Original subtitles

–Det här är Anna Hellevik. –Hej.

Hon är vår nya konsult.

Å, så fina ni är! – Hej, Marius.

Den nya arvslagen är könsneutral.

Marie ärver alltså aktier i Nyman Supply.

–Är det möjligt att dyka 320 meter? –320 meter?

–Vad är risken? –Ingen har gjort det förut.

Det förklarar provdyket...

–Vad är det? –Inget.

Du är gift med Christian, du heter Nyman. Varför gör du det här?

–Jag vill ha något eget, mamma. –Varför?

–För att det är kul. –Kul?

Martin är den enda som vet vad jag inte klarar.

Jag pratar med honom om allt. Jag vill inte driva företaget utan honom.

Ibland ville jag gå in på Fredriks kontor, sätta mig i hans stol och ordna upp allt.

–Christian, jag träffade Marius i går. –Gjorde du?

Frank är Marius pappa!

Men jag hämtar honom i skolan, är med på skolavslutning och matcher.

Allt som är kul, det får jag göra.

Mayday, mayday, mayday.

Ekofisk Edda anropar alla räddningsfartyg.

Akut evakuering från Alexander Kielland.

De har hittat honom.

De har hittat hans kropp.

Gå fortare. Det här är ingen danslektion.

Mer in!

En gång till!

Hallå! Gå undan, jag tar det.

Håll den! Mer kraft!

LYCKOLANDET

–Tack, mamma. –Varsågod.

Morbror Rein! Upp med händerna!

Skjut inte! Jag är bara en arbetare.

–Vad har hänt? –Bara en olycka. De fick dit det igen.

Hämta skolväskorna.

Allt är intakt, det blir så gott som nytt.

–Det här går inte längre. –Anna...

Oljeföretagen smiter undan kraven om automatisering av borrdäck.

De kunde ju sy dit det.

Ja, sjukhusen har blivit bra på avslitna kroppsdelar.

De förstår inte hur farligt det är där ute.

Vi får bara fler blanketter att fylla i.

Ni på Oljedirektoratet borde följa med ut för att se hur det går till.

–Vår strategi är tillit och dokumentation. –Att fortsätta räkna fingrar, alltså?

Ska jag köpa något på väg hem?

En back öl? Jag bjöd hem några kompisar för att grilla.

Du är nyopererad. Det får du ställa in.

Jag ska sitta på en stol och äta korv. Det går bra.

Det är helt idiotiskt.

–Ska du inte vara med? –Jag gillar dina kompisar.

Men det är fel tidpunkt. Du är sjukskriven.

Klockan sex?

Mamma, kommer du?

Påminn mamma om att köpa öl till morbror!

Försten in i bilen!

–Det går ju fint. Hon har bra fart. –Ja.

Såg du Asles och Gerds foton?

Hann de med någon semester, eller fotade de bara?

–Asle har sålt företaget. Då får man tid. –Man får väl det.

Såg det inte lite kul ut?

Elefanterna som dundrade in på morgonen. Savannen...

Det är så mycket vi inte har gjort. Som vi kan göra.

Rederiet går bra. Investeringarna ger avkastning.

–Vi har kompetent folk på kontoret... –Tänker du...? Vill du trappa ner?

Det är inte det att jag inte kan leda företaget längre. Det kan jag.

Men är det nödvändigt?

Vill du åka på safari?

När jag var till sjöss, så... Jag satt ju bara inne i radiorummet.

Jag vågade aldrig gå i hamn.

Allt det de berättade om... Det verkade så farligt.

–Du var ju bara arton. –Arton och överbeskyddad.

Men jag minns att jag tänkte att en dag...

En dag ska jag resa runt i världen med någon som vill resa med mig.

Någon som vill göra samma saker som jag.

Åka tåg från Nairobi till Mombasa, det.... Det skulle jag faktiskt kunna tänka mig.

De har silverbestick i restaurangvagnen. Och engelskt porslin.

Har du pratat med Christian? Är han redo?

–Jag vet inte om han vill. –Eller om han skulle klara av det.

Annars kan jag anställa någon. Många har en extern koncernchef nu.

Men om han vill?

Du kan ju börja med en plats i styrelsen, och se hur det går.

Då får han visa vad han kan.

Han är ju inte utbildad inom det. Han har aldrig velat gå den vägen.

Tiderna har förändrats. Han har andra erfarenheter.

–Och han är tio år äldre nu än du var. –Det var en svår tid. Folk var skeptiska.

Christian har en ung och frisk pappa han kan prata med.

–Som kan rederiet. Det hade inte du. –Vissa stormar måste han möta själv.

–Han har ju lyckats med Diving. –Rederiet är mycket större.

Så oöverskådligt, så stora värden.

–Är det egoistiskt att trappa ner? –Inte om du har en plan för rederiet.

Det är det viktigaste.

–Såg ni när jag burkade? –Om vi såg!

–Du var så duktig! –Tack.

–Fantastiskt! –Så duktig du är!

–Ska vi ta seglet? –Ja.

–Akta huvudet, Fredrik! –Va? Ja, ja, ja.

–Jag ska bara ta det här till boden. –Ja...

–Så stor hon har blivit. –Ja.

Det var en bra idé med styrelsen. Jag ska föreslå det.

Om vi ska på safari, så måste vi sätta igång.

Prata med Christian.

–Se här. –Läsk på en måndag? Goda tider!

Ja, det är goda tider.

Vi visar bara våra foton för dem som vill se dem. Inget skryt.

–Nej. –Nej.

Farfar, kan du tuta?

–Hej då! –Hej då, Marie!

Ja! Yes!

Bra, Marius!

Ta tillbaka den. Så där, ja!

–Har det hänt något? –Va? Nej, allt är bra.

–Är ni klara för dyket i morgon? –Jo då, allt är klart.

Tänk om det händer något på Diving? Tar det inte lång tid att få ut Martin?

Det här dyket avgör om vi kan börja på Troll.

Det är vårt största kontrakt.

Och jag kan ju prata med honom.

Kom igen då! Jobba framåt!

Kom igen nu då!

Jag överväger att trappa ner.

Vad tänker du om det?

Diving är mindre än rederiet, men det är ett företag.

Det är drift, personalpolitik, logistik. Rederiet är bara...lite större.

Du kan ju börja med att sitta i styrelsen. Se om det är något du kan tänka dig.

Fundera på saken. Prata med Toril. Det är inget nederlag att säga nej.

–Inte? –Nej, absolut inte.

Vi kan ta in någon utifrån.

Vad vill du helst?

Att det blir du. Men allra helst vill jag att det ska vara ett bra beslut.

–Tror du att jag klarar det? –Jag frågar dig ju.

–Jag måste prata med Martin. –Det får inte bli känt att jag trappar ner.

–Får jag inte prata med Martin? –Nej!

Okej.

Jag ska fundera på det.

Var med och spela!

Glöm inte att skicka in rapporten till arbetsmiljöverket.

–Jag har varit ensam hemma förut. –Inte utan hemhjälp.

–Vad sa du? –Ingenting.

–Hur många tror du budar på jobbet? –Jag vet inte.

Så länge vi inte går back är det okej. Vi får testa utrustning och nya dykare.

Vi har två färskingar från Haakonsvern. Deras första dyk!

–Du vet var jag finns. –Ja.

–Vad säger frugan? –Det är bara fyra veckor.

Hallå, gamlefar!

Blir de yngre eller är det vi som blir äldre?

–Och formen är...? –God.

–Du hänger med? –Ja.

–Är du trött? –Nej.

Du blir väl aldrig trött?

–Är allt som det ska? –Ja.

Kom igen då!

Kom igen då! Ta i!

Stämningen är på topp. Det är en stor dag, ju!

–Ta väl hand om oss. –Det ska jag.

Uppför er. Gör det ni ska. Vi ses om fyra veckor.

–Jag tar den här. –Vi ska ner till vänster.

Hörde ni om han som gick till doktorn med utslag på kuken?

Läkaren sa: "Det ser inte bra ut. Du ska få hydrokortison..."

–Hej. –Hej. – Det är här de kontrollerar...

"Hydrokortison? Jag har ju Esso-kort!"

–Då är vi klara att trycksätta kammaren. –Ja.

Verifikationsdyk för Shell Norge, 400 m.

Dykningen utförs av Martin Lekanger, Felix Nilsen–

–Per-Arne Bjørklund, Vebjørn Wang, Gøran Christianson och Jan Solberg.

–Blir det inte tråkigt att sitta där? –De utför arbetsuppgifter, tester...

–Men ändå. –Jag brukade gilla det. Det var socialt.

–Bara hänga. Ingen behövde gå hem. –Som en fest?

Okej. Vi är klara.

Tre män gifte sig. Den förste med en tjej från Oslo.

Och han sa: "Jag jobbar, du städar."

Först hände inget, men tredje dagen var huset rent. Den andre...

Första delen testar nedstigning.

Vi följer US Navys tabeller och trycksätter 250 m på 1,5 timme.

Vi ställer statusfrågor under tiden och gör mätningar.

–Hur gammal är din yngsta nu? –En månad.

En månad?

Perfekt timing.

–Bara... –Ja.

Dykare, vi testar för HPNS.

Ögonrörlighet, darrning, balans, koordination, EEG från 150.

För in resultaten i schemat och rapportera.

Wangs balans är OK.

Två karlar från Nordland möttes ute på vidderna. Båda letade efter sin fru.

Den ena frågar: "Hur ser din fru ut?" "Blond och smal med stora bröst."

"Din fru då?" "Skit i henne. Nu letar vi efter din fru."

–Lekanger, hur är formen nu? –Den är god.

–Är allt bra? –Än så länge.

–Christian? Sanitärkammaren. –Okej.

Stänger du av?

En gång till. Bara säg samma sak en gång till.

–Mår du dåligt? –Nej, det går bra.

Men kan du ta med öronproppar och Oceaneerings utredning?

Okej.

Fyra veckor med "Grova fräckisar", det överlever jag aldrig.

Men det är ju kul med humor.

–Dykchefen säger: "Kul med humor." –Det är inte humor. Vi är satta på Trimix.

När bad vi om Trimix? Vi skulle väl dyka på Heliox hela vägen?

–Institutet bad om det. –Va?

Skulle jag ha sagt nej?

Nej då. Nej...

–Men säg till om de ändrar något mer. –Ja, visst.

Lekanger, ska jag ta ditt blodtryck?

Ja.

–Du skulle väl inte vara med här? –Nej, jag skulle på konfirmation.

Men sen ringde Christian Nyman.

Han erbjöd mig 180 000 för fyra veckor...

"Ja, tack", sa jag.

Grabbar? Det sitter folk i kontrollrummet som har helt vanlig lön. Okej?

–Ja. –Ja. Hoppsan.

148 över 95.

Ja, det är bra. Ta av den.

–Skriver du ner det? –Ja.

Martin?

–Martin? –Bjørklund, jag ska testa ditt minne.

Var är du? Vad är situationen? Och så har jag ett par frågor till.

Bokammare. Verifikationsdyk.

Martin ser dålig ut. Kan du kolla om det är HPNS?

Bjørklund, kolla Lekangers nervsystem. Börja med ögon och koordination.

–Mår du bra? –Ja.

Vi tar en ögon- och koordinationskoll.

–Okej? Öppna ögonen. –Ja.

–Är du med? –Ja.

–Hallå? Lekanger? –Jag ska bara lägga mig ner.

–Nej, jag tror inte att du ska lägga dig. –Jag lägger mig ner.

–Nej, du ska inte... Hallå! Hallå! –Låt mig bara lägga mig ner!

Martin!

Försök få på honom EEG.

Martin!

Släpp mig!

Lekanger har HPNS!

–HPNS på Lekanger. –Helvete!

–Vad är det? –Vi måste avbryta.

Släpp ut mig härifrån!

–Släpp ut... –Nej, Martin!

Kan ni försöka få på EEG igen? Vi behöver mätningarna.

–Martin riskerar att hamna i koma. –Jaha. Visst.

Hur ska vi få licensen? Vi måste hålla oss till planen.

Vi måste visa att vi fixar sånt. Att ingen dog, och att vi har en Plan B.

Vi stabiliserar dem, och sen börjar vi om.

Och inga US Navy-tabeller. Hädanefter gör vi våra egna.

Andas!

–Vi måste göra något! –Jag vill tysta ner det.

Och jag vill att Nyman Diving ska äga dyktabellerna.

Ta upp dem nu, till 200 meter.

Gör klart för dekompression till 200 meter.

Ett, två och tre!

Låt honom ligga ner!

–Så går det när man blir gammal... –Lägg av!

HPNS slår till slumpmässigt. Nästa gång är det du.

Ni är på väg upp. Trycket avtar.

Första delen av verifikationsdyket på 0-250 meter har avbrutits.

Slutsatsen är att det inte är försvarbart att använda US Navys tabeller.

Vi får utveckla egna tabeller för djupa dyk.

Tabellerna kommer att tillhöra Nyman Diving.

Ja.

Nyman Diving utvecklar egna tabeller för djupa dyk.

Vi skickar in mat, och de som vill sova kan göra det.

–Har Martin sagt att han vill avbryta? –Nej.

–Kommer han att göra det? –Det tvivlar jag på.

Okej, så vad händer nu?

Vi sätter tiden för nedstiging 0-400 meter till tre dagar.

–Okej, bra. Då gör vi det. –Ja.

Vi sätter tiden för nedstigning 0-400 meter till 72 timmar.

Ska alla följa med ner?

Bjørklund? Hör med Lekanger om han vill fortsätta.

Lekanger vill fortsätta.

–Han är med. –Nyman?

–Vi vet vad vi har sagt ja till. –Okej.

–Mer! Mer! –Nej, det räcker. Men ni kan få en cigg.

Förlåt, du kanske är emot lakrits?

Vet inte. Kanske. Det är svårt att välja sida.

Hur känner du Rein? Jobbar ni ihop?

Nej, vi har gjort lite grejer ihop.

–Jag är ingenjör. Har eget företag. –Vilket då?

Komponent AS.

Det har jag nog inte hört talas om. Är ni i oljebranschen?

Nej, vi gör allt möjligt. Mätinstrument, fjärrstyrning...

–Sjukhussängar som åker upp och ner... –Jag vet vad fjärrstyrning är.

Allt som kan styras med en knapp fixar Komponent.

Det är inte vår slogan.

–Kan du fjärrstyra den glasdörren? –Ja, det är sånt jag sysslar med.

–Jaha? –Ja, alltså...

Nu ska vi se... Det bör inte vara något problem.

Du behöver två aktivatorer som lyfter dörren.

Ledningarna drar vi här, så slipper vi borra.

Det behövs en kopplingsdosa.

Ovanför eller i underkant av dörren. Vad blir mest praktiskt?

–Underkant. –Bra val. Lite dyrare, men värt det.

Dörren blir nog lite fulare. Är du ändå intresserad?

Fulare? Nej, tyvärr.

Där rök det jobbet.

–Har ni mycket att göra på Komponent? –Inte så värst.

Faktiskt... Det är ju inte bäst heller. Men nu ska vi ju ha kul.

Varför satsar ni så brett? Oljebranschen behöver ny teknologi.

Oljedirektoratet kräver automatiserade borrdäck senast 1990.

Graden av automatisering är fortfarande låg.

Mm... Ja.

Om Komponent kan lösa allt med en knapptryckning–

–behövs ni på norska sockeln.

–Jag har inte tänkt på specialisering. –Vad har du tänkt?

Jag vet inte... Jag gillar att fixa saker, som dörren. Använda kreativiteten.

–Måste du inte hela tiden börja om då? –Jo...

Borde ni inte ta era erfarenheter och vidareutveckla dem?

Ja.

Förlåt. Det var inte meningen att tjata.

Men det var trevligt att träffas.

Statoil drog sig precis ur vårt kontrakt på Mongstad.

–På Mongstad? –Ja. Ett halvt års arbete, bortspolat.

–Fungerade inte ert system? –Jo då. Men de skär ner.

Mongstad skär inte ner. Om något har projektet blivit större, inte mindre.

–Försöker du sluta röka? –Jag har aldrig lyckats börja.

Vad vet du om Mongstad-raffinaderiet, som gör dig så tvärsäker?

–Jag kontrollerar budgeten. –Har du varit där på sistone?

Nej. Jag litar på rapporterna som Statoil skickar.

–Vad står det i dem? –Det kan jag inte säga.

–Byggstopp sen i maj? –Nej.

Om jag säger att arbetarna bara sitter och solar sig, tror du på mig då?

Nej. Hur många gånger har du varit där?

–Varannan vecka, det senaste halvåret. –Och?

De kan inte koppla ihop gamla och nya raffinaderiet. Jag pratade med gjutarna.

De får lön, men gör inget. Ett arbetslag på 50 pers. Samma sak med elektro.

–Jag förstår inte... –Nej, det är rätt koko.

Statoil anlitade sig själv som byggherre, men saknar erfarenhet.

Säger du att om jag åker till Mongstad i morgon...så är det ingen aktivitet där?

Ja, precis.

Vill du ha en öl, kanske?

Ja, tack.

Hej, Lein, det är jag. Har vi varit på Mongstad på sistone? Inte?

Men har Statoil rapporterat förseningar? Inte?

Nej, jag pratade med någon som sa att arbetet legat nere i flera veckor.

De ska ju rapportera till oss.

Vad klockan är?

Jaha, förlåt. Men... Visst, vi tar det i morgon.

Rein? Vad är...?

–Ska du dricka whisky nu? –Någon kanske vill ha Irish coffee.

Det är måndag. Och Johnny och Elsa är där ute.

–Ja, vi glömmer det. –Ska du med ut?

Ja, jag ska bara städa upp lite här, och sen gör jag kaffe.

–Sture väntar på dig. –Är han duktig?

Sture? Genialisk. Verkligen.

–Okej. Kom då. –Ja.

–Kräver OD automatiserade borrdäck? –Ja, något åt det hållet.

Då kanske Komponent kan bidra med något?

Vore inte det bra? Spara några fingrar?

Har du något tips om vilka som har fått kraven från Oljedirektoratet?

Det kan jag inte uttala mig om. Då får ju du ett försprång.

–Jag sa att Mongstad gått åt helvete. –Du ville väl inte prata jobb?

Dagen började dåligt, men nu är jag optimist.

Jag kan se det framför mig: Komponent räddar norska sockeln.

Det är ju bara att kolla upp se vad som byggs på Jåttåvågen.

Ta reda på vem som är operatör och hur långt de har kommit.

–Var är Rein? –Han var på en skruttig flytrigg.

Men nu ska han på Gullfaks. Gullfaks B kanske kan vara något?

Jag tänkte mer... Har du sett honom?

Rein, skulle inte du...? Rein?

Sture? Sture!

Nu ska vi se...

–Akta huvudet. –Ja. Aj! Fan!

–Då hörs vi sen. –Ja...

–Hur gick Marius match? –Det var bara träning. Men...

Pappa frågade om jag vill sitta i Nymans styrelse. Kanske ta över rederiet.

Ja, men det måste du ju. – Dwayne?

–Jag vet inte. –Du har ju drivit Diving i många år.

Tänk om jag klantar mig och vi konkar?

–Det är klart att du inte gör. –Toril! Skål!

–Är du aldrig rädd? –För vad?

När du öppnade här, till exempel. Alla lån...

Spänd är jag ju. Men det är bara kul.

–Dwayne? Kan du ge honom en öl? –Visst, raring.

Det är ingen fara. Du blir bara redare i stället för dykare.

–Det är inte så bara. –Du är bättre än du tror.

Bara tänk på allt du har gjort.

Skål...redaren.

"Skål, redarhustrun."

–Hur känns det? –Väldigt, väldigt bra.

–Du får behålla fingret. –Du och Sture...

–Om du får feber måste du säga till. –Ja, ja.

Ska ni ses igen?

–Har jag tråkigt på Oljedirektoratet? –Vet inte.

Du pratar inte om jobbet längre.

Men det betyder att du har skaffat dig ett liv.

–Vila lite nu. –Jag är i toppform!

Du har fått morfin. Det är inte samma sak.

–Ska ni ses igen? –Ge dig!

Jag vill bara att du ska ha det bra.

"Har du tråkigt på Oljedirektoratet?"

"Jag erbjuder halva lönen, mer arbetstid, två värdelösa aktier–

–och utsikt över en byggarbetsplats. Svar till: Spännande tider."

–Ja, du har tråkigt på Oljedirektoratet. –Kanske lite, men allt fungerar.

–Vi har det bra, och det är huvudsaken. –Vad?

Att det funkar. Jag har flextid.

Var det målet, Anna? Flextid?

Ja, Rein. Det var målet.

Varsågod.

Tusen tack.

Hej då.

–Sture Movik? –Ja, det är jag.

Det är Anna Hellevik. Förlåt att jag ringer så sent.

Det gör inget. Särskilt inte när du ringer till kontoret.

–Har du bestämt dig? –Alltså...

–Du kan börja direkt. –Jag har uppsägningstid.

Sup dig full. Man får visst sparken för sånt inom staten.

Här är det en merit.

Vad sysslar du med nu då? Om du är på kontoret kl. 23, en måndagskväll?

Försöker få en överblick över borrdäck, som vi pratade om.

Vet du vad konkurrenterna sysslar med?

Ärligt talat vet jag inte var jag ska börja.

En plattform bogserades ut för tre veckor sedan.

En flytrigg med helt nytt borrdäck.

–Mamma, jag kan inte sova. –Kom hit då.

–Vad sa du? –Nej, det var min son.

Jo, jag sa... En ny plattform bogserades ut för bara tre veckor sen.

En flytrigg med helt nytt borrdäck. Mycket av utrustningen är prototyper...

Översättning: Sandra Rath Iyuno