jag kände mig fri.

Jobbigt? Vadå jobbigt?

Du är friskare nu än på ett helt år.

Din son börjar skärpa till sig,

jag har äntligen lyckats.

Eller är det problemet?

Är du avundsjuk? Det känns som att

när jag äntligen lyckas ordentligt, så måste du ta kål på mig?

Det handlar inte om dig.

Det gör det aldrig, vännen.

Inte död än. Beklagar.

Var inte en idiot.

Hur kan jag lita på dig igen? Nånsin?

Ärligt talat vet jag inte om jag orkar fortsätta i 40 år till.

Jag skaffar ett eget rum.

Hej.

Vad gör du här? Följde du efter mig?

Nej, jag var ute och gick och såg dig gå in.

Du behöver inte prata med mig.

Det är fint här, eller hur?

Fast alla blödande Jesusar förtar glädjen lite grann.

Det är ju påskveckan. Korsfästelsen är i centrum.

Vad tror du han tänkte på korset, i all sin smärta?

Att allt snart skulle vara över, och han fick se Gud.

Jaså, det där med himlen?

-Har du köpt det? -Ja.

De tre minuterna när pappa dog, såg han det.

Det vita ljuset, kärleken, hans vän som hade dött.

Jag vill gärna träffa mamma igen.

Synd att du inte fick träffa henne. Hon var jättekul.

Hon brukade sätta på sig en knäpp peruk ibland

när hon väckte mig. Jag blev skiträdd.

Ni kommer att träffas igen. Och jag kommer att träffa dig igen.

Det gör det okej att du är sjuk.

För även om du dör är det inte slutet.

Vi kommer att återförenas där uppe.

Jag är säkert på den nattöppna pajbaren. Titta där först.

När jag fick min diagnos var du det första jag tänkte på.

Hur du skulle klara det. Men du kommer att klara dig bra.

Ja.

Adam, din pappa och jag, vi behöver nog vara från varandra ett tag.

-Igen? -Jag vet.

-Jag önskar allt vore annorlunda. -Tror du det gör dig lycklig?

Tveksamt.

Synd, mamma, för du mår så bedrövligt.

Om ni separerar bor jag med pappa.

Mr Jamison,

El Conquistador vill att ni ska ha presidentsviten.

Jösses.

Nog för att jag känner mig lite despotisk.

Ursäkta, nån kommer strax och tar bort blommorna.

De var menade åt miss Joy.

Det här skulle ha varit hennes rum.

Kan ni inte lämna kvar dem?

-Okej. -Tack.

-Tack. Ha en trevlig dag, sir. -Du också.

Adam. Adam, hör på...

Dr Sherman, förlåt mig.

Jag trodde det var min son.

Som förresten hellre är med mig i himlen än i Minnesota.

Okej.

Visst. Okej.

Nej, jag... Jag tittar in nästa vecka.

Nej, givetvis inte.

Nej, det är okej.

Tack detsamma.

Jag fick gravallvarliga nyheter på en kyrkogård.

Ernesto, om vi ses där uppe, ska jag återgälda tjänsten.

Jag vill dyka i morgon.

Okej.

Hej.

Jag kan ändå vara din dykpartner.

Vilket skulle du välja, att leva men vara halvdöd,

eller vara död och veta att du levt fullt ut?

Låter det vettigt? Sluta titta på mig!

-God morgon, mr J. -Du är sen!

Ingen orsak.

Jag ställde upp fem stycken i lobbyn,

men titta inte för noga. Du har grova ansiktsporer.

Det är den goda nyheten.

Jösses, vad är den dåliga nyheten?

Jag begick ett litet misstag

med den spanska versionen av programmet.

Vadå? Vad har hänt?

Min app glömde den krokiga linjen ovanför N.

Så det står inte att du är 45 år ung,

utan att du har 45 anusar.

Skojar du?

Jag ska tala om en timme!

Vad ska jag göra? Göra ett klarläggande?

"Hallå, hör upp allihop!

"Han har bara ett arsel, men bli inte förvirrade,

"för han använder stjärtkräm på ansiktet!"

-Är det här roligt, tycker du? -Ja.

Det är en av mitt livs viktigaste dagar.

Ettusen Joy-fans kommer för att lyssna.

De kommer absolut att tro att jag är en pajas!

Är det så jävla svårt att göra ett program?

Jag vet att du har det jobbigt med mrs J just nu

och att du är nervös,

men låt det inte gå ut över mig.

Det här har inget med mrs J eller dig att göra, Andrea.

Ababuo.

Det har med mig att göra. Jag bad dig utföra en enkel uppgift.

Måste jag göra allt själv? Du är värdelös!

Kallade du mig värdelös?

Jo, det gjorde jag!

Du är omöjlig!

Jag har hämtat din solskyddskräm, dina dumma kuddar,

din stjärtkräm och ditt eländiga kokosnötsvatten!

Men jag vägrar ge dig min själ.

Jag slutar.

Okej.

Kom ihåg, det här betyder upp, ner, hjälp, och okej.

Kom ihåg att hålla ett öga på partnern hela tiden.

Okej? Då sätter vi på oss syretankarna.

Vill du inte höra din mans stora tal nu på förmiddagen?

Vi grälade.

Grälade ordentligt.

Rena déjà vu.

Jag grälade också ordentligt med min man i går kväll.

Verkligen? - Sean, får jag prata med dig vid styrbord sida?

Ta reda på vad déjà vu betyder.

Är hon gift?

Ja, med en gamling som spelar mahjong.

Hon är likväl gift, Sean.

Vad hände med killen som dömde mig för min affär?

Jag har lättat på min moral och mina badbyxor.

Det kan bero på rommen eller trepar- upplevelsen,

men det är okej att ligga runt.

Det vill jag inte. Jag vill vara bättre.

Visst, skenheliga Cathy ute på brusande havet.

-Ho ho ho, och en flaska rom. -Skit på dig, Sean.

Okej, då går vi i vattnet.

God morgon, allihop. Jag heter Paul Jamison.

Jag beklagar att jag inte är Joy. Lo siento.

Jag är bara en tönt som hon träffade i Minnesota.

Jag vet att ni kom för att höra henne, inte mig.

Men...

Hon är skälet till att jag är här.

Ni förstår, jag menar...

Jag brukar berätta om hur jag dog i en hjärtattack och kom tillbaka.

Men den här morgonen tänkte jag

att det inte var läkarna som gav mig nytt liv. Det var Joy.

Hon visade mig allt jag kunde ha och bli,

och jag gensvarade, och därför står jag här i dag

inför er, och jag vill att ni ska ställa er samma fråga.

Varför är ni egentligen här?

Nåt sa åt er att pröva nåt annorlunda i dag.

Ni kanske sitter fast i rädsla och är trötta på det.

Ni har en aning om att livet kan vara annorlunda.

Ni kan vara annorlunda.

Vi är ensamma på jorden.

Ni måste sätta er själva främst.

Joy visade mig en ljus, fantastiskt skön,

muy bonita ny värld, full av möjligheter.

Hon krävde att jag skulle uppfylla mina drömmar utan rädsla.

Jag och min assistent gick nyss skilda vägar.

Bland mycket annat hade hon hand om den här.

Den håller mitt hjärta igång.

Det är tack vare den jag inte dör.

Jag tänkte för mig själv:

"Varför lägga mitt liv i nån annans händer?"

Vilken idiot skulle göra det?

Joy Kleinman skulle ha misstyckt.

Eller hur? Hon ville att vi skulle ta kontroll över vårt liv och öde.

Så i dag står jag här

inför er med en förnyad medvetenhet om min egen framtid.

Det är dags att vi tar kontroll över våra egna öden.

Alla som lägger hinder för vår lycka ber vi dra åt helvete.

Det förstår man nog på alla språk.

Vi har bara ett begränsat antal andetag.

Hur ska vi bäst använda dem?

Gråta över denna fantastiska kvinna eller leva det liv hon manade oss?

Jag vet att ni kvinnor

har speciella Joy-läppstift i handväskorna.

Jag vill att ni tar fram dem här och nu.

Sätt på läppstiftet.

Ni ska sticka ut.

Ta chanser.

Vi ska kyssa livet på munnen, det är vad vi ska...

Precis så! Joy är inte borta!

Hon är här hos oss.

Hon står i det där ljuset jag upplevde när jag dog,

och vi ska kliva in i det ljuset och säga: "Hej, Joy."

Hej, Joy!

Hej, Joy.

Hej, Joy!

-Hej, Joy! -Hej, Joy!

-Hola, Joy! -Hola, Joy!

Hola, Joy! Hola, Joy! Hola, Joy!

Hola, Joy! Hola, Joy! Hola, Joy!

Hola, Joy! Hola, Joy! Hola, Joy!

Hola, Joy! Hola, Joy! Hola, Joy!

Hola, Joy! Hola, Joy! Hola, Joy!

Hola, Joy! Hola, Joy! Hola, Joy!