Original subtitles

Detta har hänt...

-Ska jag sätta in en pool här? -Ja.

-Gör klart det. -Om cirka nio månader.

Mina föräldrar fick förfrågan att göra missionärsarbete i Ghana.

Rummet är ditt.

Jag uppskattar det här, mrs Jamison.

Jag vill att du blir min fru.

Myk utnyttjar dig bara för att få arbetstillstånd.

Hur vågar du säga det här på min jävla bröllopsdag?

-Ska du åka nånstans? -Ta hand om Sean.

Jag vet att du är orolig, men det är lugnt.

-Atticus Sherman. Catherine. -Cathy. Patient.

Han la till mig i prövningen.

Min nagel är borta. Medicinerna fungerar.

Jag ska inte genomgå nån mer behandling.

Jag välkomnar döden.

Jag vill springa Minneapolis nyårsmaraton.

Möt mig vid mållinjen så att jag springer till dig.

Ni jobbar alla för ett sjukförsäkringsbolag.

Bäst för er att ni inte blir sjuka. Om ni ursäktar...

Jag måste träffa en kvinna angående ett lopp.

Det är mamma!

-Kom igen, Cathy! -Ja, mamma!

-Alla kom hit. -Ja, fast pappa är inte här än.

Okej, okej. Jag skulle...

Jag skulle ha legat med Willie Nelson...

Äckligt.

Jag skulle ha

gift mig med Helena Bonham Carter,

-och jag skulle ha skadat... -Dödat.

Jag skulle ha dödat Lady Gaga.

Så du skulle ha gift dig med kvinnan?

-Jag visste inte att du var sån. -Jag sa inget om sex.

Det enda problemet med er Londonpub

är att det saknas folk från London här.

Ingen vill lämna vintern där

för att komma till ett kallare Minneapolis.

Bra poäng, premiärministern.

En till?

Det beror på.

Är det ett problem att dricka tre martinis före klockan kvart i sex?

Det positiva är att det ligger ett sjukhus i närheten om du svimmar.

Det är jag mycket väl medveten om.

Det var så jag hittade det här stället förra månaden.

Nej...

Nej, det är bra för mig.

Det är sent.

Jag borde gå hem.

Det är inte så sent som du tror.

Den klockan visar bartid.

Vad är det?

Barklockor ställs fram 15 minuter

så att vi inte serverar nån efter stängning.

Du menar

att alla som går härifrån får mer tid?

Det här är ett helt magiskt ställe.

Innan du går måste vi

döpa martinin med de stora svarta oliverna.

Vad sägs om en törstig änka?

Nu ger hon mig skuldkänslor.

Jag uppskattar sörjande kvinnor med humor.

-Jag uppskattar barer man får röka i. -Amen.

Vi spelar inte efter alla regler.

Vissa, men inte alla.

Inte jag heller.

Ses vi imorgon, Alexis?

Det är högst troligt.

Var har du varit, Cath?

Jag drog till Kowalski's för att få resten av din hjärtnyttiga mat.

Jag fastnade bakom en snöplog.

Hur mår du?

Det luktar rök. Brinner du?

Jag...

Det var en kille som grillade smakprov i affären.

Jag måste ha stått för nära grillen.

Jag åt för många smakprov.

Jösses, Thomas.

Försiktigt. Du sätter igång mitt IUD.

Nej.

ICD, Paul. ICD.

Förutom att hålla min hjärtfrekvens normal

hjälper den nog mig från att bli gravid.

För det skulle jag inte klara av just nu.

Varför vilar du inte?

Jag ska sova när jag är död på nytt. Jag vet inte, jag känner för

att skriva ned allt medan det är färskt i minnet. Jag såg ljuset.

Jag är nu en av dem som har sett ljuset.

Jag berättade om min lille vän som jag såg,

han från förskolan, med ögonlapp som skickade tillbaka mig.

Patrick Bertrand. Jag googlade honom imorse.

Han fick hjärtattack förra året. Kom igen, för mig är det helt...

-Jag undrar varför du inte såg mig. -Jag såg bara döda. Du var inte död.

Men jag såg dig vid mållinjen.

Det är för att jag var död.

Onsdag. Murmeldjursdagen.

Bäst för den lille jäveln att den säger oss att våren är på väg.

Jag är redan trött på vintern.

Ja. Bäst att den jäveln ser sin skugga.

Eller är det tvärt om? Vad handlar det om egentligen?

Är det baserat på nån äkta vetenskap?

Jag vet inte.

-Men jag tackar Patrick för insatsen. -Gör du?

Jag tackar honom när jag träffar honom.

Jösses.

Hej. Vad har du haft för dig?

Jag kollade min hockeyrink.

Pappa sa att jag fick fylla poolen

och låta det frysa så att jag kan träna på tomten.

Det låter inte så säkert.

Säkert. Jag fick en hjärtattack på en julfest. Vad är säkert?

Ska det få mig att bli lugn?

-Hur mår du, pappa? -Så levande.

Jättebra. Svinbra.

Mamma, jag tänkte att jag kunde köra dig till läkaren imorgon.

Jag har tillståndet och vill öva nån gång.

Inte om vädret är dåligt. Det är halt där ute.

Det är precis såna förhållanden du ska lära mig köra i.

-Vi får se. -Vi får se mig bakom ratten.

Han är så gammal.

Dra ända in i helvete!

Var fick du tag på den rocken?

Marlenes garderob.

Det är olidligt kallt här inne, Sean.

Du hade värme. Vad hände?

Nej, nej. Sean hade aldrig värme. Rebecca hade det.

Dessvärre tog hon sina abonnemang med sig när hon försvann.

Det enda hon lämnade kvar var

ett par bindor som jag frestas att stoppa i strumporna.

Men de är det enda jag har kvar av henne.

Paul och jag har pratat, och trots din alternativa livsstil

vill vi fråga dig...

Om Paul får ännu en hjärtattack,

eller om min kliniska prövning slutar fungera.

Vi vill att du blir Adams fadder.

Jag är nog smickrad, men fryser för mycket.

Du har så mycket att erbjuda honom.

Överlevnadstips och en lagom dos moral.

Och han är inget litet barn längre.

Du vore mer som en polare att vända sig till.

Han har redan övningskörningstillståndet.

Och när han såg sin far på sjukhuset

ville han gråta så mycket, men han bet sig i läppen.

-Och han behärskade sig. -Gråt inte. Din ögonlock fryser fast.

Låt mig betala så de sätter på strömmen igen.

Nej. Du får inte betala för min värme.

Dina försäkringsräkningar gav din make en hjärtattack.

Ska man få en hjärtattack

är det bra att få den på ett försäkringsbolags julfest.

De är väldigt generösa mot oss.

Ska jag fortsätta bo här

måste jag hitta ett jobb, tjäna pengar och sätta på värmen.

Medicinerna pratar verkligen. De får mig att låta så småborgerlig.

Det hade varit jättebra om du fick ett jobb.

Jag ska hålla öronen öppna. Det kanske finns nåt på skolan.

Okej. Visst. Men jag vill inte vara rektor.

Okej. Jag måste tillbaka till huset

och träffa hemsjukvårdaren som ser efter Paul.

Det är som att bo på ett hospice där.

Jag följer med och avslutar mitt kissande i din toalett.

Det här är din mojäng.

Din mojäng din vän. Ha den alltid med dig.

Hörde du det, Paul?

-Mojängen min vän. -Nej, ha den alltid med dig.

Hörde ni det?

Fråga Paul regelbundet om han har sin mojäng med sig.

Ja. Det blir inte irriterande för nån.

Ditt ICD-implantat känner automatiskt igen hjärtarytmi

och korrigerar dem automatiskt med en elektronisk chock.

Men misstänker du att du har hjärtarytmi

kan du testa själv genom att trycka på frågetecknet.

För att testa, tryck på frågetecknet.

När du har tryckt på frågetecknet

blinkar den antingen ja eller nej.

Om den blinkar ja,

så betyder det att dina hjärtslag är oregelbundna.

Då trycker du på blixten.

Om ja, tryck på blixten.

Blixten chockar hjärtat tillbaka i rätt rytm.

På sjukhuset sa de att det bara känns som ett djupt tryck.

Det är som en hästspark rakt i bröstet.

Om möjligt, ligg ned innan du chockar dig själv.

Distrahera dig själv. Tänk på sport. Kattungar. Vad som helst.

Jag är glad över att inte vara i dina skor.

Så...

Adam. Vi kanske kan åka och tälta i sommar.

Bara du och jag. Vi kan prata om livet.

Jag kan berätta vilka växter som är giftiga och vilka som är ätbara.

-Du kan kalla mig pappa. -Sean.

-Eller inte. -Varför det?

Har du inte berättat för honom än?

Vi har bett Sean vara din beskyddande polare.

Ifall nåt händer mig och pappa.

Okej. Men jag åker inte ut i skogen med dig.

Nej, det behöver vi inte. Om du inte vill.

Hej, familjen Jamison! Jag är tillbaka!

Hur är det, Andrea? Hej!

Andrea, du lovade att skicka mig flight-informationen

så att jag skulle kunna möta dig.

Jag är en stark svart kvinna. Jag kan vifta in min egen jäkla taxi.

Okej.

Men det kostade mer än jag trodde. Jag behöver 15 dollar.

Fixar det!

-Vad fin du är. -Är du hungrig?

Vill du ha nåt att äta?

Nej, jag mår bra. Jag är bara så trött.

Vad roligt att träffa dig.

Du ser annorlunda ut.

Jag är annorlunda. Det är jag. Jag har tagit ett nytt afrikanskt namn.

Så från och med nu vill jag att ni kallar mig Ababuo.

Välkommen hem, Boo Boo.

Sluta röra... Ta bort...

Varför Ababuo?

Vad betyder det?

Det betyder "barnet som återvänder."

Jag har fått nyfunnen respekt för mina afrikanska rötter.

Jag återtar makten efter den vita mannens försök att förgöra mig.

Ta det inte personligt.

Den vita mannen förgör alla.

Det är mestadels bara Myk jag är arg på.

Jag var i Ghana och jag var så ledsen och nere.

Men där fanns otroliga afrikanska kvinnor som luktade riktigt illa

och saknade rent vatten, och vissa av dem hade även aids.

Men de dansade och sjöng kring en eld, och bara...

De var så starka och glada.

Jag tänkte: "Kan de göra det, kan jag."

För det är min historia.

Jag hör ihop med dessa kvinnor. Jag kan vara lika stark.

-Vad har jag missat? -Boo Boo här ska bli dansare.

Det ska jag inte alls.

Är det inte lite tidigt för pyjamas?

Det här är min vilouniform.

Medan du var borta fick pappa en hjärtattack

och var död ett tag.

Bra sätt att överglänsa min semesterhistoria, mr J.

God natt, Boo Boo.

-Vem är det? -Jesus. Känner du till honom?

Ja, men jag har aldrig hört talas om en svart Jesus.

Han kan ha varit svart. Eller nästan svart.

Vet du vem jag ser i mitt huvud varje gång jag ber?

En jäkla vit Jesus.

Jag är så fjärmad från mina rötter att jag inte ens tänker svart.

Det är pinsamt. Jag skäms.

Vad ber du om?

Att du ska sluta fråga mig sånt

-och sluta kalla mig Boo Boo. -Visst.

Och att folk ska sluta krossa varandras hjärtan.

Och för de sjuka kvinnorna i Ghana. Och för din mamma. Hur mår hon?

Hon mår bra.

-Tror du att det hjälper nåt att be? -Enligt Bibeln gör det det.

Ja, men står det inte också i Bibeln

att en kille bodde i munnen på en val i ett par månader?

Ja.

Jag hittade den här i soporna!

Den tidigare ägaren ville väl slänga den.

Men det här är din bröllopsklänning.

Du har lagt så mycket tid på den.

Ababuo ska inte gifta sig.

Inte nu...

Jag vet att det är ett känsligt ämne,

men du kanske vill ha den i framtiden.

-Okej, ge mig klänningen. -Nej, jag lägger den i min garderob.

Då slipper du se den.

Men om du nånsin vill ha tillbaka den, finns den där.

Ser du vad jag får tampas med?

-Hur mår du? -Jag måste få veta hur det känns.

Äter du chips till frukost?

Jag fick ett sånt behov av salt.

-Jag gör havregrynsgröt till dig. -Ge mig en stöt.

-Va? -Ge mig en stöt.

Jag måste få veta, nu.

Är dina hjärtslag oregelbundna?

Nej, det står att du inte behöver nån chock.

-Eller fungerar hjärtat inte? -Jag måste få veta hur det känns.

Jag har varit ett nervvrak

sen syster Mumbledoom berättade hur illa det var.

Har föreställt mig det och skapat mig en bild.

Jag har försökt göra det själv.

Låt mig få känna hur det känns så att jag kan gå vidare.

Okej. Beredd?

Gör det.

-Gör det! -Jag kan inte medvetet skada dig!

Kom igen! Du har gjort det förr.

Ge mig de jävla chipsen.

Varför pratar du så där?

Det här är inte roligt!

Vi är sjuka.

Vi är två sjuka människor som bor på ett kallt, sjukt ställe.

Men varje dag vi håller oss vid liv är en dag Adam har två föräldrar.

Cathy,

när jag låg på sjukhus blev jag riktigt deprimerad,

och ju friskare jag blev, desto sämre mådde jag.

För när jag gick mot ljuset...

Det var helt otroligt.

Jag fick en känsla av trygghet och frid som jag aldrig har känt förut.

Jag ville faktiskt fortsätta framåt.

Och sen kom Patrick Bertrand.

Jag vet inte varför det var han.

Men han skickade tillbaka mig. Så, här är jag nu.

Försöker vara en bra pappa och en bättre make så länge det går.

Men jag trodde att du om nån skulle veta

att det vita ljuset väntar på oss,

oavsett om vi äter chips eller ej.

Vi kommer alla att dö.

Jag är bara inte så orolig över det längre.

Jag tror att jag ska ta flygcertifikat.

Oj. Får jag säga att du är en modig kvinna?

Säg helst inte det. Vad betyder det?

Att bara killar får flyga flygplan,

men kvinnor måste servera drinkar?

-Ja, fan ta dig, Kirby. -Jag blev flygvärdinna eftersom...

Jag trodde att det skulle vara glamouröst,

men nu vill jag ha lite kontroll över vart jag ska.

Jag vill sitta i cockpiten.

Hallå, är ordet "pitt" med där?

Jag insåg precis det.

Vad säger du, Alexis?

Vad är det?

Inskrivningen till ett kvastbollslag.

Känner du till kvastboll?

Knuffa runt en boll på isen med en kvast. Intelligenta saker.

Jag har nog

ägnat ett år av mitt liv åt att sopa köksgolvet.

Du hade varit bra som vänsterback.

Vi är med i en liga med 15 andra barer.

Vi är det sämsta laget, men kanske har vi störst laganda.

Vad sjutton nu en vänsterback är.

Ababuo?

-Jag kommer. -Du, Ababuo!

-Jag kommer. -Se vad jag hittade i mina sopor.

Fan, heller!

Man kan göra nåt väldigt fint med det här materialet.

Jag vet. Det är min bröllopsklänning.

Ja.

Inte konstigt att jag tänkte på dig när jag såg den.

Vad fin den är. Varför kastade du den hos mig?

För att din syster förhindrade mig från att kasta den här.

Vill du inte ha den kan du skänka den till välgörenhet.

Eller göra en massa dockkläder av den.

Jag vill inte återvinna den.

Jag vill att den hamnar på en soptipp

stinkande och smutsig, som manshoran jag trodde jag älskade.

Jag och mänskligheten vill inte att den ska ligga på nån soptipp.

Lägg er inte i det här.

Jag vill rena mig från tidigare förorättelser.

-Lämna Ababuo i fred. -Ditt förflutna är en del av dig.

Precis som dina afrikanska rötter.

Jag skulle ha tagit med den till Ghana och kastat den där.

Även om du är en duktig förare är personen framför

eller bakom kanske inte det, så var vaksam på

-alla ute på vägarna. -Okej.

Cathy Jamison?

Lycka till.

Hej, min kära.

Du ler. Du brukar aldrig le.

Jag visste det. Jag är död.

Tumörerna växer igen.

Ja, det är som det är.

Kan jag inte le för att jag är glad?

Jag vet inte. Kan du det?

Du är en av några få av patienterna i det här testet

vars cancer har svarat otroligt bra på medicinerna.

Vad innebär det?

Dina tumörer fortsätter att krympa.

Vissa av dem... Vissa av dem har försvunnit.

Wow!

Jag sa "Herrejävlar" när jag insåg det.

-"Wow" är också bra. -Så jag får mer tid?

Det här är outforskad mark vi befinner oss på.

Det här är nya mediciner.

Men vi kan vara optimistiska.

Din dom är inte längre tidsbestämd.

-Det är mer som ett frågetecken. -Eller en ellips.

Jag har alltid älskat ellipser.

Okej, bra, bra. Åk hem och fira.

Krama lite folk.

Okej, bra. Väldigt bra.

-Goda nyheter, goda nyheter. -Vad då?

Jag har mindre cancer nu än förut.

-Jättebra! -Mycket mindre.

Fan vad bra!

Okej.

Okej. Nu går vi.

Men jag kör. Jag fick precis mer tid.

Det vore så surt om du skulle ta död på mig i förtid.

Du skriver mycket.

-Kan du gissa vad, Andrea? -Ababuo.

Ababuo.

-Jag är bloggare. -Häftigt.

Jag har mycket att säga, och det är så lätt att starta en blogg.

Jag har fått kontakt med andra med nära-döden-upplevelser,

så jag är uppspelt.

Bli inte för uppspelt.

Mrs J berättade om ditt tillstånd. Jag kan inte HLR om du får problem.

Och det vore nog ändå inte passande om våra läppar möttes.

Nej, raring.

-Min mojäng! -Vad då?

Du sitter på den. Den är under dig.

Gud, den vibrerar!

-Jag kanske hade sönder den. -Eller så är den aktiverad.

Goda nyheter!

-För helvete! -Pappa, kom hit.

Sätt dig. Sätt dig, pappa.

Kom igen.

Du kan röra dig bra för en så stor man.

-Allt är bra. -Vi fixar det här.

Dr Sherman har rätt, älskling. Du borde fira.

Jag önskar jag kunde ta dig till Manny's Steak House.

Men jag tror inte att de tillåter mjukisbyxor.

Du måste stanna inne, vila. Jag tänker ut ett sätt att fira.

En sak ska jag säga dig.

Nu kommer jag aldrig kunna detonera mig själv när jag vet hur det känns.

Jag tar mycket hellre Patrick Bertrands hand och går in i ljuset.

De här gör mig galen. Jag saknar henne.

Jag saknar henne så mycket.

Varje gång jag ser de här tänker jag på barnet

och vill bara klättra upp på taket och kasta mig ut.

Jag ville skaffa ett jobb för att jag fryser, visst,

och för att jag kanske måste se efter Adam, visst.

Men mest av allt vill jag inte sitta inne med de där hela dan.

Men jag kunde inte kasta ut dem.

Är det här Rebeccas bindor?

Vad ska jag göra med dem?

Vet du vad? Ta din bröllopsklänning, Ababuo.

Så drar vi.

-Det är snart murmeldjursdags. -Vi håller tummarna för en tidig vår.

Jag minns inte om han ska se sin skugga eller inte se sin skugga.

Vi går vidare, Ababuo.

Vi går vidare.

Förhoppningsvis är det värt de hemska gaserna vi andas in.

Det här påminner mig om mina afrikanska systrars dans kring elden.

Han ser sin skugga.

-Ytterligare sex veckors vinter. -Mamma.

Dåliga nyheter. Mer vinter.

Mamma.

Jösses, Thomas!

Älskling!

-Mamma? -Adam! Adam!

-Jävlar! -Är du oskadd?

-Herregud! -Är du oskadd?

Mamma!

Mamma!

Mamma, ta tag i slangen!

Håll nu bara i dig. Vi fixar det här.

-Vi har dig, älskling. Nu så. -Bra, mamma.

-Håll i, det är jättbra. -Vi har dig.

Älskling! Herregud.

-Jag hämtar en filt. -Älskling.

Vi är odödliga!

Sopade du isen, eller?

Är du oskadd?

Jag blev zappad igen. Men det var annorlunda.

Jag tror att jag kissade och kom samtidigt.