Original subtitles

The best movies with RETAiL subs from BiO Only at www.HoundDawgs.org

Mr Florez? Jag är syster Sarah Harris från hemsjukvården.

- Jaha. Kom in. - Tack.

- Hur mår ni? - Bra.

- Vill ni ha nåt att dricka? - Nej, tack. Det är bra.

- Vill ni att jag ska sitta nånstans? - Här blir bra.

Börja med att rulla upp skjortärmen.

- Er journal är inte uppdaterad. - Jag flyttar ofta.

Kan jag få tag på informationen någonstans?

Ni behöver inte göra er besväret. Jag kan berätta det ni vill veta.

- När fick ni diagnosen lupus? - För tre år sen.

- När hade ni ett anfall senast? - För nio dagar sen.

Så där. Stoppa in armen här.

Tack.

- Sitter den för hårt? - Nej.

Det är snart klart.

Blodtrycket är lite högt. Jag vill gärna se era recept.

- Jag kan väl skriva en lista? - Okej, visst.

Det här är nog i stort sett allt.

Varför äter ni retrixan?

- Det kan ge högt blodtryck. - Kan det?

IV-terapi brukar fungera bättre.

Jag pratar med läkaren. Han har säkert ett bättre alternativ.

- Vill ni ha nåt att dricka? - Jag måste åka hem till min dotter.

- Hur gammal är hon? - Hon fyller snart sju.

- Det är en rolig ålder. Några bilder? - Ja, visst.

- Här är hon. - Hon är underbar.

- Har ni några barn? - Jag har inte hittat rätt kvinna.

Ni har fortfarande tid.

- Ha det bra. - Tack detsamma.

- Slog du honom i huvudet? - Jag puttade honom!

Ben får inte kalla dig dum, men du får inte puttas.

- Han puttar andra hela tiden. - Men blanda dig inte i.

Om det händer nåt berättar du för lärarna och låter dem lösa det.

Lauren? Varsågod.

- Var det allt? - Ja.

Åtta och femtio, tack.

Tack.

Tack.

Lauren?

Lauren?

Ursäkta.

Lauren?

Lauren?

Lauren?

Lauren? Lauren!

- Kan jag få...? - Du måste stanna hos mig.

- Jag tittade bara på... - Du skrämde mig.

- Det var inte meningen. - Jag vet det.

Förlåt att jag skrek, men jag blev jätterädd.

Titta vem som kommer här! Längre och sötare än någonsin.

Vill du ha lite choklad? Varsågod. Hellre du än jag.

Hej. Jag har slut på morfin. Kan du hämta det?

Visst, ett ögonblick. De har flyttat allt en trappa ner.

- De tycker att jag behöver motion. - Tack, Dawn.

- Spara den till efter middagen. - Jag äter allt nu och bjuder dig.

- Jag tänkte precis ringa dig. - Vad är det?

Mark Brady vill att du kommer dit. Han har tydligen lite besvär.

- Visst. - Tack. Du är en räddare i nöden.

Förlåt, mamma. Jag vet. Klockan fem skulle vara perfekt.

Hej då. Lauren?

- Mormor hämtar dig efter skolan. - Sjyst!

Varsågod. Spänn fast dig.

Ta ett djupt andetag.

Andas ut.

Var sa du att du hade ont?

Ingenstans.

Jag hade det.

- Och nu har det slutat? - Det försvann när jag såg dig.

- Du ljög väl inte för att få hit mig? - Det vore oetiskt.

Nu kan du knäppa skjortan.

Jag hade faktiskt riktigt ont.

- Men du gör det nästan värt det. - Kul att jag kan vara till hjälp.

- Har du nån ny cocktail till mig? - Nej, inte i dag.

TFX, då?

- Det där tar död på dig. - Innan mina lungor gör det?

Därför behöver du ett nytt par.

Får jag bjuda dig på middag när jag har fått det?

- Jag får inte dejta patienter. - Då är jag ingen patient längre.

- Bli bättre, sen får vi se. - Då säger vi så.

- Du ger visst aldrig upp. - Nej.

Helt allvarligt... Du gör så att det känns bättre.

Jag har en ny patient, så jag måste gå.

- Ska jag bli svartsjuk? - Vi får väl se.

- Hej. - Hej. Är Lauren vaken?

Hon ville vänta på dig, men jag tyckte att hon behövde sova.

- Vad var så akut? - Ingenting.

Bara en ny patient, och en annan som behövde lite sällskap.

- Du hinner inte vara sällskapsdam. - Det är inte så enkelt, mamma.

Han dör utan en transplantation. Och han har ingen familj.

Du har ett stort hjärta, men du måste tänka på din familj och dig själv.

- Har du tagit ditt insulin? - Den här medicinen räcker.

- Du borde inte dricka. - Ett glas vin dödar mig inte.

Vad har du och Lauren gjort i kväll?

Frågan är nog mer vad vi inte gjorde.

Tack för att du kunde komma så här i sista minuten.

Att umgås med mitt barnbarn är alltid dagens höjdpunkt.

Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig, så tack.

- Flytta hem till mig. - Vi har pratat om det här.

Jag har plats och kan hjälpa dig med Lauren.

Men alla mina patienter bor i stan. Ska jag pendla varje morgon?

- Du kan skaffa nya patienter. - Det funkar inte så.

Ska du åka?

Jag ska skjutsa en dam från kyrkan i morgon.

Och jag ska hjälpa till på ett härbärge.

Om du inte vill att jag ska sova över.

Nej, i morgon klarar jag mig själv.

Fundera på det jag sa. Ge mig en puss.

- Du måste inte klara allt själv. - Tack.

- God natt, älskling. - God natt.

Hej då.

- Okej. Jag hämtar dig efter skolan. - Jag kan gå hem.

- Vi har pratat om det. - Det är inte långt.

Jag vet, men jag vill inte att du lämnar skolgården.

Jag älskar dig. Ha en bra dag i skolan.

- Hej. - Hej, Dawn.

Kom in!

- Ville du prata med mig? - De här är godkända.

Min nya patient har ingen journal. Vet du varför?

Ingen aning. Jag kan kolla det, men det tar några veckor.

Ingen fara, jag börjar med IV-terapi under tiden. Tack.

Fixar du det?

- Varför kan inte mormor hämta mig? - Hon har annat att göra.

Men det är tråkigt att följa med dig.

Vänta på framsidan tills jag är klar. Men lämna inte trädgården.

Gå inte för långt, Lauren.

- Hej, mr Florez. - Kalla mig Gerald.

Jag är här med IV-behandlingen.

- Är det där din dotter? - Hon får stanna härute.

Det behöver hon inte göra. Vill du se på teve?

Tack, det var snällt av dig.

- Synd att jag inte har fler kanaler. - Jag gillar den här serien.

Om du känner nån smärta tar jag det lugnare.

- Får jag låna din toalett? - Varsågod.

Jättebra. Oj!

- Vad är det som händer? - Hon är en framtida Broadwaystjärna.

Jag visade det vi gör i församlingen.

- Gå ut och lek tills jag är klar. - Men det är snart slut!

Kom nu. Du börjar bli riktigt duktig.

Kom nu! Så där, ja.

Chloe är kär i Campbell och Virginia gillar Evan.

Men han gillar Chloe.

Det låter väldigt komplicerat. Gillar du nån, då?

Är du redo? Då går vi.

Och den här, ifall Campbell kollar på dig.

- Hämtar mormor mig i dag? - Nej, jag hinner hämta dig.

- Sen åker vi och äter glass. - Ja, tack.

Ta ett djupt andetag.

Andas ut långsamt.

- Det låter bra. - Var det allt?

Drar du bara? Jag känner mig utnyttjad.

Nästa gång kan vi kela, men nu ska jag hämta min dotter.

- Mår du bra? - Jag mår fint.

Är det säkert?

Böj dig framåt och hosta så hårt du kan.

Okej. Fortsätt hosta.

Ner.

- Jag kommer och besöker dig. - Ett, två, tre.

Nu åker vi.

Herregud!

- Ursäkta. Har du sett Lauren? - Jag trodde att hon hade gått hem.

- Va? Jag kom precis. - Jag har inte sett henne på ett tag.

Okej, tack.

Lauren?

Laure?

- Hej, Sarah. - Hämtade du Lauren i skolan?

Nej. Skulle jag ha gjort det?

- Nej, jag. Men hon var inte där. - Var tror du att hon är?

Jag vet inte. Jag ringer dig senare.

- 112. Vad har hänt? - Jag hittar inte min dotter.

Hallå?

Jag har din dotter. Om du vill se henne igen-

- gör du precis som jag säger. Lyssna på mig!

Kontakta inte polisen. Om du gör det försvinner din dotter. Förstår du?

- Säg att du förstår! - Ja, jag förstår.

Jag gör vad du vill. Vad som helst. Men snälla, gör henne inte illa.

Jag vill att du ska lyssna på mig.

Så här ska du göra...

Mrs Harris? Det är polisen.

Mrs Harris?

Sarah Harris? Ni har anmält att er dotter är försvunnen.

Jag tänkte precis ringa er. Det var ett misstag.

- Hur då? - Min mamma hämtar henne ibland.

Jag hade glömt att hon hade hämtat henne.

- Så hon är hos er mamma? - Ja.

Ursäkta.

- Ni kan svara. - Ingen fara.

Okej. Misstag gör oss alltid glada.

- Ha en bra dag. - Tack. Detsamma.

- Var är Grace, Bill? - Hej, älskling.

- Var har du varit? - Jag har bara köpt lite mat.

- Köpte du kakorna som Grace gillar? - Ta dina tabletter.

Om det blir fint väder i helgen kan vi åka till parken.

- Ja, mamma? - Var är Lauren? Har du henne?

- Sarah? - Ja, jag har henne.

Tack och lov. Jag har varit så orolig.

- Vad hände? - Ingenting.

Hon var på kontoret och jag var sen.

Det är därför ni ska flytta till mig.

Jag orkar inte prata om det här just nu.

Är allt som det ska? Ska jag komma över?

Nej, allt är bara bra. Jag ringer dig senare.

- Vad gör du här? Har du glömt nåt? - Ja, jag glömde några saker.

Jag tänkta lämna en lista, men nu är du ju här.

Du tvingar mig att gå ner igen.

Ett ögonblick. Testa den här, den är fantastisk.

Vad gör du?

Dawn gav mig en sån här, så jag letade efter vatten.

- Det finns inget vatten där. - Jag vet.

- Du fick visst problem i dag. - Va?

- Du fick ringa efter ambulans. - Just det, till Mark Brady.

- Kan du informera mig? - Jag vet inget än.

Jag ska precis åka till sjukhuset, så jag hör av mig.

Okej. Glöm inte det.

- Hej. Har vi en inbokad tid? - Nej.

Jag ville bara prata med dig om alternativen till retrixan.

- Får jag komma in? - Ja, visst.

Hur gick det för Lauren när hon uppträdde?

- Jag kunde inte vara med. - Så du missade det?

Förlåt mig.

- Varför? - Förlåt, förlåt.

Förlåt, jag hade inget val.

- Hallå? - Har du gjort det?

Jag har gjort allt du bad om. Ge mig min dotter.

Jag vill prata med honom.

- Du sa att om jag gjorde det här... - Gör det!

Vem är det? Varför gör du så här?

Så där. Nu har du hört honom. Ge tillbaka Lauren.

- Om du gör en sak till. - Vad vill du att jag ska göra?

Pappa? Vad gör du, pappa?

- Vad är det? Berätta. - Vänta på mitt samtal.

Vem är han och varför gör han så här mot mig?

- Vad har du gjort? - Ingenting.

Berätta vad du har gjort.

Jag lovar att jag inte vet nåt!

Vad sa han till dig? Vad har han sagt?

Om jag vill se min dotter igen måste jag göra så här med dig.

Om du vet vad som pågår måste du berätta för mig.

- Sarah, du måste ringa polisen. - Det kan jag inte.

- Jag säger att det inte var ditt fel. - Jag kan inte!

Han sa att jag aldrig får se Lauren igen om jag gör det.

Herregud.

Om du inte kan hjälpa mig att hitta henne måste jag lyda.

Okej.

Upp med dig.

- Drick lite. - Jag vill till mamma.

- Drick. - Mamma!

Om du vill träffa din mamma måste du dricka lite.

Kom igen, du kan ta en större klunk. Så ja, duktig flicka.

- När får jag träffa henne? - Väldigt snart.

Väldigt snart. Lägg dig ner.

Så där.

Jag sa att vi skulle köpa glass efter skolan.

Men jag var inte där.

Jag har sagt att hon inte får lämna skolgården.

- Det är inte ditt fel. - Jo, det är det.

Jag borde ha varit där.

Det finns många onda människor i världen.

Människor som inte kan behärska sig.

Du kan inte skydda henne från allihop.

- Förlåt att jag gör så här mot dig. - Du måste inte göra det.

Vi kan ringa polisen och låta dem hitta din dotter.

Jag kan inte göra det. Han dödar henne om jag ringer polisen.

Paret i Maryland ringde polisen. Deras barn dog.

Vad får dig att tro att han inte dödar henne i alla fall?

- Jag kan inte riskera det. - Han kidnappade din dotter.

Istället för att du fixar hjälp tvingar han dig att göra ingenting.

Tänk om han aldrig ringer?

Tänk om han försöker vinna tid och ta sig ut ur delstaten.

Du var inte i skolan i dag. Men ställ upp för henne nu.

Snälla, hjälp mig!

Kan jag hjälpa er?

Jag letar efter Gerald Juarez.

Menar ni Florez? Jag är hans sjuksköterska, men han är inte här.

- Skulle ni träffa honom? - Ja, men han verkar ha glömt det.

- Okej. Ha en bra dag. - Detsamma.

Nej.

Varför vill en polis prata med dig? Sluta ljuga för mig.

- Jag har ingen aning. - Du måste berätta vad som pågår.

- Du måste tro mig. Jag vet inget. - Jag räknar ut det på egen hand.

Du kommer inte att hitta nåt. Jag är lika förvirrad som du.

Jag är också förvirrad.

Leta hur mycket du vill, du kommer inte att hitta nåt!

Minns du den där helgen när vi hälsade på din bror?

Vi var säkra på att vi hade kommit ihåg allt.

Men så fort vi kom upp på motor- vägen frågade Grace efter Bunny.

Jag förstod direkt att vi hade glömt honom.

Stackars Grace. Hon grät och grät.

Tills du vände och hämtade honom.

Tror du att hon grät efter Bunny?

- Nu går vi och lägger oss. - Nej!

- Jamie. Gör inte så här. - Snälla, ta honom inte!

Förstår du inte att han är allt jag har?

Det här rummet. Den här sängen, de här leksakerna.

Det är allt.

Jag står inte ut längre.

Jag vill bara att det ska sluta.

Det kommer att sluta, älskling.

Vem är hon?

Varför har du en bild på ett barn under kudden?

Vem är hon?

Ingen.

Jag kan inte hjälpa dig om du inte berättar.

Du hjälper mig inte om jag gör det.

- Jävlar! Var är din laddare? - Jag har ingen telefon.

Det är sant, jag har ingen telefon.

Var är dina nycklar? Tala om var dina nycklar är!

- Vid ytterdörren. Vart ska du? - Säg ingenting.

Tack och lov!

- Sarah? - Vad gör du här, mamma?

- Jag har en känsla av att nåt är fel. - Allt är bra.

- Var är Lauren? - Hon är hos en vän.

- Så här sent? - Jag måste jobba.

- Jag kunde ha varit barnvakt. - Det var lättare så här.

- Jag hämtar henne. - Hon sover över.

- På en vardag? - Det är ingen fara.

Har du ätit nåt i dag? Du skakar. Lyssna på mig! Jag är här.

Jag sover över och hämtar Lauren i morgon.

- Jag mår bara bra. - Varför får jag inte hjälpa dig?

Jag klarar det här själv. Åk hem!

Ta några korta andetag.

Drick det här.

Tack, tack.

Flickan på bilden...

Gjorde du nåt med henne?

Vad gjorde du?

Hjälp, hon håller mig fången! Ring polisen!

- Sarah? - Släpp mig!

- Hjälp mig! - Släpp henne! Släpp henne!

- Vad är det som pågår? - Nån har kidnappat Lauren.

Herregud!

Om jag vill se henne igen måste jag göra det här.

- Vi måste ringa polisen. - Nej, då dödar han henne.

- Varför du? Varför Lauren? - Jag vet inte.

Det är ingen fara, älskling. Det är ingen fara.

Herregud.

- Känner du ens den här mannen? - Ja. Han är en ny patient.

Är han en patient?

- Gerald Juarez. - Vad är det?

Han säger att han heter Gerald Florez.

Men på medicinen står det Gerald Juarez.

En polis letade efter Gerald Juarez, men du sa att det inte var du.

Varför har du ändrat namn om du inte har nåt att dölja?

- Jag gjorde det inte. - Vad?

Det de anklagade mig för.

Vad anklagade de dig för?

Fan ta dig! Jag behöver inte dig.

Herregud.

- Vad är det? - Han dödade henne.

- Jag gjorde det inte! - Han dödade Grace Pearson.

- Varför sitter han inte inne? - Domaren sa att jag var oskyldig.

Det var problem med DNA-bevisen och domen revs upp.

Polisen försökte sätta dit mig. Men jag gjorde det inte!

Så det var därför de tog Lauren. Det är ditt fel.

Jag är inte skyldig, jag är inte skyldig.

Det måste vara nån som har en koppling till henne. Eller hur?

Vem skulle göra så här?

Jag vet att du vet vem som gjorde det.

Tala om vem som gjorde det!

Tala om vem!

- 32 Haddon i Pembroke. - Vad sa du?

Grace bodde där. Hennes pappa...

- Vad gör du? Jag borde följa med dig. - Nån måste stanna här med honom.

Ta inte av den här vad han än gör. Lita inte på honom.

- Jag har mobilen med mig. - Var försiktig, Sarah!

Vad gör du, pappa?

Jag ställer bara allt till rätta.

- Har du ringt polisen? - Nej, det har jag inte.

- Du vet vad som händer då. - Jag har inte ringt.

- Är han där med dig? - Ja.

Jag vill prata med honom.

- Det går inte. Han är medvetslös. - Ljug inte för mig!

Nej, nej!

- God kväll, sir. Har ni bråttom? - Inte direkt.

Det såg ut så när ni körde ut. Körkort och registreringsbevis.

Ja, visst. Varsågod.

- Heter er fru Jamie Pearson? - Det stämmer.

Er dotter gick i min sons klass. Saint George Elementary.

Jag hörde att de släppte honom.

- Jag beklagar. - Tack.

- Ha en trevlig kväll. - Detsamma.

- Bara tills du har hämtat andan. - Tack.

Kan jag få lite vatten? Snälla?

Tack. Tack så mycket.

Jag ser var hon har fått sin vilja att hjälpa folk från.

Nej, säg inget. Du kan inte övertala mig att släppa dig.

Tror du verkligen att han bara ger ditt barnbarn till Sarah?

Det här handlar inte bara om Laurens liv, utan även om Sarahs.

Jag vill inte att fler ska fara illa på grund av det jag gjorde.

- Du var ju oskyldig. - Det jag anklagades för, menar jag.

- Du försöker bara lura mig. - Nej, det gör jag inte.

Du måste ringa polisen så att de kan leta reda på henne.

Sarah hade gjort det om hon hade tänkt klart.

Du vet att jag har rätt! Kom igen!

- Kvävdes hon? - Vem?

Den där flickan, Grace...

Det står här att hon kvävdes i din baklucka.

Domaren upphävde domen. Jag är inte skyldig.

Men inte skyldig och oskyldig är två olika saker.

Gerald... lyssna på mig.

Jag vet att du inte är en ond människa.

- Du ångrar det du gjorde. - Jag gjorde det inte.

Du borde erkänna. Be Gud om förlåtelse.

Vi kan inte rädda Grace, men du kanske kan rädda din egen själ.

Det är ingen annan här, bara du, jag och Gud. Ingen behöver få veta.

Jag lovar att det känns bättre om du erkänner.

Och om du är ärlig mot mig tror jag på att du vill hjälpa oss.

Då ringer jag till polisen.

Hon var i parken.

- Jag ville bara vara med henne. - Fortsätt.

Jag hörde på radion att de hade skickat ut en efterlysning.

Jag var orolig för vägspärrar, så jag...

Så jag la henne i bakluckan.

Jag la henne i bakluckan!

Och hon måste vara tyst, så jag tejpade för hennes mun.

Det var en varm dag.

Jag gjorde allt jag kunde för att rädda henne. Jag gjorde allt.

Hon var så vacker. Hon var så vacker.

Jag ville inte skada henne. Jag ville inte skada henne. Jag älskade henne.

Jag är så ledsen. Jag är så ledsen. Jag är så ledsen.

Tänker du ringa till polisen?

Nej.

Vänta!

Rör dig inte! Hur känns det där?

Hur känns det att inte kunna andas? Att veta att du ska dö?

Så här gjorde du mot flickan! Jag vill att du ska lida som hon gjorde.

Jag ber till Gud att du nån dag... Jag ber för att du ska göra det.

Vad gör ni?

Jag letar efter min dotter.

- Har ni också förlorat er dotter? - Ja.

Kom in.

Vet ni var hon är?

Vi planerade att vara i parken hela dagen.

Bill kunde inte följa med, så Grace och jag åkte dit själva.

Floden var fortfarande varm.

Underströmmen kunde vara stark, men Grace höll sig nära stranden.

Jag hade lämnat lunchen i bilen och hämtade den.

Och när jag kom tillbaka...

Grace...

Det tog bara en minut. Det var allt. En minut.

En minut som jag ber till Gud att jag kunde få tillbaka.

Var är er make?

Lyssna på mig, mrs Pearson. Nån har tagit min dotter.

Nån som Gerald Juarez har gjort illa.

Jag vet att ni måste hata honom för det han gjorde.

Men ni måste förstå att min dotter inte har gjort nåt!

Hör ni det där? Hon gråter.

- Vem gråter? Lauren? - Mamma kommer, Gracie.

- Vem är du? - Hör du det där? Hon gråter.

- Det är ingen fara. - Varför slutar hon inte gråta?

Lyssna. Hon har slutat gråta.

- Bunny? - Ja. Nu har hon sin Bunny.

Så nu... kan du vila en stund.

När medicinen slutar verka går hon tillbaka i tiden.

- Till när er dotter var här? - Vem är ni?

Min dotter är försvunnen. Och Gerald Juarez är inblandad.

Herregud! De borde inte ha släppt honom.

- Men det gjorde de. - Tror ni att han har tagit henne?

Nej, det är nån som vill hämnas på honom.

- Hur tror ni att jag kan hjälpa er? - Lämna tillbaka henne.

- Tror ni att jag är inblandad? - Jag gör vad ni vill.

Jag har känt smärtan. Varför skulle jag utsätta nån för den?

- För att hämnas. - Ja, jag vill hämnas. Självklart.

Jag vet tyvärr inget om er dotter.

Varför blandade den som tog henne in Juarez?

- Det kanske var en av de andra. - En av de andra?

Domaren godtog det inte som bevis, men...

Grace var inte den enda. Hon var bara den enda som inte kom hem.

- Hur många fler är det? - Många.

- Förlåt, jag visste inte. - Det är ingen fara.

Jag är ledsen att ni tvingas gå igenom det här. Vad säger polisen?

- Jag har inte ringt dem. - Va?

Men det måste ni göra.

Det handlar om er dotter.

Ring dem.

Jag måste gå.

- Hallå? - Döda honom.

Du hörde vad jag sa. Jag vill att du dödar honom!

Nej, det kan jag inte.

Om du vill se din dotter igen gör du det!

- Tvinga mig inte att göra det. - Lyssna på mig!

Om han inte är död när jag ringer igen dör din dotter.

Hallå?

Var har du varit?

Jag var nere i källaren. Jag tyckte att jag hörde nåt där.

- Varför sover du inte? - Jag är inte trött.

- Vad är det? - De här gör mig dåsig.

Jag vill att allt ska bli som förut. Jag vill ha Gracie!

Läkaren sa att du kanske inte kommer tillbaka om du inte tar dem.

- Var är den där kvinnan? - Hon har åkt.

Hon har också förlorat sin dotter.

Nej då, allt ordnade sig. Hon har fått tillbaka henne.

- Varför står Graces kakor framme? - Förlåt, jag...

Jag tog fram dem och sen glömde jag.

Så där. Nu går vi och lägger oss.

- Mår du bra? - Det var inte Graces pappa.

- Vem är det, då? - Det finns tydligen fler.

Grace var bara den enda han dödade.

Helt otroligt. Vad gör vi nu?

Om jag inte dödar honom tänker han döda henne.

- Då måste du göra det. - Nej, det kan jag inte.

Jag kan inte göra det.

- Berätta att du dödade Grace. - Jag vill inte dö!

Han erkände allt för mig. Han berättade allt.

- Han förtjänar inte att leva! - Kanske inte, men jag gör det inte.

Du måste göra det. Du måste göra det för Laurens skull.

Sarah...

Du är sjuksköterska. Du vet hur man gör det diskret.

Nej, du vet att det inte är rätt.

- Dödar det där honom? - I tillräckligt stor mängd.

Tro mig, jag vill inte vara så här.

Jag har försökt sluta så många gånger.

- Så många gånger. Förlåt mig. - Jag har inget val.

När du tar en annan människas liv kan du inte ge tillbaka det.

Om du gör det här är du inte bättre än jag.

Du ska göra det här för att rädda Lauren.

Jag kan inte.

Förlåt, jag kan inte göra det.

Det är ingen fara, älskling. Du har det inte i dig.

Men det har jag.

Du har ett helt liv med Lauren framför dig.

- Må Gud förlåta mig. - Nej!

- Nej, vänta! - Det måste göras.

- Vi blir som han. - Har du nåt bättre förslag?

- Vi måste göra det! - Jag kan hjälpa er.

Jag kan hjälpa er.

- Låt bli... - Jag kan hjälpa er.

Om du släpper mig visar jag dig till alla jag har skadat.

- Det måste vara en av dem. - Lyssna inte på honom.

- Varför skulle du hjälpa mig? - Jag är verkligen ledsen.

Jag ville inte skada Grace eller nån annan.

Jag kan inte ta tillbaka nåt, men jag kan hjälpa er.

- Jag kanske kan rädda min egen själ. - Han säger vad som helst.

- Jag har ingen annan lösning. - Nej!

Låt bli! Det är ingen bra idé.

Om jag inte kan döda honom är det ingen idé att hålla honom fången.

Nu åker vi.

- Jag borde följa med. - Du är redan för inblandad.

- Du ska inte vara ensam med honom. - Vi vet inte var det här leder.

- Om det händer nåt... - Säg inte så!

Om det händer nåt måste du ta hand om Lauren.

Ring polisen om jag inte har hört av mig om en timme.

Jag tänkte stanna i mitt hus och aldrig gå ut igen.

Då kunde jag inte...

Jag ville inte att nån skulle fara illa på grund av mig.

- Det är han. Vad gör jag? - Svara.

- Hallå? - Har du gjort det?

Ge den till mig! Nån kommer att dö, men inte den du tror.

Jag tänker döda henne! Du får hennes blod på dina händer.

Nej, gör henne inte illa. Jag tvingade henne att göra det.

Du tog nån ifrån mig, och det ska du betala för.

Låt henne vara, hon har inget med det här att göra!

- Det är Graces pappa. - Va?

Jag pratade med honom. Han försökte få mig att ringa polisen.

Han är den enda som jag tog nån från.

- Det måste vara han. - Herregud.

Jag var ju precis där. Jag var där.

Grace!

Jamie?

Jamie!

Åh, nej. Bunny! Jamie! Jamie!

Jamie?

Jamie?

Åh, nej!

Var är hon? Var är hon?

Min fru, hon... Hon måste vara med min fru.

- Var kan hon vara? - Jag vet inte.

- Varför tog du min dotter? - För att jag inte var där.

Jag var inte där för att hjälpa henne, och de släppte honom!

Jag var full, så de åkte till parken själva.

Om jag hade varit där hade jag kunnat vaka över henne.

Då hade hon varit vid liv.

Jag lovade min fru att han skulle få betala för det han gjorde!

Jag har bevakat honom och försökt komma på ett sätt.

- Och så såg jag dig! - Du är en ynkrygg.

Du gjorde inget för henne och nu är min dotter borta.

- Var kan hon ha tagit henne? - Jag vet inte.

Jamie gjorde allt med Grace. Hon kan vara var som helst.

Hon kan vara på ballett, i skolan, i parken... Var som helst.

- Parken där han tog henne. Var? - Jag vet inte, jag var inte där.

Men det var jag.

Vi är nästan framme Grace.

Det blir en vacker dag.

- Vad gör du? - Inte med honom.

- Vi har inte tid. Hoppa in. - Jag kan inte.

Du ställde inte upp för din dotter så ställ upp för min.

Grace? Grace?

Du är vaken. Titta.

Vi är framme.

Och titta. Titta vem jag tog med.

Du kan sätta dig här.

Jag hoppas att du gillar smörgåsarna. Och jag tog med dina favoritkakor.

- Var är min mamma? - Älskling, det är ju jag.

- Nej, det är inte du. - Du halvsover fortfarande.

- Du är inte min mamma. - Sluta säga så där, Grace.

Vi går till floden, du gillar ju att bada. Men håll mig i handen.

Kom då.

- Var är det? - Jag känner igen mig när jag ser det.

Vad är det, Grace? Du har aldrig varit rädd för vatten.

Jag heter inte Grace, jag heter Lauren. Släpp mig!

Sluta, Grace. Du förstör vår dag.

Här är det. Vi är framme.

Lauren!

- Lauren! - Mamma!

Lauren?

- Lauren! - Mamma!

- Lauren! Ge henne till mig. - Mamma!

Kom inte närmare, då går jag längre ut. Jag gör det.

- Nej. - Mamma. Mamma.

Ge mig min dotter.

Nej, jag släpper henne inte. Inte en gång till.

Det är ingen fara, älskling. Du kan släppa henne nu.

- Snälla, Jamie! - Nej...

- Jamie? - Nej!

Nej, du var inte där. Det var jag.

Jag var där. Han har gett mig en ny chans.

Den här gången släpper jag henne inte!

Jamie, din dotter är död!

Det där är inte Grace. Se på henne.

Det där är min dotter. Det är Lauren.

Nej, jag har packat lunchen. Vi skulle bada.

Mamma... Släpp. Släpp mig!

- Nej! Hjälp! - Mamma!

- Mamma! - Nej, nej!

Nej, nej, nej!

Mamma, mamma!

Jag har dig!

Jamie!

- Bill! - Jamie!

Det är ingen fara. Det är ingen fara.

Det här är den sista presenten.

- Är den till mig? - Nej. Den är till... Lauren.

- Han är så söt. - Den passar i hennes nya sovrum.

Tack, mormor. Det här är den bästa julen någonsin.

Kalkonen är snart klar. Har du ätit nåt i dag?

- Du borde lyssna på din mamma. - Inte du också.

Vill du hjälpa mig med kalkonen? Kom då.

Tack för örhängena. Jag ber om ursäkt för den larviga tröjan.

Du och Lauren är den enda presenten jag vill ha.

- Titta, en mistel. - I alla fall nästan.

Text: Pernilla Hallgren www.sdimedia.com