Original subtitles

Ingen märkte att Marley var borta–

–förrän han missade mammans födelsedagsmiddag.

Kommissarie Emma James – Jay Swan.

Han borde spela fotboll.

–Vad gjorde han där? –Han hade sällskap.

Det är Reese Dale. Han fick ju sparken i torsdags.

Din dotter tydligen, men du hade ju inga barn.

Sträck fram handen.

–Hade inte du slutat? –Jo.

–Det ser inte så ut! –En ansenlig mängd metamfetamin.

Det är inte mitt. Reese och Marley langar.

Shevorne känner inte Reese.

Märkligt, hon är ju hans flickvän.

Fyra familjer heter Dale, men ingen har nån Reese som är försvunnen.

Det ser ut som en krock. Fyrhjuling? Terrängmotorcykel?

Titta här.

Två tonåringar saknas på en gård i nordväst.

Polisen ser det som misstänkt.

Menar du allvar? Släpp den.

Okej! Jisses.

–Ge mig mobilen. –Nej.

–Ge mig den, Crystal! –Hört talas om privatliv?

Det är ingen lek.

Så jävla dumt.

Ingen ansvarskänsla.

–Packa. Din mamma hämtar dig idag. –Jag vill inte åka!

Det struntar jag i. Du ska.

Du har 12 likes

Crystal1799 – Kom och ta mig grabbar!! #dödligt

DeadlyViper16 – Pappa kan inte skydda dig för evigt...slyna.

–Snälla, säg inte... –Vi vill veta Marleys blodgrupp.

–Nej! –Det är ingen fara.

–Vi vet inget säkert. –Det är kanske inte han.

Det kan väl vara den andra grabben?

Jag vet inte vad den är. A eller A–negativ, jag minns inte.

Jag ringde Marleys fotbollsklubb i Melbourne.

Mamman hade rätt. A–negativ.

Patologen hör av sig idag om blodspåren på vägen.

–Tack. –En sak till.

–De frågade om han hade ändrat sig. –Angående vad?

Han drog sig ur och ville inte spela mer i stan.

Kan du ta den lila?

Tack.

–Var ligger polisstationen? –Jag vet inte.

Hej, syrran.

Vad gör du här? När kom du ut?

Jag hörde. Har du hittat honom?

–Kom in. –Okej.

–Han tillhör familjen. –Han är pedofil.

–Du är den enda som inte tror det. –Han vill hjälpa till.

Gör inte jag det? Jag letar efter Marley dygnet runt.

–De har inte träffats på åratal. –Han är min bror och stannar här.

–Jag går ut. –Jag säger inte "morbror".

Definitivt en man. Och blodgruppen?

Är du säker? Tack, Ray.

Det är inte Marley. Fel blodgrupp.

Var det en smitningsolycka?

–Föraren kanske inte märkte nåt. –Då hade vi hittat kroppen.

Nån har städat upp, gömt kroppen och dumpat fordonet.

Inspektören... Vart ska du?

Kan vi prata?

Sharma, åk till Kerry och säg att det inte var sonen.

Okej, chefen.

Du gör ett bra jobb, Jay. Du har bra instinkt.

Men du borde nog åka hem.

–Du bad om en inspektör. –Jag väntade mig inte dig.

Tror du att du klarar det själv?

Det är lika bra. Du säger ju inget.

Du pratade med Shevorne utan att fråga mig först.

–Och fick veta att hon dejtar Reese. –Kanske det.

Men om du visat respekt och frågat mig–

–kunde jag ha berättat att hon haft problem.

Hon är 13–åringen som Marleys morbror våldtog.

Bara för att du är aborigin vet du inte hur alla såna är.

–Vissa är känsliga. –Jag kan mitt jobb.

Din metod tar livet av folk.

Du sköt sex killar.

Muller ser dig som hjälte, men du är en cowboy.

Du hamnade i det läget för att du inte bad om hjälp.

–Jag jobbar inte med såna. –Jag ska hitta grabben.

Vilken av dem? Två killar är försvunna.

Du ser bara aboriginen.

Jag ger mig inte av. Om du vill slippa mig, ring chefen.

–Vad? –Ursäkta.

–En tjej vill träffa dig. –Vem är hon?

Reeses flickvän. Hon kom från Queensland med nattbussen.

–Hej. –Hej. Georgia Kennedy.

Jag ska inte slösa er tid.

Den försvunne Reese Dale är min pojkvän.

Han heter Simon Lancaster.

–Sågs han här senast? –Stopp. Ge mig din mobil.

Okej, låt oss börja från början.

–När träffades ni senast? –För två år sen.

–Anmäldes han försvunnen? –Ja.

–Har du en kopia på anmälan? –Polisen har inte varit hjälpsam.

De tog mig inte på allvar och trodde att han stuckit.

Tills de såg att han inte använt bankkontot eller mobilen.

–Har Simon några hälsoproblem? –Depression. Ångest.

Polisen har redan frågat. Nej.

Om han hade begått självmord, varför har då ingen hittat kroppen?

Hur var det med droger?

Han tog inga och langade inte. Vi var lyckliga.

Han skulle inte bara ha stuckit.

Men om han är Reese, så gjorde han det.

Han kom hit och bytte namn. Varför inte höra av sig?

Jag vet inte.

–Jag vill se var han bodde. –Stopp där.

Vi måste göra det här på vårt sätt.

Först måste vi få veta Simons blodgrupp.

Varför? Vad har hänt?

–Finns det blod? –Blodgrupp.

Jag vet inte.

Jaha.

Okej.

–Ska vi säga att Reese är död? –Varför? Det vet vi inte säkert.

–Det var mycket blod. –Inte nödvändigtvis hans.

–Men kanske. –Var är kroppen, då?

Nånstans.

Ska jag be henne gå?

Nej, du ska förhöra henne om pojkvännen. Födelsemärken.

–Du kan rutinerna. –Ja.

Och Muller... Var trevlig.

Jag ska förhöra min bror.

Följ med eller åk iväg och gör det du brukar göra när du försvinner.

–Är du klar? –Ja.

Jag är snart färdig. En till sko.

–Har du allt? –Ja.

Toaletten?

Seså!

Vi måste bestämma oss.

Keith ringde igår igen. Alternativen börjar ta slut.

–Vem vet? –Du dör inte av att prata om det.

Familjeangelägenheter.

Vad vill ni? Jag jobbar.

Två killar är borta.

Jag kan inte strunta i gården för att två grabbar vandrar iväg.

–Vandrar iväg? Jättekul. –Börja inte.

–Kan vi skynda på? –Vi söker ett fordon.

Antingen en fyrhjuling eller motorcykel.

–Har nåt försvunnit eller stulits? –Nej.

Killarna verkar ha varit vid Black Springs.

–Vi hittade blod på vägen. –Jäklar. Vems är det?

–Inte Marleys. –Långt från bilen.

–Hur hamnade de där? –Vi undersöker det.

Vi saknar inget, det är jag säker på.

–Har han licens? –Ja, och geväret är registrerat.

Vad ska han göra?

En ungtjur bröt benet. Vi får en biff värd 2 000 dollar till middag.

Nu måste jag fortsätta jobba.

–Fixar du det, Errol? –Ja.

Hur många gevär finns på gården?

–Det är en boskapsfarm. –Var förvarar ni dem?

Menar du allvar?

Mick Jupurulla. Han lärde mig rida.

Det är min gammelfarfar Bill Ballantyne.

Hans farfar var boskapsskötare hos min gammelfarfar.

En stor familj.

Linda! Har du tid? Är du här?

–Vad är detta? –Vattenprover.

–Av vilken anledning? –Vi tar alltid det.

Vi kollar saltinnehållet.

Jag trodde att tiden var av vikt. Försvunna grabbar. Blod.

–Linda. –Hej.

–Vet du var vapenskåpsnycklarna är? –Ja.

De ligger precis här.

Varför tänkte inte jag på det? Tack.

–Har du vapenlicens? –Nej, jisses.

Du måste ha licens för att öppna vapenskåpet.

Jag trodde att vi gjorde rätt. Vi har en loggbok.

Vi går igenom den sen.

–Hur många gevär? –Tio.

–Hur många är ute? –Bara det Ken tog.

Det saknas ett till.

Vi kollar här.

Geväret ställdes senast tillbaka i fredags kväll.

Nån tog det alltså samma dag killarna försvann. Vem?

Marley.

Det fanns inget gevär i bilen.

Ni rörde ju inget? Kom ihåg borgen.

Det gjorde vi inte. Det hade stått i stället bakom sätet.

Varför lade du märke till det?

Jag visste att Marley tog ett. Jag var på kontoret.

Marley kom och tog ett .223 ur skåpet.

–Visste han var nycklarna låg? –Det vet alla.

Vi tar dem när vi vill.

–Gäller det bråket? –Vilket bråk?

Reese och Tony kom i luven på varandra några dagar tidigare.

Sen fick Reese sparken.

–Vad grälade de om? –Jag vet inte.

Lönen, kanske. Den är alltid sen.

Den var bara två dagar sen.

Och gevären?

Snälla Em.

Grabbarna skjuter lite kängurur efter jobbet.

Händer det ofta?

Det är en struntsak.

Reese och Marley var ofta ute och jagade.

Det är en struntsak.

Tills killarna försvinner med ett gevär du lät dem använda. Olovligt.

Hallå.

Keith Groves. En riktig storfräsare nu, va?

–Du ska inte vara här. –Jag är en fri man.

Du är allt bra fräck som kommer hit, Larry.

Efter det du gjorde...

–En vettig man hade lämnat oss ifred. –Min systerson saknas.

Vi oroar oss alla för Marley.

Men han tog avstånd från dig, liksom resten av staden.

Ingen gillar en pedofil.

Du tillhör bottenskrapet.

Mindre värd än en kackerlacka.

Så lyssna på mig. Om du så mycket som nuddar ett barn här i stan–

–hänger pöbeln dig.

Ja, njut av utsikten.

Titta på floden.

Säg hej till din hemstad och ta sen adjö.

Titta vad jag hittade, mamma.

Så fin, gumman. Nu går vi.

Shevorne? Är det din dotter?

Det är Ava.

–Hur är det? Jag heter Jay. –Hej.

Är inte hon omhändertagen?

Hon är här två dagar i veckan och varannan helg.

Men snart ska du alltid vara här.

–Ingen skola? –Nej, hon har hosta.

Vi ska till doktorn.

Jag vill fråga om Reeses jobb.

–Jag missar besöket. –Det går snabbt.

Sa han nåt om problem på gården eller med chefen?

Han klagade över att lönen alltid var sen.

Var det allt?

Och nåt om vattnet.

–Vattnet? –Ja.

Fråga Keith eller tant Dot.

Deras bolag ska köpa stället. Jag måste gå.

Vi ses, Ava.

En sak till.

Vad vet du om Reeses riktiga identitet?

Det vet jag inget om. Han har alltid varit Reese.

Så han ljög för dig med?

–Kan jag hjälpa dig? –Är Keith här?

Ja.

–Jay Swan, inspektör. –Jag vet vem du är.

–Har ni hittat pojken än? –Är du tant Dot?

–Du känner Marley väl. –Han är en bra grabb. Bra familj.

De har varit med om en del.

Var han inblandad i nåt? Droger eller dåligt sällskap?

När han var yngre. Stulna bilar. Men det var flera år sen.

Han hade sällskap. En backpacker som heter Reese Dale.

–Vet du nåt om honom? –Nej.

–Vem kan berätta om Marley? –Prova med hans flickvän.

Jaz? Det gav inget.

Keith Groves. Han har varit ordförande i tio år.

–Gör han mycket för samhället? –Han gör mycket för sig själv.

Kör en lyxig bil och spelar herre över alla.

Lite hatisk mot kvinnor, men han får saker gjorda.

Det är en lucka på fyra år. Vad hände med killen före honom?

Dog han?

Lika gott det.

–Larry åkte i fängelse. –Marleys morbror?

Han lurade oss alla.

–Han blir fri i veckan. –Bäst att han inte kommer hit.

Var det allt?

Ja, det var allt.

Ja, visst.

Inspektör Swan.

God dag.

Du känner Chris.

–Hört nåt om grabbarna? –Jag följer upp en del spår.

Sätt dig.

Jag skulle vilja veta mer om försäljningen av Ballantyne–gården.

Det är precis det vi pratar om.

Chris har organiserat...

–Infrastrukturen. –Den biten.

Emma sa inget om nån försäljning.

Det är där vi har kört fast.

Vi har erbjudit dem en ansenlig summa pengar–

–och hoppas att det ska få dem att skriva på.

Varför är gården så speciell?

Vad tror du i det här området?

Vattnet.

Det finns en stor akvifer under gården.

Då slipper vi betala staten för vattenrättigheter.

Sen kan vi köpa tillbaka all vår mark på nolltid.

Har nån sett inspektör Swan?

Nej, men jag har den här: rapporten från Queensland.

Simons konto tömdes samma dag som han försvann. Det är inte allt...

Vad är det?

Rapporten om Simons försvinnande.

Varför ville ni inte visa en kopia av den?

Var det för att han vid tidpunkten–

–var listad som sexförbrytare och du var offret?

–Är du ute efter hämnd? –Nej.

Vad, då? Och ljug inte igen.

Jag är inget offer. Han är ingen förövare. Allt är fel.

Vi dejtade i skolan.

Vi skickade bilder till varandra. Sen hittade mina föräldrar dem.

De fick honom åtalad för sexmeddelanden.

Vi hade inte ens haft sex. Men jag var minderårig.

Han var två år äldre. Jag tvingades vittna.

Han fick bara samhällstjänst.

Det var inte det som förstörde allt. Det var registret.

Några sms och bilder–

–och han är likadan som en pedofil som är med femåringar?

Han är 18 år och kommer att finnas med där i 15 år.

Det var hårt.

Han blev avskedad från jobb när de fick veta.

–Och kvällen han försvann? –Precis som jag sa.

Han ringde, men kom aldrig.

Vad tror du har hänt, Georgia?

Jag gissade på självmord.

Men sen såg jag nyheterna.

Jag vill bara be honom om ursäkt.

Jag satte igång allt. Jag skickade den första bilden.

Köp en biljett hem. Hennes information är två år gammal.

Det förklarar varför Simon bytte namn.

Han fick inget jobb och började langa knark.

Ja, en ny stad, nytt liv och drar in Marley i det.

–Nåt att rapportera? –Nej.

Chefen. Du ville ha information om Larry Dimes besökare.

Han hade bara en. En vecka innan killarna försvann.

Marley.

Jag har fått en länk till bilderna.

–Där ute? –På datorn.

–Hur länge varar det? –45 minuter.

De pratade i 45 minuter. Sen försvann Marley veckan därpå.

Var? Är du säker?

Det finns kanske en koppling.

Varför skulle Larry prata med Marley?

Ni kan fråga honom.

Larry Dime är tillbaka.

Vad gör du här i stan igen?

–Jag vill kanske träffa familjen. –Jaså?

Vem är snutfånen?

–Inspektör Swan... –Inspektör?

Låser du in dina egna?

Sälja ut sig till vita... Det är värre än pedofili.

Du kan kalla mig vad du vill, men jag ska hitta Marley.

Varför besökte han dig på kåken?

Ja, vi vet det.

–Vad pratade ni om? –Inget.

Vi vill hitta honom.

–Var är han, då? –Säg det, du.

Fähundar får ingen hjälp.

Sätt dig i bilen.

–Vad har hänt? –Inget.

Och Larry...

Om du minns nåt mer från Marleys besök häromveckan, hör av dig.

Vad gjorde Marley?

–Vad var det där? –En handgranat.

–Nu smäller det snart. –Min Marley?

Vad pratar hon om? Träffade du honom?

–Är Larry far till Shevornes dotter? –Nej, hon föddes två år efteråt.

–Hon blev alltså gravid som 15–åring. –Inte den tonen.

–Vilken ton? –Som om du vet hur hon är.

Hon spårade ur lite. Vem hade inte gjort det?

Hon genomgick ett trauma, men tog sig samman–

–och har snart full vårdnad om dottern.

–Så du vet inte vem pappan är? –Det angår bara Shevorne.

Du vet alltså inte.

Försvinn!

Glöm inte den här skiten!

Var är han?

Hallå där!

Lägg av!

–Ledsen, Larry. –Lugnt. Jag går till Two Mile.

–Swan kör dig. –Jag går.

–Du har inget val. –Kom, Larry.

Han är din.

Vad?

Vad gör vi här?

–Jag lånar styrelserummet. –Okej.

Sätt dig, Larry.

Ditt foto satt på väggen förut.

Precis här.

Stället gick på knäna innan jag tog över.

Nu tar Keith Groves åt sig all ära.

Larry Dime, en samhällsman.

Ordförande.

En hederlig karl är den perfekta förövaren.

Och nu är du tillbaka.

Sen försvinner din systerson...

...med sina vita kompis, som dejtar Shevorne–

–flickan som du våldtog, misshandlade och lämnade att dö.

Det är en obehaglig cirkel som jag går runt i.

Jag återkommer till att Marley besökte dig innan han försvann.

På nåt sätt befinner du dig mitt i cirkeln...

...och jag vill veta hur.

De vita snutarna...

Säger de att du är en av de goda?

Inte direkt. Jag brukar göra folk förbannade.

Du är kanske en riktig svart man–

–som vädjar till den hederlige mannen.

Kanske.

Men han är död.

Du sa att han inte skulle komma tillbaka hit.

Han är här på grund av Marley. När båda hittas försvinner han.

Jag har redan sagt att jag inget vet.

Har Swan pratat med dig idag? Om vad?

Pratar inte ni?

Han pratade om problem på gården.

–Ballantyne? –Ja.

–Jag måste jobba. –Shevorne...

Du brukade umgås med Reese och Marley.

Pratade Marley om Larry?

–Sa han nåt om ett fängelsebesök? –Nej.

–Var han där? –För en vecka sen.

Det förstår jag inte. Helt galet.

Ifall du vet nåt om Marley och Larry som du inte berättar...

–Tror du att jag ljuger? –Shevorne...

Du såg mig rakt i ögonen och sa att du knappt visste vem Reese var.

Sen är han din pojkvän.

Om det inte är att ljuga...

Du ljög för mig med.

Du sa att min våldtäktsman inte skulle återvända.

Jay!

Söker du inspektören?

–Har du sett honom? –Nej.

Allt bra? Har du nån som ser efter dig?

Jag hade det. Men jag vet inte var han är.

Mitt livs historia.

Hoppas du hittar honom.

Tack.

–Vad vill du ha? –Ett glas vitt vin, tack.

Hört nåt från Swan?

Nej.

Ert bordsnummer.

Vilket drag det är här.

Bästa steken i stan, sägs det.

Swan ändrar sig nog inte.

Det handlar inte om skicklighet.

Ja. Ja, jag förstår.

Ja. Okej, detsamma. Okej. Hej då.

Fan.

Jag tar rast.

Vad vill du?!

Kom och ta mig! Jag står här!

–Dra åt helvete, peddo! –Pedofil!

Kom an, fähundar!

Kom hit!

–Dra åt helvete! –Kom hit, din fähund!

Ja, stick!

Jag har sett dig.

–Det tror jag inte. –Jo. Du är den försvunnes flickvän.

–Varför är du inte ute och letar? –Va?

Om det vore jag hade jag varit ute och sökt.

Men du kanske vet nåt.

Om var han är.

Gör du det?

Mitt pass är slut.

–Hej, Katie. –Hej. Hur står det till ikväll?

Vill du ha dagens special?

–Vad är det? –Fläskstek.

–Nu igen? –Överraskning.

Inte direkt. Okej, tack.

Varsågod.

Inspektör Swan.

–Minns du Emma James? –Ja.

–Jag visste inte var du var. –Jag äter med min dotter.

–Varsågod. –Nej, jag ska inte...

Tack.

Går det bra?

Hört nåt från Larry?

–Fick du veta nåt mer? –Nej.

Träffat nån annan?

Nej.

Vad har du gjort?

Om du har problem med mig, ring din chef.

Det har jag gjort.

Du verkar vara populär.

Och det ser ut som att du får stanna ett tag till.

Toppen.

–Trivs du här? –Det är bättre än hemma.

–Din mor ska hämta dig. –Jag kan stanna och skaffa jobb.

Nej, det går inte.

Det finns mycket jobb just nu.

Rodeon börjar imorgon. Där finns massor.

–Jaså? –Ja. De behöver alltid hjälp i baren.

–Jag kan fråga Shevorne. –Det vore toppen.

Nu kan jag stanna.

Ser man på, här är ni ju.

–Mamma? –Min söta dotter.

Låt inte mig störa. Fortsätt ni prata om ert.

–Jag ska söka jobb på rodeon. –Jaså?

Då får jag väl stanna här.

–Nån måste ta hand om henne. –Var inte sån, Mary.

Hur då? Vad?

Hur är jag, Jay?

Vem ordnade jobbet åt dig?

–Mary, kommissarie Emma James. –Trevligt att träffas.

Kommissarie? Jäklar, se upp!

Nej, det är kul med en kvinna som chef.

Nån som håller ordning.

Hur har han uppfört sig?

Han har varit...hjälpsam.

Ursäkta.

Shevorne?

Är allt bra? Jag kommer direkt.

–Inspektören. –Jag måste kila.

Ja, så klart.

Vad gör du här?

Ut! Släpp mig!

Ut ur mitt hus! Släpp mig! Sluta!

Jag vill bli rik och ha en tjej.

Det ser ut som Two Mile. Metamfetamin, eller resterna av det.

–Vart åkte de? –Vet inte, bryr mig inte.

–Så din bror är hjälpsam? –Är din familj helt oskyldiga?

–Vill du vara ensam? –Nej.

Inte jag heller.

–Braydon Cooper? –Han ska ta dig, slyna.

Nej, nej!

Text: Lena Eddebrant www.sdimedia.com