Original subtitles

När Chatswins kvinnor vill bli snygga-

-måste de ibland smutsa ner sig.

Maj'orca! Vampigt, inte slampigt.

Om du ger mig det lacket tror George att jag är en hora.

-Mamma! -Förlåt, Dalia och Maj'orca.

Jag har väntat så länge på att bli utbjuden av George. Jag är nervös.

Varför? Du har dejtat män som är snyggare, sexigare, har längre hår-

-är längre, rikare, roligare, har fler hus, bilar, motorbåtar, yachter-

-och som är mer beresta än han.

Jag vet, men jag är nog bara nervös. Får en kvinna inte vara det?

Han är den som ska vara nervös, mamma.

George har landat i högt gräs.

Vilket av dem säger "Du är oumbärlig, men tänk inte ens tanken på påökt"?

Den traditionella tvåveckorsgåvan till barnflickor är nog pärlor-

-men jag kan kolla etikettguiden.

Kvinnan är fantastisk, George. Hon är så samstämd med min bebis.

Hon verkar ha haft honom i sin egen köttugn.

-Vackert. Gravera in det. -Hon förtjänar en utekväll.

När jag såg att operan sätter upp "Carmen" så tänkte jag:

"Äntligen har nån gjort en opera som Carmen kan gå på!"

-Vad planerar du åt Dallas? -Inte mycket. Middag och promenad.

-Promenad?! -Vi slipper imponera på varandra.

Vi kan slappna av och trivas ihop.

-Ingen fara, Noah. Jag fixar det. -Ska du inte ta i nåt?

Jag har glittret och biljetterna. Nu behövs bara en barnvakt till Opus.

Du kan väl be nån ungdom i området?

Nån som är mogen och pålitlig.

-Helst nån jag redan känner. -Okej. Jag gör det.

-Nej, vi... -Jag är ofrivilligt ledig i helgen.

Nej. Det vore snällt, men jag var inte ute efter det.

-Jag kan behöva extrapengar. -Nej. Jag vet inte om ni passar ihop.

Va?

-Hör du, George? -Bebisar är krävande. Du är ovan.

Jag sköter jobb och skola galant. Jag bodde med en åldring i somras.

Jag kan nog hantera en bebis.

-Ta det lugnt med cidern. Du får en. -Jag behöver bara en.

-Jag är en billig dejt. -Du är bäst, pappa.

Ryan, du kan väl vara skon i kväll?

Lisa?

Du låter mig aldrig vara skon.

Jag vet, men jag tänkte att det kanske är dags att Ryan är skon.

-Ryan, hämta cider till far. -Han får bara en.

Gör det, bara.

Lisa Marie, behandla inte Ryan annorlunda för att han är adopterad.

-Han kan misstänka nåt. -Jag vill skapa närhet mellan oss...

...så om han får veta det slipper vi förlora honom till en bättre familj.

-Jag vill inte vara ensam med er. -Han anar nåt om du är hattig.

-Jag är nog hatten! -Sheila fick hatten!

-Hej, Dalia. -Hej.

-Är din mamma klar? -Nästan. Hon vill göra rejäl entré.

-Oj. Du ser... -Vänta!

"Magisk ut"?

-Va? -Du tänkte säga "Du ser magisk ut".

-Visst, magisk. -Du är så snäll.

-Va? Musiken är lite hög. -Dalia.

Du är så snäll.

Nå, vart tar du mig i kväll?

Kocken Alan tipsade om ett ställe med charkuterier vid bangården.

-Char-vadå? -Kött, liksom.

-Kött? -Är det okej?

Här.

Jag är bara orolig för att bli besviken och ha svårt att dölja det.

Då känner du dig kanske obekväm, och så är det bara köttets fel.

-Vilken sadist har designat jackan? -Akta. Fodret är av ponnyögonfransar.

Nej, George - jag vet vad du tänker.

De är humant plockade från stallgolv.

Får jag vara ärlig? Jag vill inte äta på en smutsig krog vid bangården.

Dallas, jag tar dig gärna vart du vill.

Då blir det hummer för oss. Efter mig!

Att dejta Dallas är lika svårt som att sätta upp "Carmen".

Gråt inte. Om du gråter så gråter jag.

-Om han gråter så sjung Phil Collins. -Det här är oväntat svårt.

-Han gillar "Sussudio" bäst. -Slappna av. Jag fixar det.

Du behöver bara säga ordet så blir han lugn.

Opus och jag är lugna som filbunkar.

Titta. Det går jättebra för henne.

Oj, jag höll på att glömma att larmet är trasigt.

Men oroa dig inte. Endast en psykopat skulle ta sig hit upp för att ta nåt.

Jag vet, för de grep en kille här en gång. Han var galen!

Han hade en stor knivsamling och en ansiktstatuering som plågar mig än.

Carmen, ska vi?

Belysningen är tidsstyrd, så det kan bli tvärmörkt.

Okej. Hej då.

Sussudio...

-Varför får jag ditt rum? -För att jag älskar dig.

Du älskar ditt rum mer. Du är här jämt.

När jag roar mig med vänner är du här inne och umgås med ditt rum.

Det är det bästa rummet. Du förtjänar det.

Njut av din tid här inne.

-Vad menar du? -Bara att du får vad du vill.

-Din tröja? En orm? -Visst.

-Får jag Tessa Altman? -Vad ska du ha henne till?

Allt.

-Hon är uppenbarligen min mössa. -Din musa?

Hon är min sylt. Hon är det jag vill ha.

Hjälper du mig att få henne, eller?

Varför utspelar sig alla tv-serier på hemska brottsplatser?

Vad är det för fel på USA?

Pappa har nog bara glömt plånboken.

Och sina husnycklar.

Det är ingen fara, Opus.

-Hallå? -Jag är Hillsides elstrypare.

-Jag söker mr Wiener. -Det finns ingen Wiener här.

Är du säker? Ett larm kom inifrån det här huset.

Lyssna noga, min vän. Här är skälen till att jag inte släpper in dig:

Ett: Du vet inte vem som bor här.

Två: Du är klädd som en seriemördare.

-Tre: Du heter som en seriemördare. -Företaget är Hillsides elstrypare.

Jag hittar folks elproblem och stryper dem.

-Erkänn att det är ett konstigt namn. -Domännamnet godkändes.

Oroa dig inte, Opus. Vi rider ut stormen här inne, eller hur?

Alla vatten- och toalettbehov tillgodoses.

Nej, få inte panik bara för att jag har det.

Nu måste du vara stark.

Du är min klippa!

Du la nog just en kabel.

Lisa! Tack gode gud.

Jag tänkte just på dig, Ryan och den ljuva musik som kan uppstå mellan er.

Va? Lisa, det här är inte rätt läge.

Jag är inlåst med en bebis på toa.

Det är en fin historia, tycker Ryan.

-Vilken historia? Den om ormen? -Lisa! Det är inget skämt!

Jag är rädd och behöver hjälp.

Om jag ringer till George säger han att jag var dåligt rustad.

Jag önskar att jag kunde hjälpa dig, men jag är ju livrädd för bebisar.

-Vet du vem som inte är det? -Vem?

Här finns stans bästa brödkorg.

Om man tar med nåt hem till hunden så gör de ett paket. Till hunden!

Jackan är en mardröm.

-Kämpa. Var orädd och ge inte upp. -Okej. Tack.

George, det är min livscoach Tabitha.

-Hej. Jag är olicensierad. -Tabitha?

Det uttalas som "Tibet" och "itha". Tibetitha.

Det är ett kvinnonamn, men jag är kille.

Det är politiskt, men besynnerligt. Det väcker alla fördomar-

-och spottar i deras ansikten.

-Okej! Vilket sammanträffande. -Nej, jag bjöd in honom.

Ska din livscoach äta middag med oss?

Ni hade tur, för jag var ledig. Har de främst fisk här?

-Jag...sprang hela vägen hit. -Ryan, jag skulle kunna kyssa dig!

Tessa, det här handlar inte om dig, utan om mig.

Det övergick från dig till mig.

Jag har ett problem som är större och läskigare än ditt.

Vi löser det inte här i kväll.

-Vad är det för problem? -Jag är nog döende.

Fågeln var desperat. Varför? För att den var fast.

Varför? För att mitt takfönster sitter djupt infällt.

Den slog näbben mot glaset som en idiot.

Varför? Jo, för att kunna fly-

-måste fågeln flyga neråt, men fågeln visste inte det.

-George, är du arg på mig? -Jag vill höra mer om fågeln!

Kvällen måste vara perfekt.

Den slutade vara perfekt för fyra fågelhistorier sen.

Alltså hämtade jag stegen.

Jag förstår att du vill prata enskilt med henne, men ni är inte redo än.

Men jag brukar söka rådgivning först när förhållandet knakar.

-Brukar alla dina förhållanden knaka? -Han skojade nog, Tibetitha.

-George, visst skojade du? -Din tajming var dålig.

Jag förstod inte skämtet, men Dallas har bra instinkt.

-Vad sägs om lite bröd? -Jag vill gärna ha.

Jäklar, vilket utbud av bröd. Kolla på allt.

-Ser du? -Du tar på alla.

Nej, jag utforskar alla mina val. Titta innan du hoppar, George.

-Inget bröd? -Här är olivbrödet. Ser du?

Om man gräver djupt nog hittar man precis det man letar efter.

George, är Dallas ditt olivbröd?

Det enda jag vet är att jag avstår brödet.

George ville fly, men Noah var som klistrad i stolen.

Han var på dejt med den perfekta kvinnan.

Brava! Brava!

Jag vill inte tro att jag är döende, men kan inte strunta i fakta.

Ett: Lisa är plötsligt supertrevlig.

Två: I en film var alla trevliga mot en kille som hostade och sen dog.

-Det är ett faktum och en film. -Men hur förklarar man faktumet?

Det är kanske en ny sjukdom. De kallar den kanske Ryans sjukdom...

Varför insåg jag inte att jag har den?

De skriver kanske en sång om mig - "Ryan's Song".

Den spelas kanske på min begravning.

Men den borde främst vara instrumental...

Lisa är kanske bara trevligare nu när hon är ihop med Malik...

Lyckliga personer är trevligare. Hon vill kanske att du ska vara lycklig.

Förlåt. Du har bra idéer och uttrycker dem gärna.

Men vi ska alla dö, oavsett om det är av Ryans eller Tessas sjukdom.

Ja, förr eller senare knackar Hillsides elstrypare på dörren.

Så är det verkligen. Du, jag och den fula bebisen där borta...

Vi ska alla dö. Jag har inte insett det superdupermycket förrän i kväll.

Förlåt om det blev för mycket för din lilla bebishjärna.

Håll tyst.

Håll tyst.

Håll tyst.

-Snyggt jobbat. -Är det för sent för kyssen?

Du glömde öppna munnen och röra din tunga på min tunga.

Jag glömde det inte.

Är du inte attraherad för att jag håller i en bebis?

Jag är bara attraherad för att du håller i en bebis.

Jaha. Det där var...annorlunda.

Oj. Jag måste ha somnat till.

George, tack för skjutsen. Vid uppehåll hade jag absolut gått.

Jag tror dig inte.

Några tankar: Oftast träffar jag paret flera gånger innan jag dömer.

Men nu kan jag säkert säga att det här förhållandet-

-med facktermer är ett totalt satans dödsdömt haveri.

Jag svär ogärna, men mejlar översättningen om jag får din adress.

Den ville jag ändå ha. Om jag kan få den av dig...

Okej, jag hittar dig på Facebook.

Tack för skjutsen, George. Hej då.

Åh, en pöl!

Jag förstår din oro, men bra domännamn är svåra att få.

Dessutom ströp han skiten ur ett problem med garagedörren.

Jag bokar en ny tid.

-Tack för en härlig kväll, mr Wiener. -Nöjet var på min sida, min ängel.

-Hur säger man "ängel" på spanska? -Ángel.

Fantastiskt. Vilken rik kultur.

-Jag tittar till bebisen. -En gång till!

Hon är en sjuhelsikes opera, den där Carmen!

Okej. Sa du hundra?

Jag hade överlevt ensam-

-men det var skönt att mitt nödrop besvarades.

-Hallå! Du är tillbaka! -Jag är inte så dum som du tror.

Jag vet att nåt är i görningen. Först trodde jag att jag var döende.

Men jag tittade mig länge i spegeln och insåg att jag inte är döende.

Sen tänkte jag att du är döende. Du är trots allt blek och sjuklig.

Lisa, om nån är döende vill jag inte höra om det i kväll-

-för jag hade en perfekt kväll med Tessa Altman. Hon kysste mig!

Hon öppnade inte munnen eller rörde tungan på min, men hon kysste mig.

Det var otroligt. Det är din förtjänst, så tack.

-Det är sånt systrar finns till för. -Jag vet, grabben.

Du är världens bästa syster, brorsan.

Det gick inte, men vi försökte.

-Va? George, våga inte säga så. -Hallå! Du förstör jackan.

Jag struntar i den, i blommorna och i restaurangen!

Hör på mig. Jag har dejtat män som är mer världsvana och stiliga.

De hade finare bilar och kläder och allihop var rikare.

-Tack för det. -Men allihop hade valt mig.

Jag trodde att män skulle bjuda ut mig och fri-

-och att jag skulle säga ja.

Sen kom George Altman, och för första gången så tänkte jag:

"Jag vill ha den mannen. Jag väljer honom."

Jag vet att jag gör saker annorlunda, men jag känner mig annorlunda.

Jag kan inte tro att livscoachen har rätt om oss.

Där. Förstår du? Din frisyr är förstörd och ditt smink rinner.

Men det här är äkta.

Du har inte varit så vacker på hela kvällen.

Jaså?

Du, det enda sättet att ta reda på om det här kan funka...

-...är att vi är oss själva. -Ja.

Det betyder "inga coacher". Och inget coachande från dig.

-Okej? -Okej.

George, om du hade släppt paraplyet hade det varit mycket mer romantiskt.

-Du är väldigt dominerande. -Jag kan ändra mig.

Nej, det kan du inte.

Översättning: Christina Persson www.broadcasttext.com