All language subtitles for Badehotellet.S02E07.DANiSH.720p.HDTV.x264-DiViSiON

- Aktier i Amerika?
- Madsen har tj�nat en f�rm�genhet.

Fru Andersen, det barn ni fick
var det Morten?

Har ni inte velat
ber�tta det f�r honom?

- Har du sagt att det �r hans barn?
- Barn har ingen plats i din v�rld.

Morten kan ocks� vara spritsmugglare.

Bremer kan f� tv� �rs f�ngelse.
Det f�r Morten ocks�.

Om vi gifter oss kan du leva
precis som du vill.

Det �r kanske inte s� dumt.
Du blir grevinna och blir f�rs�rjd.

Hans fru ville veta n�r han kom hem.
Herr Berggren �r ju gift.

- Therese, k�nn luften.
- Tror du v�dret h�ller i sig?

- Sj�lvklart. Det har jag best�llt.
- Det kan du inte betala f�r.

- V�lkommen.
- Tack, fr�ken.

- �r inte Vera med?
- Jo. Hon sprang upp.

- S� mysigt.
- Det blir kallt den h�r �rstiden.

Vi har extra t�cken p� rummen
och kommer med varmvattenflaskor.

- Vill ni ha n�t annat?
- Nej tack, fr�ken.

Jag s�ger till fru Andersen
att ni kommit. F�rresten...

Bankir Henriques ringde nyss.

D� har kurserna fr�n i g�r kommit.
D� har de stigit igen.

Georg, kan du inte vara ledig?
Bilarna fr�n Aalborg kommer snart.

- Jag trodde bara det var en.
- Frighs �ker med Weyse.

- Och Aurlands och fru Fjelds� kommer.
- Har du bjudit hit fru Fjelds�?

Hon ska hon inte f� veta n�sta �r
att vi bj�d alla andra.

Och systern som tror
hon kan tala med de d�da.

Jag tycker om henne. Vera ville
s� g�rna ha med henne. Georg!

Hj�rtligt v�lkomna.

Tusen tack f�r att vi fick komma
utanf�r s�songen.

Det �r bara trevligt.

- Jag trodde inte du skulle komma.
- Jag sa inte att jag inte kom.

- Hur m�nga kommer?
- De vanliga.

- Och de ska jaga?
- Ja. P� herr Madsens mark.

Det �r inte bara d�rf�r. Greve Ditmar
och fr�ken Madsen har gift sig.

- Har de? N�r d�?
- F�r fjorton dar sedan.

Br�llopet h�lls p� Frijsenholm,
men de kunde inte bjuda s� m�nga.

Herr Madsen bj�d sommarg�sterna
och betalde resa och logi.

- De h�mtas fr�n f�rjan i Aalborg.
- Inte greve Ditmar och fr�ken Madsen.

Edith! Om hon gift sig s� heter hon
inte fr�ken Madsen l�ngre.

Nej, det �r sant.
Nu �r hon ju grevinna.

"Vill grevinnan
att jag tar nattk�rlet?"

- Otilia! H�rligt att du kunde komma.
- Det best�mde jag med fru Andersen.

- Den f�rsta bilen �r h�r.
- Jag hj�lper till med bagaget.

- God dag och v�lkomna.
- H�rligt att ni kunde komma.

Bra att ni kunde komma.
Ni har ju nyss haft premi�r.

Inga problem.
Vi spelar f�rst p� m�ndag igen.

- Gick det bra?
- Jo...

- Folk var h�vliga nog att appl�dera.
- Det var nog inte av h�vlighet.

- Har brudparet kommit?
- De �r p� v�g.

De k�rde fr�n Frijsenholm i morse.
G� nu upp. Vi ses vid lunchen.

Herr Madsen verkar glad. Men Amanda
har ju �nd� blivit grevinna.

Tror du bara det �r d�rf�r? Det
�r hans amerikanska aktier, Alice.

- Vet du hur mycket de stigit?
- Ska vi prata om det igen?

Jag skulle inte ha lyssnat p� dig
n�r kurserna f�ll lite.

- D� kunde jag ha s�lt fabriken nu.
- Jag tar p� mig skulden.

Jag anklagar dig inte. Men s�nt d�r
f�rst�r du dig inte p�.

Herr Madsen �r i dag
en av landets rikaste m�n.

- Jag vet inte var Fie �r.
- Har du inte h�rt att hon reser?

Fie? Hur menar du?

Hon reser hem. Det trodde jag
fru Andersen hade sagt.

- D� ska jag inte s�ga n�t mer.
- Jo. Varf�r reser hon?

- Det �r p� grund av det med Morten.
- Han �r spritsmugglare, Edith.

Hon hoppades han skulle flytta
tillbaka och k�pa faderns hus.

Hon blev s� ledsen.
Hon kommer nog inte n�sta �r.

- Vad s�ger fru Andersen om det?
- Precis. De hade ju stora planer.

- Vad f�r planer?
- Att Fie n�n g�ng...

- Att Fie... Vad?
- Skulle ta �ver hotellet.

- Det l�ter v�ldigt m�rkligt.
- Men nu blir det inte av.

- Hoppas att siktet �r r�tt inst�llt.
- Jag ska g�ra mitt b�sta.

- Resan var v�l inte f�r anstr�ngande?
- Den gick bra.

Jag var lite orolig,
men min hustru �r stark och tapper.

- Graviditet �r ingen sjukdom.
- Det s�ger jag �t honom varje dag.

- Var har vi det unga paret?
- De har inte kommit �n.

De kom nog iv�g f�r sent.

Nygifta brukar ha sv�rt
att slita sig fr�n s�ngen.

Kan du sluta, Lydia? Ni �r
v�l f�rsiktig med de d�r?

- Ja, fru Fjelds�.
- Har ni gev�r med?

Ja. Vi skulle ju p� jakt, inte sant?

- Vill du inte vila dig lite?
- Kan du sluta �verbeskydda mig.

- Det tycker jag inte att jag g�r.
- Ja?

- Ert kamomillte, fru Aurland.
- Jag har inte best�llt kamomillte.

F�rl�t. Det var jag. Tack, fr�ken.

Kamomillte �r lugnande.
Det h�r �r v�l inte att �verbeskydda?

- Vi kan g� ner om du vill.
- G� du bara. Jag kommer.

- Vad g�r du h�r?
- Jag har dessv�rre blivit inviterad.

N�r jag s�g dig p� f�rjan...
Jag fick lust att hoppa i vattnet.

Det hade varit kallt. Hjalmar
insisterade p� att vi kom.

Sj�lvklart! Han �r ju
s� stolt �ver din lilla mage.

Han har inget att vara stolt �ver.
Jag flydde hit �nda fr�n K�penhamn.

Bort fr�n den hemska premi�ren,
men h�r �r det �nnu v�rre.

- Gick det verkligen s� d�ligt?
- Jag vet inte vad jag gjorde!

Under repetitionerna
kom jag aldrig in i rollen.

Jag t�nkte bara p� oss tv�.
Min karri�r �r �ver.

Det �r bara att acceptera.

Du skulle bara veta vad jag har
fantiserat om att g�ra med din man.

D� ber jag Hjalmar
stanna hemma fr�n jakten.

Ja. D�r sa du n�got.

Jag �r inte herre �ver mig
sj�lv l�ngre. T�nk om jag...

Edward, nu f�r du sluta!

- B�rjar du bli klar?
- Ja, men brudparet har inte kommit.

- Jag hoppas rummen h�ller v�rmen.
- Ska vi h�mta de gamla oljelamporna?

- Ja. Det g�r vi.
- Fru Andersen?

- Jag beklagar att jag m�ste svika er.
- T�nk inte p� det, Fie.

Och du sviker ju inte.
Jag f�rst�r varf�r du reser.

Men jag �r glad
att du hj�lper till de h�r dagarna.

Brudparet �r f�rsenade. Vi f�r s�tta
ig�ng om vi ska hinna med jakten.

D� g�r vi s�.

Jag h�mtar dem. Greve Ditmar
och Amanda kommer v�l senare.

- Det �r den sista, Fie.
- Tack, fru Andersen.

Jag anr�ttar fisken, s� kan du
l�gga vispgr�dde p� �ppelkakan.

- Vad gjorde ni i norska farvatten?
- Vi kom lite ur kurs.

- Otto har inte seglat p� n�gra �r.
- Tack f�r att du f�rtydligade det.

- Var det inte en bil?
- Nej, det �r bara vinden.

- Det bl�ser.
- Vad h�nde sedan?

D� sa Bremer att han
ville s�ttas iland i Kristiansand.

D� anh�lls herr Bremer
och Ottos b�t beslagtogs.

- Kom ni inte vidare?
- Nej.

- Ni har v�l f�tt tillbaka b�ten?
- Ja, ja. Den ligger i Aalborg.

Nu hinns inte resan med.

- Fabriken har fullt upp.
- Givetvis.

Men hur kunde ni inl�ta er
med en kriminell?

- Kan man se s�nt p� en m�nniska?
- Verkligen.

- Det m�rks p� personligheten.
- Men Alberti lurade hela nationen.

- F�r att inte n�mna Harald Plum.
- Ja, det l�ste vi om.

- Hans verksamhet byggde p� bedr�geri.
- Jag m�ste f�rsvara min man.

- Se upp s� det inte blir en vana.
- Man kan inte j�mf�ra fallen.

- Herr Bremer var faktiskt sympatisk.
- Vad blev straffet?

- Tukthus i tv� �r.
- Han skulle inte ha valt Norge.

�ven i Sverige hade straffet
varit mildare.

- Har de kommit?
- Nej.

Det �r telefon till er man... Er bankir.

- D� m�ste jag g�.
- Georg, du lovade!

N� ja. Be honom ringa p� m�ndag.

- Nu �r de h�r.
- Nu kommer de!

- D�r har vi ju brudparet.
- Ni �r s� sena att vi tjuvstartade.

- Vi fick punktering utanf�r S�by.
- Ditmar var s� duktig.

- Bytte ni hjulet sj�lv?
- Jag gjorde ett hederv�rt f�rs�k.

Lyckligtvis kom en bonde
och r�ddade oss.

- Sl� er ner.
- Vi m�ste tv�tta oss lite.

- Sk�l f�r brudparet.
- Sk�l.

Er mor har pyntat h�r inne.

- �r du tr�tt?
- Jag undrar bara vad vi g�r h�r.

- Din far ville s� g�rna.
- Visa dem hur rik han �r.

- Vi �r huvudpersonerna.
- Det finns bara en huvudperson.

Det �r bara en natt. I morgon
�ker vi till Paris. Du och jag.

Utan dina och mina f�r�ldrar.
Det blir h�rligt.

Kan du inte se lite gladare ut?

- Det blir bra att komma iv�g.
- Ja, eller hur?

Nu g�r vi ner och �ter.

- Det fl�ktar lite.
- Det kunde vara mycket v�rre.

- Har ni inte varit p� jakt f�rr?
- Nej.

- Jag skjuter med l�nad utrustning.
- �ven d�r!

N�r ni nedl�gger er f�rsta morkulla
ska ni kyssa den d�r bak.

- Hur sa?
- Ni ska kyssa den i stj�rten.

- Ska vi ge oss av?
- Fru Fjelds� d�?

- Hon har nog �ndrat sig.
- Nej, mina herrar. Ingalunda.

- Ska vi ge oss, mina herrar?
- Ja tack.

- Kommer du inte ner?
- Jo, snart.

- Hur g�r det?
- Mor, vi tr�ffades i g�r.

Jag f�r v�l �nd� fr�ga
min dotter om hon �r lycklig.

B�rjar du nu ocks�? Ditmar
fr�gar mig tre g�nger om dan.

Fr�ga fru Aurland
om hon �r lycklig. Eller fru Frigh.

- Eller dig sj�lv. �r du lycklig?
- F�rl�t att jag sa n�t.

Sj�lvklart �r jag lycklig.
Jag �r ju nygift, eller hur?

Vi sitter i salongen
och dricker kaffe. Det �r mysigt.

Det �r eld i brasan. Kom bara.

�r det ni?

Ja. Det �r bara jag.

Det �r s� m�rkligt att vara h�r
utanf�r s�songen. Det k�nns s� tomt.

- Det var h�r herr Berggren bodde.
- Ja, det var det.

- Hur g�r det med er och Morten?
- Han stannar i Fredrikshamn.

- Vi ses inte l�ngre.
- Det var tr�kigt att h�ra.

- Stannar ni h�r �ver vintern?
- Nej. Jag reser hem p� m�ndag.

- Vi ses v�l n�sta sommar?
- Det tror jag inte.

Det var tr�kigt.
Jag kommer att sakna er.

Har ni h�rt n�got fr�n herr Berggren
sedan han reste?

- Nej.
- Nej. Sj�lvklart inte.

Varf�r skulle ni ha gjort det?

Det �r b�st jag g�r ner
till de andra.

- V�lkomna hit.
- �r det er mark?

Ja. S� l�ngt �gat r�cker.
H�r fick vi inte bygga

p� grund av naturfjantarna.
Om man ser n�n s�llsynt blomma

s� kan man g�ra sig besv�ret
att trampa p� den.

- Lycka till.
- Sk�l och lycka till.

- Ditmar, kan du inte...?
- Vi g�r hit bort, fru Fjelds�.

Weyse, ni och Aurland
kan ta h�ger flank.

- Jag ihop med herr Aurland?
- Ja.

Jag undrar bara
om den k�re kontorschefen

inte skulle f� st�rre gl�dje
av att vara med herr Frigh

som har st�rre erfarenhet
av krigskonsten?

Vi f�r hj�lpa varann, Weyse. Kom.

- Har ni patroner i?
- Hur sa?

Patroner! Jo, sj�lvklart.

Det var som sjutton. Jag har
visst gl�mt dem d�r hemma.

Ni kan f� n�gra h�r. Vars�god.

Annars kan ni ju inte skjuta n�t.

Jag tror det �r n�t d�r borta.

D�r.

Jag �r s� glad
att ni �ntligen lyckades.

Jag har lidit med er
n�r ni petat i er r�kost.

- Det �r kanske det som hj�lpt till.
- Ja, kanske det.

Er man �r s� glad. Man blir
alldeles r�rd. Eller hur, fru Madsen?

- Jo, det �r s� h�rligt.
- Nu �r det snart din tur, Amanda.

Med sm�folk i huset.

- Vill ni ha lite mer kaffe?
- Ja tack.

Den �r tom.

Jag var s� sp�nd p� om jag kunde
k�nna av herr Andersen idag.

- Men det kunde jag inte.
- Jag k�nde av n�t.

- Herr Andersen?
- Inte han.

Jag k�nde bara
att n�t skulle h�nda.

- N�t bra eller d�ligt?
- Finns det mer kaffe i den kannan?

- Nej, den �r tom.
- Jag h�mtar lite mer.

- Kan vi f� lite mer kaffe?
- Naturligtvis.

- God dag, fru Madsen.
- Vi h�rde att hotellet hade �ppet.

- Vi ville bara h�lsa p�.
- Det �r ett slutet s�llskap.

God dag.

Jag f�rklarade att hotellet
inte �r �ppet.

Tyv�rr har ni rest l�ngt i on�dan.

Vi kommer inte fr�n K�penhamn.
Vi bor i Skagen.

Vi jobbar f�r entrepren�ren
er man skulle ha arbetat med.

- Vi gick p� stranden. Fin promenad.
- Fin och uppfriskande.

I morgon reser vi till Tyskland.
Jag ska till Dessau. Philip ska...

- Jag ska till Berlin.
- Philip bjuder in alla dit.

�ven greve Ditmar
blev inbjuden i somras.

- Jag g�r in med kaffet.
- Nej. S�tt det h�r. Jag tar det.

Skulle jag kunna f� lov
att h�lsa p� er dotter?

- Tyv�rr. Hon ligger och vilar sig.
- Och greve Ditmar...?

Han �r p� jakt. Och i morgon bitti
�ker de till Paris p� br�llopsresa.

- P� br�llopsresa?
- Ja.

Amanda och greve Ditmar har gift sig.
Det �r d�rf�r vi �r h�r.

Ni kom f�r sent. Och ni hade inget
att erbjuda henne. Ni �r sj�lv gift.

Max har nyss skilt sig.

Jag beklagar. G� tillbaka till Skagen
innan det bl�ser upp �nnu mer.

Var lite tysta. Det �r flera
som ligger och vilar sig.

Det �r en timme kvar.
Otilia, vi ska �ppna vinet.

De �r redan tillbaka.
De fick bara de h�r.

Bara h�ng dem d�r ute, Edith.

- Det var fru Fjelds� som sk�t dem.
- Fru Fjelds�? �r det sant?

Ja. Hon sk�t bara ner dem.
Herr Madsen blev allt surare.

- Du inbillar dig m�rkliga saker.
- Det var jag som var med d�r ute.

Jag menar det med Fie. Varf�r skulle
en husa ta �ver hotellet?

Fie var h�r hela f�rra vintern. Du �r
sur f�r att hon inte fr�gade dig.

- Vad skulle jag g�ra h�r p� vintern?
- Det vet du nog inte.

Men Fie hon g�r och t�nker
p� hotellet hela tiden.

Allt det nya har hon hittat p�.
Och det vet du.

Men du vill visst hellre
vara avundsjuk.

- Redan?
- Ja, det var om�jligt i bl�sten.

- Varf�r har du tv� gev�r?
- Weyse uppf�rde sig m�rkligt.

Vi stod tillsammans. Jag ber�ttade
hur mycket vi gladde oss �t barnet.

Han stod och viftade p� sitt gev�r.
Jag fr�gade om han m�dde d�ligt.

Pl�tsligt r�ckte han mig gev�ret
och sa hur mycket han h�ll av mig.

Sen gick han. H�gst besynnerligt.

Vi m�ste g� upp och byta om.
Det �r snart middag, min v�n.

Jag kommer n�r jag f�tt upp v�rmen.

- Kan du ta brysselk�len, Edith?
- Ja.

Damerna byter om.
Herrarna vill ha varm toddy.

- Det ordnar vi, Martha.
- Jag g�r det.

- Det �r stormen.
- Vi f�r t�nda stearinljusen.

- Och s�tta ljus i rummen.
- Fie har satt upp oljelampor.

- Vi hoppas ljuset kommer tillbaka.
- Ja, det vore trevligt.

Kontorschefen, grattis till debuten.

- Jag tr�ffade ju inget.
- Inte det?

Det gjorde ni heller inte.
Bara fru Fjelds� tr�ffade.

- Det var om�jligt i bl�sten.
- Ja.

Och ni slapp
kyssa en morkulla i r�ven.

Synd att ni inte lyckades
med era semesterhus.

Det var inte bara fredningen utan
�ven att han d�r borta k�pte marken.

- �r det sant? Morten?
- Ja. Tyv�rr. Och han vill inte s�lja.

Anklagade ni inte honom
f�r herr Lindbergs d�d?

- Anklagade och anklagade...
- Han var efterlyst i ett �r.

- S� markk�pet var en h�mnd?
- Mannen �r en idiot.

Det s�g jag f�rsta g�ngen jag s�g
honom. Han har en skruv l�s.

F�rsta g�ngen var v�l
n�r vi k�rde p� hans h�ns.

M�rkligt vad tre d�da h�ns
kan leda till.

Men allt det med egendomar har jag
�verl�mnat till min k�ra sv�rson.

- Grattis, greve Ditmar.
- Jag har en gener�s sv�rfar.

- Aktier! Det �r framtiden.
- Helt klart, herr grosshandlare.

Therese och jag seglar till New York
om 14 dar. Vi ska k�pa hus d�r.

- S� trevligt med levande ljus.
- Kom. S�tt dig vid brasan.

Jag g�r upp och byter om.

Mina herrar.

Ja?

- Har ni tid ett �gonblick?
- Ja, givetvis. Kom in.

Jag borde nog inte s�ga det h�r

men jag vet
vad ni riskerade f�r att hj�lpa mig.

- Men det kanske inte f�r�ndrar n�t.
- Vad �r det, fr�ken?

Du har varit s� tyst hela kv�llen.

B�de under middagen och i salongen.
Men det var v�ldigt lyckat.

Eller hur? Bortsett fr�n v�dret.
Bra att vi kom tillbaka i tid.

- Max och Philip var h�r i dag.
- H�r? N�r d�?

- N�r vi jagade?
- Jag pratade inte med dem.

Min mor bad dem att g�.
Fie ber�ttade det.

- Max har skilt sig.
- Kom han f�r att s�ga det?

De �r i Skagen men reser
till Tyskland i morgon.

Max till Dessau, Philip till Berlin.

Han hade visst fr�gat
om du ville f�lja med.

Nonsens! Jag har inte pratat
med honom om det.

- Varf�r skulle jag det?
- Det vet du b�ttre sj�lv.

Jag har inte pratat med honom.

Nej. Din mor gjorde r�tt i
att sl�nga ut dem.

Jag f�rst�r inte
varf�r Fie kom till dig.

Prata inte med min mor om det.

I din nuvarande position ska man
inte vara f�rtrolig med personalen.

�r hon inblandad
i fler av dina aff�rer?

God natt, Ditmar!

F�rl�t, Amanda. F�rl�t.

- Nej, Ditmar! Ditmar!
- Vad �r det? �r det han?

- Nej, det �r du.
- J�mf�r du mig med honom?

Varje g�ng vi pratar om Philip
ska du alltid...

Jag �r inte s�n.
Jag har sagt det tusen g�nger.

Jag f�raktar de m�nniskorna.
Jag f�raktar dem!

Det �r omoraliskt, det de g�r.
Det �r olagligt.

Det b�r det vara. De b�r straffas.
Med lagens h�rdaste straff.

- Ditmar, l�t oss sova nu.
- Du t�nker visst p� honom.

Vi slutar innan vi s�ger n�t
vi aldrig kan ta tillbaka.

S�g att du �lskar mig.
S�g det. S�g det. S�g det!

T�nker du v�cka allihop?

Vad fan g�r de h�r?
Det �r ingen som har bjudit dem.

Jag trodde d�rren stod �ppen.

- G� och l�gg er igen.
- Nej. Nu �r jag uppe.

Jag tittar till salongen,
du kan se till k�ket.

Vad g�r du h�r?

Varifr�n kommer alla pengar?

Varf�r l�mnar du dem h�r?

- Jag kan inte ha dem.
- De �r efter dig.

F�rst Bremer och sen dig.

�r de inte det, Morten?

Jag trodde du struntade i vad
jag gjorde. Det sa du senast.

- �r det du, Morten?
- Fru Andersen f�r inte veta n�t.

- Hon kan v�l ocks� strunta i det.
- Nej, det kan hon inte.

- Vad gjorde du d�r?
- Tittade till mitt rum.

Morten har ett litet rum
som han hade som liten.

- Ska vi inte ta en kopp stormkaffe?
- Nej tack. Jag l�gger mig.

Hon �r s� arg p� mig.

- Kan du inte prata med henne?
- Det f�r du g�ra sj�lv, Morten.

- Men helst innan hon reser.
- Reser hon?

Jag tycker du ska komma hit
i morgon eftermiddag.

- Och du fyller ju �r i morgon.
- Minns du det?

Ja, det gl�mmer jag aldrig. Det var
en speciell dag n�r du f�ddes.

- Vad vet du om det?
- Ja, vad vet jag om det?

Det ber�ttar jag i morgon.

- Arne!
- God kv�ll.

- En skonare har g�tt p� grund.
- Hur m�nga �r ombord?

- Det vet vi inte. Vi beh�ver rep.
- G� bara. Jag kommer med det.

Jag tar oljerocken
som h�nger d�r ute.

- Vad var det, herr Aurland?
- En engelsk skonare med �tta man.

- Det �r det du k�nt p� dig.
- Det tror jag inte.

- R�ddades alla?
- De �r p� Hotell Utsikten.

- En �r fortfarande saknad.
- Det var rej�l storm.

- Man kunde knappt sova.
- Det var nog v�rre f�r dem.

Ni missade att ta farv�l av greve
Ditmar och Amanda. De har �kt.

- Redan?
- De ska �nda till Paris.

- Ett expressbud, herr Weyse.
- Till mig?

K�ket undrar om ni vill ta med er
f�glarna i en isl�da?

Nej tack. Jag ska p� bes�k hos
min son och sv�rdotter i Uppsala.

- Ni kan ge dem till herrarna.
- D� packar vi �t herrarna.

Tack, lilla fr�ken. Tack f�r att
ni f�rst�rde min frukost.

- Vad �r det, herr Weyse?
- Teatern skickade recensionerna.

Jag har sagt till dem att jag inte
ville se dem. Urs�kta mig.

Jag tar mitt morgonkaffe p� rummet.

Och det d�r kan ni elda upp!

Fr�ken! Kan jag f� kuvertet?

- Ta bort det!
- Du ska h�ra det h�r.

Nationaltidende kallar det
din stora triumf.

"Othello borde ha satts upp
redan f�rra s�songen."

"Ist�llet fick vi Hamlet,
d�r Edward Weyse var glimrande."

"D�r han tidigare ofta �gnat
sig �t �verspel"...

Vad sjutton! �verspel!

Det g�ller inte
den h�r f�rest�llningen.

"D�r han tidigare
ofta �gnat sig �t"... Det d�r.

"...�r hans framst�llning
av Othello s� gripande"

"att man sj�lv minns de g�nger
man sj�lv blivit sviken i k�rlek."

"V�ra egna liv, v�r egen svartsjuka
och desperation"

"fick en r�st d�r p� scenen."

"N�r Edward Weyse i f�rtvivlan
stryper sin Desdemona, f�rstod vi"

"att det h�r var en man,
som beg�tts en or�tt"

"och tvingats till handling.
H�r f�rvandlades liv till konst."

D�r ser du. Det gick fantastiskt.

- S�ger han.
- Inte bara han. L�s Politiken.

Men... Tyckte de verkligen
att jag var bra?

- Ja.
- �h gud!

Det var dig jag t�nkte p�
n�r jag str�p Desdemona.

Ja, givetvis.

Du kommer alltid att vara min musa.

Det �r jag glad f�r.

- Jag l�ser de fina recensionerna.
- Grattis. - Bilen v�ntar, Helene.

- Ja. Jag kommer.
- Tack f�r nu, Weyse.

Farv�l, herr Weyse.

Tack. Och tack detsamma.

- Nu �r det du som �r tyst.
- Varf�r gifte du dig egentligen?

Varf�r gjorde du det?

- Nu �r den andra bilen h�r.
- Ja. Kommer nu!

- Det var riktigt trevligt.
- Ja, det var trevligt.

Kunde ni inte h�lla er
fr�n att l�sa recensionerna �nd�?

Nej, det var...
Vars�god.

Jag kan ordna biljetter
om ni skulle f� lust.

Det vore underbart. Kommer du, Georg?

- Du kan l�sa det d�r sen.
- Hade han inte en Politiken ocks�?

New York-b�rsen kraschar.

Kursfall p� 20 miljarder,
50 000 spekulanter ruinerade.

Det �r d�rf�r Henriques
f�rs�kt f� tag p� dig.

Henriques... Fr�ken! Jag vill
best�lla ett samtal till K�penhamn.

L�t henne b�ra ner bagaget f�rst.
Vi g�r ner och tar farv�l.

Hur g�r det med
General Motors-aktierna?

Henriques,
hur �r det med General Electric?

Och US Steel?

Telefon- och telegrafaktierna?
Och Goldman Sachs?

De ocks�...

Du har f�rlorat pengar p� aktier.
Det har ju h�nt f�rr.

- Georg! Hur mycket pratar vi om?
- Jag vet inte.

- Hur mycket har du investerat?
- Allt.

- Jag har �ven l�n.
- Vilka l�n?

Det �r s� det fungerar. Jag har l�nat
pengar f�r att k�pa fler aktier.

S� du har skulder ocks�. Hur mycket?

F�r helvete, Therese!
Det �r ju det jag inte vet!

Vi g�r v�l inte i konkurs?

Du skulle nog inte ha
sk�nkt Ditmar alla egendomar.

Jag f�rst�r inte hur det kan ske.
Det �r ju Amerika.

Nu g�r jag, fru Andersen.
Har n�t h�nt?

- Madsen har f�rlorat sina pengar.
- Har han tappat sin pl�nbok?

Det �r aktierna i Amerika.

Var det d�rf�r han s�g
s�n ut n�r han reste?

- Har han �kt?
- De �ker nu.

- Utan att betala?
- Om han inte kan betala...

- Det �r mycket pengar, fru Andersen.
- Jo, men om han inte har dem.

Grosshandlare Madsen!

�r det ni som k�r?
Jag ville bara ta farv�l.

- Hoppas ni �r n�jda med vistelsen.
- Ja, det �r vi. - Eller hur, Georg?

- Var allt som det skulle?
- Det var v�ldigt bra.

- H�lsa fru Andersen det.
- F�r jag ge er den h�r?

- R�kningen! �r den inte betald?
- Nej.

F�rl�t s� mycket. Min man
�r lite ynklig. Din pl�nbok.

- De kan skicka r�kningen.
- Nej. Vi betalar nu.

Jag skulle h�lsa s� mycket.
De var v�ldigt n�jda.

Det tyckte maten var god
och att vi hade gjort det bra.

De beklagade
att de hade gl�mt att betala.

Det var f�r v�l. Tack, Fie.

Du �r helt otrolig.

- Sa du bara: "Hit med pengarna?"
- Nej.

V�nta, Fie. Edith sa att du skulle
resa p� grund av det med Morten.

Ska han best�mma �ver ditt liv?
Du har en v�ldig talang f�r det h�r.

Fru Andersen vill g�rna beh�lla dig.
Ska den chansen g� till spillo

f�r att han �r galen?
Det var bara det jag ville s�ga.

T�nk �ver det.

Du sa v�l att du aldrig
skulle st�lla n�gra fr�gor?

Jag st�ller inga fr�gor. Jag ber
dig bara �terkomma om 14 dar

n�r v�r br�llopsresa �r slut.

- Vad g�r du under tiden?
- Det ska du inte t�nka p�.

Varf�r �ker du inte till Berlin?
Herr Dupont ska ju dit.

Kan du vara sn�ll och g� nu?

- Nu har alla �kt.
- Jag tyckte vi skulle ha lite lunch.

Sl� er ner, fru Andersen.

Du beh�ver inte stanna.
�k bara hem till din far och syster.

Jag klarar det fint sj�lv.

Jag har t�nkt lite
p� det som Otilia sa.

- �r det du, Arne?
- Jag vill bara tacka f�r l�net.

- Jag l�gger det h�r ute.
- Ja, det �r bra.

- Molly, har du tid en stund?
- Ja, det har jag.

- Vi fick in alla.
- Ja, men det var visst en saknad.

Ja. Det �r tyv�rr en av v�ra egna.

- Jag beklagar, men det �r din granne.
- �r det Morten?

- �r Morten saknad?
- Ja.

Vi kunde inte f� b�ten genom v�gorna.
Morten ville �nd� ut.

Han tog sig ut och fick in alla,
men n�r han sj�lv skulle in

s� kom det en brottsj�
och han f�rsvann.

Vi har letat efter honom hela
morgonen. Vi har inte givit upp �n.

Han kan ha drivit i land
l�ngre s�derut.

Jag ville bara
att ni skulle veta det.

Det han lade i rummet �r borta.
Det �r borta, fru Andersen!

Han m�ste ha varit d�r
tidigt i morse.

- Vad hade han i rummet?
- Pengar.

- Pengar?
- Ja. Polisen var efter honom.

Som med Bremer.

- Men han lever?
- Ja, det g�r han.

Max...

�vers�ttning: Henrik Hedstr�m
www.sdimedia.Com