Original subtitles

Någon sa en gång: "Livet handlar inte om hur många andetag man tar."

"Det handlar om ögonblicken som tar andan ur dig."

En vacker tanke, men hur är det med alla ögonblick där emellan?

De ögonblick vi inte förväntar oss och som först verkar obetydliga.

Vad sa du?

Det var inget. Vart vill du gå imorgon, Jeffrey?

Jag vet inte, Cass. Jag har mycket att gå igenom och måste jobba i helgen.

- Det är ju din födelsedag. - Jag försöker bli klar. Det låter bra.

Ja, det blir nog bäst så.

- Hej! - Kan jag ringa tillbaka till dig?

- Tack. - Varsågod. Vet du vad Roger gjorde?

Det är goda nyheter. Han känner balettmästaren på Miami City Ballet.

- Han fixade audition åt oss. - Fantastiskt!

- De kommer att älska dig! Vad sa mamma? - Jag...

Du har inte berättat, eller hur? Vi måste ringa direkt.

Vänta! Du vet hur hon blir. Jag vill inte berätta ifall jag inte får rollen.

- Hej, Tessa. - Hej, Jeffrey!

- Vad ska ni göra på hans födelsedag? - Vi ska gå till Rossi's.

Du måste jobba och jag har ärenden att uträtta.

Men jag lagar middag senare, så ringer vi mamma tillsammans.

Fortfarande inget svar. Jag försöker igen om en stund.

- Lämna meddelande. - Röstbrevlådan är full.

Mamma är faktiskt pensionär. Hon somnade väl under "Jeopardy".

- Jag måste sova. Flyget går 06.30. - Jag måste göra Jeffreys kort.

Vad då?

Jag trodde att du skulle lyckas. Jag avundades alltid din talang.

Men sen kom verkligheten ikapp och jag fick ta ansvar.

Ansvar, visst, men det var som om dina drömmar dog tillsammans med pappa.

Du gav bara upp.

Det kommer att gå jättebra.

Miami City Ballets nya prima ballerina.

- Jag älskar dig, Cass. - Detsamma.

Tack. Vi har inte bestämt oss riktigt än.

Har den äran!

Jag vet, det är fånigt. Jag har alltid gjort egna födelsedagskort.

- Cassie... - Säg inget, öppna det bara.

Jag förstår inte. Det är ju du som dansar.

Jag tänkte att vi kunde ta lektioner tillsammans.

Du kan ju hålla i lektionen och jag skulle bara göra bort mig.

Kom igen, det kan bli roligt. Nåt att göra tillsammans som ett par.

Du vet att de inte gillar förhållanden på kontoret. Vi kan förlora våra jobb.

- Du blev ju precis befordrad. - Vi kan vara diskreta.

Vad är det du försöker säga?

Vi kanske ska sluta ses innan det blir för allvarligt.

Kanske?

- Vi kan fortfarande vara vänner. - Vänner?

- Jag vill inte förlora mitt jobb. - Du är verkligen för mycket.

- Jag går nu. - Hallå?

De ringde från sjukhuset. Mamma har haft en hjärtattack.

- Hur mår hon? - Läget är stabilt, så jag åker dit.

- Oroa dig inte. Hon är utom fara nu. - När går ditt flyg?

- Klockan halv nio i kväll. - Jag kommer så fort jag kan.

- Vad är senaste nyheterna? - De första dagarna är avgörande.

De övervakar henne noggrant.

- Titta vad katten släpade in. - Åh, mamma!

Nu är allt bra när båda mina vackra döttrar är här.

- Hon behöver mycket vila. - Vi ska strax gå.

- Sov nu. Vi älskar dig. - Jag älskar er också.

Hej! Är någon av er ms Daniels?

- Ja. - Jag har...

Är det du, Sam? Vad gör du här?

- Jag ska bara ge... - Så ofint av mig.

Hej, jag är Marsha. Jag flyttade hit förra året.

Jag brukar titta till er mamma ibland. Du är Cassie och du Tessa. Rätt?

Så klart jag har rätt! Jag skulle känna igen er var som helst.

- Jag har... - Fåna dig inte, jag har massvis. Kom!

- Jag ska lämna över... - Fåna dig inte, gör oss sällskap.

Jag hoppas inte ni är vegetarianer eller veganer.

- Jag försöker... - Absolut inte!

- Jag är vegetarian. - Sen när?

Du gör som du vill. Då går du miste om den här läckra köttgrytan.

- Hur mår er mamma? - Hon vilar ut sig.

Fantastiskt! Jag ville besöka henne, men de tillät bara närmaste familjen.

Hon känns som familj, men jag ville inte vara fräck.

Om jag hade fortsatt flörta med den manliga sjuksköterskan hade det gått.

Här sitter jag och babblar på. Ni har säkert massor att göra.

Jag är här för att delge er om utmätning av dansstudion.

Det är min första dag, så jag är lite nervös.

Marsha, tack för moroten. Hej då. Jag går ut den här vägen.

Vilken glädjedödare.

Det var verkligen trevligt att träffa er.

Hälsa er mamma. Hon är säkert uppe på fötter snart.

Ledsen för de tråkiga nyheterna. Tjingeling!

Du måste ta den här chansen annars blir mamma besviken.

- Det blir fler auditions. - Kan jag hjälpa er?

- Roxy! - Hej, Roxy.

Jag har försökt hålla ställningarna. Jag hoppas er mamma mår bra.

Hon är fortfarande sitt envisa jag.

- Vår ballerina Emily och hennes mor... - Linda Rogers.

Hej!

Det här är Cassie och Tessa- miss Kates döttrar.

Miss Kate är den bästa dansläraren nånsin. Hoppas hon snart mår bättre.

- Tack, Emily! Trevligt att träffas. - Trevligt att träffas.

Trevligt.

Dean och jag blev så oroliga.

- Säg till om vi kan göra nåt. - Det var vänligt av er!

- Plikten kallar. - Rogers? Givetvis.

Dean har haft tur. Vi gick i skola tillsammans.

Jag är Deans syster. Jag gick två klasser över dig.

- Åh, nu minns jag! Du var... - En knubbig, finnig bokmal?

- Du ser fantastisk ut! - Tack. Emily är Deans systerdotter.

- Hur är det med Dean? - Han är minst sagt svår att hantera.

- Nu måste vi gå, Emily. - Trevligt att träffas. Hej då!

- Vi vet att studion har problem. - Det kan man lugnt säga.

Er mamma är en fantastisk person och hon gör sitt bästa-

- men hon var aldrig öppen för förändringar som gynnar verksamheten.

- Jag ska visa er bokföringen senare. - Tack.

- Jag behöver lite frisk luft. - Jag också.

- Hola, Cassandra och Theresa! - Hola, Victor!

Du blir vackrare varje gång vi ses.

Och du, min kära, vi skulle kunna dansa natten lång.

Hälsa er mamma från mig. Nu måste jag förbereda kvällens ballroom-dans.

- Hasta luega, mi amigas! - Adíos, Victor!

- Vad skulle vi göra utan honom? - Jag vet.

- Hej. - Hej!

- Tack. - Varsågod.

Tänk att hon inte har sagt nåt. Lånet har inte betalats av på ett halvår.

Oj! Vad ska vi göra?

Det finns inget vi kan göra nu.

Du var verkligen kär i Dean Rogers. Kommer du ihåg?

- Hej! - Hej, Cassie. Läget?

Jag har inte sett dig i dansstudion på sistone och vi har inga lektioner...

Jag tänker inte gå tillbaka.

- Jag slutar med dansen. - Men du är ju så bra! Du älskar det.

Mamma tvingade mig att gå, men inte nu längre.

Hur som helst, har den äran, Dean.

- Hej, Amber. - Du kom för sent, lilla fröken.

Nu går vi.

- Jag har aldrig berättat det för dig. - Jag visste.

Jag såg när det hände. Jag gick för att hämta kortet, men det var borta.

- Du är fantastisk, vet du det? - Tack.

- God morgon! - Hej, mamma. Hur känner du dig?

- Något bättre än okej. - Ta inte för lång tid på er, tjejer.

Mitt blodtryck är fortfarande lite för högt, men hjärtat mår visst bra.

- Det är ju goda nyheter. - Jag lever fortfarande.

Tessa har också goda nyheter. Om inte du berättar, gör jag det.

Tessa, tvinga mig inte att kliva ur sängen.

Okej. Jag har en audition för Miami City Ballet.

Fantastiskt! Det kommer att gå jättebra. Jag är så stolt!

- Nej, jag tänker stanna här hos dig. - Va?

Läkarna gör mig frisk och jag är snart tillbaka i dansstudion.

Det är verkligen inte så viktigt, mamma.

Då är det bestämt. Du ska gå på din audition.

- Nu ska ni två gå härifrån. - Ingen idé att diskutera, Tess.

- Jag älskar dig. - Jag älskar dig, mamma.

Tänk vad det innebär för dansstudion när du blir antagen.

Folk kommer att köa för att få dansa där Tessa Daniels började.

När du säger det så...

Jag gillade inte heller hiphop i början, men man vänjer sig.

Jag föredrar Merle Haggard.

- Bra jobbat, allihop! - Mycket bättre, Billy.

- Lär vi ut hiphop nu? - Ja.

- Intressant. - Jag försöker bara modernisera.

Jag vet inte hur mamma känner, men om det lockar hit kunder...

är det väl bara bra?

Cassie?

Hej, Dean! Jag förväntade mig inte att se dig här.

- Så kul att se dig! - Ja.

- Har du träffat Emily? - Ja, trevligt att se dig igen.

Hej, miss Cassie. Är du och farbror Dean vänner?

Vi har varit det.

Jag måste göra mig i ordning till lektionen. Hej då.

- Hur mår din mamma? - Hon vilar ut sig.

- Och hur mår Tessa? - Du missade henne precis.

- Hon provdansar för Miami City Ballet. - Fantastiskt!

Hur länge är du kvar i stan?

Bara tills mamma är bättre och vet hur hon ska göra med dansstudion.

- Är allt som det ska? - Det är hanterbart.

- Kul att se dig igen, lilla dansaren. - Detsamma.

- Men kalla mig inte det. - Du brukade gilla det.

Jag är vuxen nu.

Jag kommer strax.

- Ring mig, så kan vi ses. - Visst.

Vad har vi för alternativ? Pappas tillgångar, hans livförsäkring?

Hon använde det till renoveringen. Det finns inget kvar.

Studion har länge haft ekonomiska problem.

Jag vet vad den betyder för henne, men för eller senare blir det offentligt.

Jag förstår. Det är mycket att smälta.

Vi får snart talas vid igen. Jag ska göra allt för att hjälpa er.

- Tack för kaffet. Sköt om dig. - Tack, mr William.

- Ta ett lån eller belåna fastigheten? - Jag är inte berättigad till lån.

Inte jag heller.

- Du ska dansa inte tala i mobilen. - Du sms: Ar ju jämt. Jag kommer snart.

Okej.

- Hur gör vi nu? - Mr William gav oss lite extra tid.

Jag vet inte om det innebär att vi måste hitta en köpare.

Att stänga studion efter allt arbete mamma och pappa har lagt ner känns fel.

- Mamma kommer att bli förkrossad. - Försök att inte oroa dig.

- Hur går förberedelserna? - De har skjutit fram det en vecka.

- Men jag tror att vi är klara. - Det kommer att gå bra.

Jag räknar med att du lyckas, så vi kan utnyttja dina framgångar.

- Ingen press, alltså? - Inte alls.

Vi hörs senare.

Miss Roxy vet att jag älskar jobbet här och jag försöker vara optimist-

- men vi har jobbat utan lön flera gånger under det här året.

Jag fick erbjudande från On Your Toes i Bella Springs. Jag letade inte jobb.

- Jag har inte råd att tacka nej. - Jag förstår fullständigt.

Jag önskar er verkligen all lycka och hoppas att vi ses snart igen.

Ja.

- Sköt om dig. - Du också. Ciao.

Jag tänker absolut inte leda den lektionen, men jag kan ackompanjera dig.

Då får väl jag göra det.

Hej, för er som inte känner mig heter jag miss Cassie.

Du är miss Kates dotter. Du och den där stilige unge mannen dansade jämt.

- Vad hette han? - Dean!

- Jag är er instruktör idag. - Var är mr Victor?

- Han lämnade in handduken. - Har han dött?

Nej, nej! Han fick ett annat jobb.

Vi önskar honom all lycka och innan vi hittar ersättare tar jag över.

- Vi höll på med cha cha. - Perfekt!

Cha cha är livlig, flörtig och full av passionerad energi.

Jag behöver en partner. Har vi nån frivillig?

- Jag hjälper gärna till. - Tack, sir, men det ska vara en elev.

Sir? Jag menar bara att ni inte verkade ha nån...

- Ursäkta mig. - Oscar! Dansa med miss Cassie.

Suveränt. Cha cha innebär små steg och mycket rörelse i höfterna.

Den går i fyra fjärdedelstakt och tredje och fjärde delas in i tre.

En, två, cha cha cha.

Vi börjar med att mannen kliver fram med höger fot.

Hans partner kliver bakåt med vänster och sen tillbaka i mitten.

- Och sen cha cha cha på stället. - Aj, min tå!

Ingen fara. Det är lättare till musik.

Ursäkta, men under mina 80 år har jag lärt mig en sak.

Jag är elev, inte lärare.

Lilla jag?

Kom, Emily, så hjälper vi miss Cassie.

Fem, sex, sju, ått!

Jag är lite ringrostig, men ni fattar kanske.

Om det där är rost, så är jag helt nedbruten.

Ta er partner, så provar vi.

Hej! Jag tittade bara förbi för att se om jag får bjuda dig på middag.

Jag vet inte riktigt om det går för jag har en annan grej på gång.

- Kommer du inte på en ursäkt? - Typ.

- Klockan åtta. - Men det är ingen dejt.

Bara två personer som har känt varann sen mellanstadiet.

- Jag hämtar upp dig. - Nej, vi ses där.

- Vart ska vi gå? - Vad tycker du?

The Clubhouse, klockan sju. Ingen dejt.

Hur är livet i storstan? Träffar du nån?

Du går verkligen rakt på sak. Men för att svara på frågan, ja.

Sjyst. Jag är glad för din skull.

- Och du? - Jag är för upptagen för förhållanden.

Jag vill vara där för Linda och Emily tills Linda har fått ordning på allt.

- Hon bröt ihop när hennes man stack. - De har tur som har dig.

Jag tycker att jag har tur.

Är det därför du aldrig flyttade från Georgetown?

Förlåt, men du pratade jämt om det.

Jag åkte faktiskt härifrån och jobbade i Savannah ett tag.

Jag var en ung, smart entreprenör.

Jag trodde att jag var det, men jag hade tagit mig vatten över huvudet.

Och för arrogant för att inse det.

Jag gick i personlig konkurs när jag var 22.

När Lindas man stack tyckte jag det var dags för mig att komma tillbaka.

- Det verkar gå bra för dig nu. - Det tog några år...

men nu har jag hittat balans igen.

Georgetown passar mig bättre. Här är jag min egen chef.

Jag kan ta ledigt och för viktiga saker som balett-och cha cha-lektioner.

Skål för vänner.

Vänner.

- Varsågoda. - Tack.

- Vill du ta en promenad? - Vi ska nog betala notan först.

Antagligen. Jag har inte tagit springnota sen...

- Gator's Strike. Minns du? - Jag fattar inte att du tar upp det!

- Vi delar på notan. - Nej, nej.

- Men det är ingen dejt. - Ingen dejt. Självklart inte.

Du har ju pojkvän. Det här ska vara ett riktigt bra vin.

- Titta, vad vackert det kan vara här. - Ja.

Jag måste vara ärlig. Jag hade pojkvän till för några dagar sen.

- Jag förstår. - Han heter Jeffrey.

Jag vet inte vad jag såg i honom. Han dumpade mig på sin födelsedag.

Det är bättre än att bli dumpad på din födelsedag.

- Vad har du för planer? - I livet?

Ja, jag antar det. Men jag menade här och nu.

Mamma blir snart utskriven från sjukhuset, men studion går dåligt.

- Det var tråkigt att höra. - Snälla, säg inte det till nån.

Det kanske är dags att tänka utanför ramarna.

Vi måste komma på nåt snart annars måste Coastal Dance Center stänga.

- Det kan vi inte acceptera. - Vi?

Det stället betyder massor för Emily och för mig också.

Vi sitter ju i samma båt, eller hur?

- Saknar du det inte? - Vad?

Dansen.

Det var då. Jag har en karriär nu.

- Jag har velat be dig om ursäkt... - Du behöver inte be om ursäkt.

Tack för en underbar middag och icke-dejt. God natt.

Cassie?

Walter Carlos Gaviote, min favoritelev!

- Hur mår miss Kate? - Hon är på bättringsvägen.

Sist jag såg dig hade du tandställning.

Jag har ansökt till några olika college, men du...

Victor berättade att han hade slutat och jag vill hjälpa till.

Jag kan ta över några av hans kurser.

- Vad gulligt, men rörelsen går inte... - Ni behöver lärare i ballroomdans.

- Ja. - Mina föräldrar försörjer mig.

Jag kan leda några kurser och när stället går bättre igen kan vi snacka.

Tack! Det är så skönt att se dig!

Har du anställt Walter? Han är ju typ tolv år!

- Hur ska du betala honom? - Det löser sig.

Han står för allt som är fel med den här studion.

Han är ung, men gammeldags. Han kan bara traditionell dans.

- Vi behöver nytt blod. - Det är ju därför du är här.

Walter kan lära ut gamla danser och balett.

Du kan lära ut modern dans och hiphop. Det blir den bästa av två världar.

Var kommer alla ifrån?

Jag skrev på Instagram och Snapchat att jag skulle hålla i kurser och...

Ursäkta mig, jag måste jobba nu.

- Vi ses nästa vecka. - Tack!

- Det här är imponerande. - Det betalar kanske några räkningar.

- Det är en bra början. - Kan vi talas vid?

Har du hört talas om regionsmästerskapen?

Det anordnas i maj och första pris är 10000.

Det skulle göra banken glad, men det är ju om en månad.

Vem skulle representera vår studio?

- Nej, jag har inte dansat på flera år. - Kom igen, hur många titlar har du?

Jag vet inte. Vem skulle jag dansa med?

Ingen studio är lika bra som vår och när vi vinner kommer folk att köa hit.

- Victor kommer säkert att vara med. - Det räknar jag med.

- Hur gick det, morbror Dean? - Bara bra. Ingen fara, hjärtat.

- Vad händer här? - Det är far och dotter-dagen...

- Eller morbror-dansdagen. - Vad rart!

Tjusig kjol. Jag är osäker på rosa, vinterfärger är nog mer din stil.

Jag vet inte, jag diggar rosa.

- Är du säker på att det gick bra? - Ja, det var stoltheten som sårades.

I så fall måste jag gå iväg och öva. Det är en hemlis.

Jag tycker inte att hon ska ha hemligheter för oss.

- Vi kan väl behålla en hemlighet? - Ja, särskilt om den är riktigt hemlig.

- Jag har med mig smuggelgods. - Hurra!

- Hoppas du är hungrig. - Det är jag!

- Vad har du med dig? - Det är en överraskning.

Titta här!

Det ser läckert ut.

Hur står det till idag?

- Mycket bättre idag. - Vill du ha lite pulled pork?

- Jag är vegan. - Det finns majs. Hugg in!

Tango? Tango?

Ekar det härinne?

Det handlar om att knyta an till musiken och publiken.

- Dramatik, passion och synkronicitet. - Jag ska göra mitt bästa.

Våra rörelser är ljudlösa som en katt, balanserade och självsäkra.

Vi testar.

Förlåt.

Hallå? Visst, jag kommer direkt.

- Jag måste sticka. Förlåt. - Är allt som det ska?

Mamma skrivs ut från sjukhuset idag. Vi ses sen, hej då!

Hon behöver vila mycket och sköterskan ger dig instruktioner om bl.a. kosten.

Det viktigaste är att hon tar det lugnt. Kroppen måste få tid att läka.

Det blir svårt. Hon gillar inte att andra tar hand om henne.

- Hon gillar säkert att bli ompysslad. - Vi får väl se.

- Vad får vi se? - Är du klar att åka hem, mamma?

Jajamän. Sätt fart!

- Sköt om dig nu, miss Kate. - Tack, doktorn. Nu sätter vi fart.

- Borde inte du vara hemma med din mor? - Hon sparkade ut mig.

Det förvånar mig inte. Jag tittar förbi senare, om det är okej?

- Tack, vad snällt av dig! - Vill du ha nåt? Jag bjuder.

- Kanske lite soppa. - Ett ögonblick.

Hej, det är jag. Ring när du hör det här.

- Cassie? - Ja, hej.

Jag är Amber. Kommer du ihåg?

Du är för sent ute och spelar i en helt annan division, lilla fröken.

Åh, Amber! Självklart! Hur är det?

Bra. Jag ska bara träffa en kompis. Vad gör du i stan?

- Jag hälsar på min mamma. - Kul!

- Du ser ut att må bra. - Tack. Du också.

- Tack. - Varsågod.

- Hej, Amber! Vill du ha nåt? - Inte just nu, tack.

- Du och Dean var visst på middag. - Ja, det stämmer.

Vad roligt! Det är kul att se dig.

Jag är så stolt över honom att han mår bra igen. Han borde aldrig ha åkt.

Men han är tillbaka nu, det är det viktigaste.

- Är du och han... - Där är hon!

- Det var så roligt att se dig. - Detsamma.

Hej, ni två! Jag måste låsa nu.

- Okej, miss Kate. Tack. - Vi kommer.

Mer kaffe?

- Ursäkta? - Kaffe, raring?

Ja, tack!

- Mycket bättre. Samma tid i morgon? - Det låter bra.

- Snygga steg! - Tack. Vad kan jag göra för dig?

Får jag tala med dig en stund?

Hadley Prescott. Du måste vara miss Kates dotter.

- Ja, jag är Cassie. - Jag har träffat din mamma flera gånger.

Jag hörde även att hon blev sjuk. Jag hoppas att hon snart tillfrisknar.

Tack. Varsågod.

Jag känner även till dansstudions ekonomiska bekymmer.

- Jag diskuterade ett köp med din mor. - Hon var väl inte intresserad?

Det stämmer nog.

Vad planerar du att göra om du köper fastigheten?

Det kan jag inte säga, men jag och mina kollegor har planer för området.

- Kan vi hyra stället av er? - Inte en chans, men...

vi är villiga att betala av huslånet så ni kan gå härifrån skuldfria.

- Båda parter vinner på det. - Gör vi?

Du menar att den här studion som min familj har drivit sen innan jag föddes-

-endast är värd det obetalda lånet?

- Jag skulle inte uttrycka det så. - Hur som helst, mr Prescott...

- Snälla, kalla mig Hadley. - Jag tänker inte kalla på dig alls.

Du hittar säkert ut själv.

Helt otroligt!

Ta en bild på mig till Instagram!

Höfterna in. Håll armarna...

upp och håll kvar.

Bröstet öppet, upplyft.

Bra, försök igen.

- Hej, Cassie! Hur mår du? - Bra!

- Hur mår din mamma? - På bättringsvägen. Hon är envis.

Jag känner din mamma men nu har jag Roxy att handskas med.

Roxy kan vara lite bossig, men hon har varit fantastisk under den här tiden.

Ni också. Jag vet att ni har det tufft.

Du och din mamma har varit så sjysta mot oss, så oroa dig inte.

- Tack. Ni har varit fantastiska. - Tänker du delta i danstävlingen?

- Ja. Läskigt värre. - Behöver du nån hjälp?

- All hjälp jag kan få. - Säg bara till.

- Hej då. - Hej då.-Kör igen.

Jag önskar du var här och hjälpte mig nu, pappa.

Jag vet hur mycket dansstudion betydde för dig och fortfarande gör för mamma.

Jag gör så gott jag kan.

Men jag tror inte att det räcker.

Du sa alltid att svåra tider inte håller i sig om man kämpar på.

Det är verkligen svårt nu.

Jag saknar dig så fruktansvärt.

- Mer kaffe? - Ja, tack.

Hej! Varsågod.

Jag litar inte på den unge mannen. Han verkar ha nåt fuffens på gång.

- Jag förstår vad du menar. Ha det bra. - Du också, raring.

- Får jag prata med dig? - Visst.

Jag är strax tillbaka.

- Vad händer? - Jag träffade Amber häromdagen.

- Okej. - Är det nåt du vill berätta?

Om ni dejtar är det er ensak. Du kunde väl i alla fall ha berättat?

- Vad är det mer du inte berättar? - Jag har varit helt och hållet ärlig.

Jag är inte skyldig dig nån förklaring. Det var du som lämnade Georgetown.

Och snart kommer du att ge dig av igen och då betyder inte det här nåt.

Cassie, jag...

- Vad handlade det där om? - Jag vill bara fokusera på tävlingen...

- och få mamma frisk igen. - Vad har hänt?

- Fallskärmshoppnings-olycka. - Fallskärm?

Det var fantastiskt. Vi hade så roligt...

tills jag snubblade och föll på parkeringsplatsen på väg hem.

- Vi hinner inte bli klara i tid. - Åh, nej!

- Jag är hemskt ledsen. - Ingen fara.

- Vad ska vi göra? - Jag måste dra mig ur tävlingen.

Jag kan träna dig. Vi kan säkert hitta en ny partner.

- Hur ska vi hitta nån på två veckor? - Du behövde bara fråga.

- Absolut inte. - Förlåt, Cassie...

Hör på mig. Min tillit till dig är skadad, jag vill inte ha nån ursäkt.

- Lyssna bara på mig ett ögonblick. - Cassie!

- Jag har för mycket att oroa mig för. - Det enda jag vill är att hjälpa till.

- Säg inget. - Ibland måste vi glömma och gå vidare.

Det här är bara ett jobb för dig. Du kan hitta ett nytt sen.

Du har fel. Det är mycket mer än ett jobb.

Dansen är mitt allt. Jag älskar det här stället.

Alla förtjänar en andra chans.

Vi kanske inte är överens i mycket, men en sak vet jag.

Du är en talangfull dansare. Och det är någon du håller väldigt kär.

- Du försöker jämt bevisa motsatsen. - Jag vet inte vad du pratar om.

- Gör du inte? - Lägg dig inte i det här.

Det är din tur nu att hjälpa dansstudion.

Jag jobbar gärna med Walter och dig och hjälper dig med förberedelserna.

- Är du säker? - På ett villkor.

- Snälla, bli sams med Dean. - Jag instämmer.

- Ni två är oförbätterliga. - Då är det bestämt.

Kom så lägger vi upp en strategi, Walter.

Hej.

Hej.

- Ska vi...? - Dansa?

Vad gör ni två här?

- Vi ville bara se hur du mådde. - God morgon!

Eftermiddag...

- Hej, miss Kate. - Hej, Dean.

Dean och jag ska tävla i distriktsmästerskapen.

Vad gör ni då här? Ni måste öva! Ut!

- Mamma! - Jag är inte död än.

Jag mår bra. Jag måste bara ta det lugnt.

Stick nu!

Jag kan stanna en stund. De klarar sig utan mig på restaurangen.

Ni oroar er för mycket. Jag behöver ingen barnvakt, bara vila.

- Ut med er allihop! - Jag älskar dig.

- Jag älskar dig också. - Sköt om dig, miss Kate.

Jag vill bara säga att Amber och jag dejtade ett tag efter high school.

Vi hade långdistansförhållande när jag bodde i Savannah.

Men sen gick min firma åt skogen och då ignorerade hon mig.

Hon svarade inte ens när jag ringde.

Nu när jag är på fötter igen duger jag visst.

Och?

Har du nån aning om hur sårad jag blev?

Jag vet att det var i high school, men det gör fortfarande ont.

Vi passade perfekt ihop, men sen valde du blondinen för att impa på vännerna.

- Jag brydde mig verkligen om dig. - Jag vet.

Det var många gånger jag ville ringa dig.

- Varför gjorde du inte det? - En tonårspojke med sårbar självkänsla.

- Varför lämnade du Georgetown? - För att göra karriär.

Du var den bästa dansaren jag sett och sen lämnar du det för kontorsjobb.

Jag fattar, man tar inga risker där.

- Men det finns heller inga belöningar. - Jag blev befordrad.

Gör du inte hellre ett försök och misslyckas, än att inte ens försöka?

- Din tajming är usel. - Styrelsen flåsar mig i nacken.

Styrelsen eller en gam som sveper in när vi är som mest sårbara?

Det blir värre om banken tar över än om ni accepterar vårt generösa bud.

Att ni betalar av vårt lån och vi inte får nånting är inte generöst.

Ni slipper utmätning och ett ännu sämre bud än det vi erbjuder nu.

Du ska nog jobba på din förhandlingsteknik.

Om jag kunde skulle jag stoppa det, men det har gått alldeles för långt.

Vi ska tävla i distriktsmästerskapen och prissumman är på 10000 dollar.

Alla pengar skulle gå till studion.

- Det är bara om ni vinner. - Jag tror på din förmåga.

Men det är inget jag kan övertyga styrelsen med.

10000 skjuter bara upp utmätningen. Du måste visa på ekonomisk tillväxt.

Ger han dig ordentligt med provision? Gör han det?

- Cassie... - Jag vill gärna ha fastigheten.

Men jag har inte utövat något slags tryck på mr William.

Varför tror jag inte någon av er?

Jag måste ta samtalet. Ursäkta mig.

- Om du inte ens tänker överväga... - Jag måste svara.

Nu går vi.

- Fler dåliga nyheter? - En olycka kommer sällan ensam.

- Hej, Tessa! - Hej!

Hej!

Jag kom med. Balettmästaren vid Miami City Ballet älskade mig!

- Jag är så stolt över dig! - Roger nekades och sen gjorde han slut.

- Det var tråkigt att höra. - Milkshake?

Det får alltid Emily att må bättre. Jag bjuder.

- Stopp. - Vad är felet?

Ni känner det inte. Passionen, intensiteten.

Ni har koreografin, nu måste ni bara få den att leva upp. Vi kör igen.

Fem, sex, sju, ått... Fötterna ifrån varann.

- Stopp, stopp, stopp. - Jag har några övningar som hjälper.

Om ni vill försöka. Men jag vill inte lägga mig i...

- Vi tar en paus. - Nej, vi provar det.

Närmare varann. Närmare.

Stirra nu i varandras ögon. Den som skrattar först bjuder mig på milkshake.

Hallå?

- Var är du? - Förlåt.

Jag är ledsen att jag sårade dig.

Jag är ledsen att jag inte insåg att vi hade nåt bra ihop.

Jag är ledsen att det tog mig över tio år att äntligen inse det.

- Ska vi? - Dansa.

- Hej! - Det ser bra ut. Nu jobbar vi hårt.

- Om du säger det så, proffset. - Lite på det, gamling.

Bra jobbat, men se till att hålla armarna uppe och axlarna bakåt.

- Är du typ tolv? - 19, nästan.

Fortsätt så där!

- Nu kör vi, proffset. - Okej, gamling.

- Vad gör hon här? - Det här blir säkert intressant.

- Ja, Charlotte. Snälla... - Vårt omklädningsrum är låst.

Kan jag få låna nycklarna? Jag kommer tillbaka med dem direkt.

- Jag vet vilken det är. - Kom tillbaka med dem direkt.

Lycka till, morbror Dean. Lycka till, miss Cassie.

- Jag vet att ni kommer att vinna. - Man brukar säga "break a leg".

- Varför skulle jag säga det? - Vet du vad vidskepelse är?

Man säger så för att man inte vill att det ska hända.

- Nu tror jag ni skojar med mig. - Nej, det är så man säger.

Okej. Bryt ett ben, morbror Dean och miss Cassie.

- Nu låter vi dem göra sig redo. - Hej då.

Vad är det?

Ja, jag är strax tillbaka.

- Kan vi använda gem? - Visst, jättesnyggt.

- Du bara råkade ha dem i väskan? - En dansare är förberedd.

- Jag önskar att mamma var här. - Hon är med oss i tanken.

Tack.

- Hej! Åh, gud! - Hej!

Välkomna till det femte distriktsmästerskapet i amatördans.

Vi vill tacka våra sponsorer för deras generösa stöd.

Och våra domare, så klart.

Kvällens tävling bedöms efter originalitet, precision, koreografi-

- och allmänt utförande. Vi säger "break a leg" till alla deltagare.

- Inte så illa. - Riktigt vasst, om du frågar mig.

- Amber? - Pengar styr.

- Hej på er! - Jag visste inte att du dansade.

Medan du gjorde bort dig i Savannah lärde jag mig några steg.

- Ursäkta, men har du en säkerhetsnål? - Kanske i omklädningsrummet.

- Skulle du kunna...? - Jag väntar på dig här.

- Är hon bra? - Pengar styr.

- Jag är förvånad över att se dig här. - Jag vet!

- Jag kan inte öppna! - Den verkar ha låst sig.

Jag går och hämtar hjälp.

Där är du ju! Tack så hemskt mycket.

Hallå?

Någon där?

- Var är din partner? - Hon kommer strax. Vi är redo.

Vi söker Cassie och Dean. De står näst på tur. Är de redo?

- Ska jag gå bak och kolla? - Var är de?

Jag träffade ju dem nyss! Vart tog de vägen?

- Domarna måste snart diskvalificera er. - Jag förstår. Ett ögonblick bara.

- Har du sett Cassie? - Jag tror hon är på toaletten.

Hallå?

- Ska vi? - Dansa?

Låste Amber in dig? Hur tog du dig ut?

Vi blir tvungna att diskvalificera sista paret om de inte dyker upp.

De hann visst! Här är Cassie och Dean!

- Hur känns det? - Fantastiskt!

Detsamma.

Jag fattar inte att Amber gjorde så. Jo, det kan jag.

Jag gick tillbaka senare och hämtade det.

- Jag har haft det i byrålådan sen dess. - Jag fattar inte att du sparade det.

Det är dags!

Välkomna våra finalister!

Och på tredje plats och 500 dollar rikare:

Expressions!

Och på andra plats och 2500 dollar rikare är...

Twilight Dance Factory!

Och segrarna i distriktsmästerskapet-

-och vinnare av 10000 dollar är...

En Andra Chans!

Nästa gång.

- Ni var helt fantastiska. - Tack.

- Grattis! - Tack!

- Jag är så stolt över er. - Bra jobbat!

- Bra jobbat, gamling. - Tack, proffset.

Det är nån här som vill träffa er.

Mamma?

Ni var helt underbara på scenen! Jag smög in längst bak i sista stund.

- Du övertalade väl henne inte? - Det var otroligt vackert att se.

Kul att du gillade det, men jag vill veta vad du gör här.

För att svara på frågan: Ja, jag övertalade henne att sälja.

Nej, mamma! Vi vann ju. Vi kan väl...

- Låt honom tala färdigt. - Min nya delägare älskar dans.

Vi betalar av lånet och ytterligare 20 %.

Ni kan använda det till renovering och spendera prispengarna som ni önskar.

- Jag förstår inte. - Ni hyr studion för 1 dollar i månaden.

- När ni är på banan igen förhandlar vi. - Det låter bra för alla parter.

Tack. Tack, Hadley.

- Ska vi bara stå här eller fira? - Du blev ju nyss utskriven.

- Jag lovar att ta det lugnt. - Jag bokade bankettrummet på Deck 383.

Ska vi?

Vi ses där. Vi ska bara packa ihop och byta om.

- Var det här allt, lilla dansare? - Vi ska ju ut på middag.

Du vet vad jag menar.

Jag tänker stanna och hjälpa mamma med dansstudion.

Hur blir det med ditt jobb?

Det är bara ett jobb.

Att dansa är vad jag älskar. Min familj.

Det här är mitt hem.

Jag förstår.

- Vad är det med dig? - Inget. Allt är okej.

Vi borde nog gå.

Du är den mystiske investeraren som älskar dans, eller hur?

Ja.

De innebär ju faktiskt att jag är din chef.

Vi får väl se.

Översättning: Karin Hagman www.ordiovision.com