1
00:00:19,895 --> 00:00:22,106
Moscow är en
av de säkraste städerna,
2
00:00:22,773 --> 00:00:25,401
inte bara i Idaho,
utan förmodligen i hela USA.
3
00:00:25,943 --> 00:00:28,988
Och var annars kan man se
en älg gå omkring på campus?
4
00:00:29,530 --> 00:00:31,532
Det är helt fantastiskt vackert.
5
00:00:32,241 --> 00:00:33,784
Det är bara en liten universitetsstad.
6
00:00:34,326 --> 00:00:37,704
Där finns precis det som behövs
för alla ungdomar som studerar där.
7
00:00:37,705 --> 00:00:40,332
Det var där jag hittade
mina bästa vänner.
8
00:00:42,168 --> 00:00:44,627
Vår grupp var ren lycka.
9
00:00:44,628 --> 00:00:47,756
När vår vänskapsgrupp var samlad
var det hela vår värld.
10
00:00:47,757 --> 00:00:49,507
Vi tänkte alla:
Det här är allt.
11
00:00:49,508 --> 00:00:50,717
Det här är allt vi behöver.
12
00:00:50,718 --> 00:00:53,845
Xana!
13
00:00:53,846 --> 00:00:55,930
De här ungdomarna
såg ut att
14
00:00:55,931 --> 00:00:58,391
ha den bästa tiden i sina liv.
15
00:00:58,392 --> 00:01:00,268
Kom igen. Nu går vi.
16
00:01:00,269 --> 00:01:03,981
Ingen hade någonsin kunnat
föreställa sig vad som skulle hända.
17
00:01:04,690 --> 00:01:07,817
Fyra universitetsstudenter
dödades tidigt på söndagsmorgonen.
18
00:01:07,818 --> 00:01:11,113
Deras kroppar hittades i ett hus
nära University of Idaho.
19
00:01:12,990 --> 00:01:15,159
Från det ögonblick
jag gick uppför trappan
20
00:01:15,659 --> 00:01:18,369
visste jag att något
verkligt tragiskt hade hänt.
21
00:01:18,370 --> 00:01:20,371
När man bor i den lilla staden
Moscow i Idaho
22
00:01:20,372 --> 00:01:22,165
tror man att inget kan gå fel.
23
00:01:22,166 --> 00:01:26,211
Och plötsligt vet hela världen
var Moscow i Idaho ligger.
24
00:01:27,546 --> 00:01:29,547
Man försöker bara
föreställa sig.
25
00:01:29,548 --> 00:01:31,424
Varför skulle någon skada de här barnen?
26
00:01:31,425 --> 00:01:33,344
Varför skulle någon skada mitt barn?
27
00:01:34,261 --> 00:01:36,554
Jag har aldrig varit
så rädd i hela mitt liv.
28
00:01:36,555 --> 00:01:38,556
Det kunde ha varit
vem som helst i Moscow.
29
00:01:38,557 --> 00:01:40,184
Det var helt obegripligt.
30
00:01:41,352 --> 00:01:42,228
Vem skulle göra något sådant?
31
00:01:42,937 --> 00:01:44,938
Är det möjligt
att mördaren
32
00:01:44,939 --> 00:01:47,315
agerade utifrån något slags
hat mot kvinnor?
33
00:01:47,316 --> 00:01:50,360
Ryktena om hur studenterna dog
sprids okontrollerat.
34
00:01:50,361 --> 00:01:54,280
Vi fick dödshot.
De är våra bästa vänner.
35
00:01:54,281 --> 00:01:56,033
Vem säger att
det inte händer oss?
36
00:01:57,493 --> 00:02:01,371
Attacken var riktad
och utfördes med ett eggvapen.
37
00:02:03,749 --> 00:02:06,502
Jag vill att historien
ska komma ut.
38
00:02:07,503 --> 00:02:08,838
Den rätta historien.
39
00:02:10,005 --> 00:02:15,261
Frågan som alla
vill ha svar på är varför.
40
00:02:16,720 --> 00:02:18,389
Varför just de här fyra ungdomarna?
41
00:02:51,213 --> 00:02:52,714
När vi lämnade av Maddie
42
00:02:52,715 --> 00:02:55,175
inför hennes första år
på University of Idaho...
43
00:02:58,888 --> 00:03:01,181
redan när vi parkerade
inför introduktionen
44
00:03:02,224 --> 00:03:05,018
och stod i kön,
kramade mammorna sina döttrar.
45
00:03:05,019 --> 00:03:07,980
Jag var tvungen att titta bort
för varje gång jag såg det
46
00:03:08,564 --> 00:03:10,691
ville jag bara storgråta.
47
00:03:11,901 --> 00:03:15,487
Hon var så förväntansfull
och jag försökte bara hålla ihop.
48
00:03:19,450 --> 00:03:22,077
Jag visste alltid
att jag ville bli mamma.
49
00:03:24,288 --> 00:03:27,041
Jag blev mamma väldigt ung.
Jag var 22,
50
00:03:28,709 --> 00:03:31,086
så jag var alltid
väldigt beskyddande mot Madison,
51
00:03:32,379 --> 00:03:34,965
den här vackra,
lugna lilla flickan.
52
00:03:38,510 --> 00:03:40,304
Jag lät aldrig Maddie gråta.
53
00:03:41,847 --> 00:03:43,474
Aldrig.
54
00:03:44,934 --> 00:03:47,852
Jag såg alltid till
att hon hade det bekvämt.
55
00:03:47,853 --> 00:03:51,314
Det var alltid:
"Gillar du inte vaggan? Okej.
56
00:03:51,315 --> 00:03:53,359
Kom och sov i vår säng.
Gillar du inte spjälsängen?
57
00:03:53,943 --> 00:03:55,234
Jag tänker inte kämpa emot.
58
00:03:55,235 --> 00:03:58,864
Jag tänker inte låta dig
vara ledsen ens ett ögonblick."
59
00:04:02,576 --> 00:04:04,912
När jag träffade Maddie
var hon tre år.
60
00:04:07,039 --> 00:04:08,540
Hon var verkligen en...
61
00:04:09,249 --> 00:04:10,417
en riktig karaktär.
62
00:04:12,378 --> 00:04:14,171
Maddie var en miniversion av Karen.
63
00:04:15,130 --> 00:04:18,342
De såg likadana ut,
betedde sig likadant och allt.
64
00:04:20,552 --> 00:04:22,846
Maddie var blomsterflicka
på vårt bröllop.
65
00:04:23,639 --> 00:04:26,308
Länge kallade hon mig bara
Scotty.
66
00:04:26,976 --> 00:04:33,356
Men när hon blev äldre
träffade hon några av sina vänner och...
67
00:04:33,357 --> 00:04:35,566
hon sa:
"Nej, det här är min pappa."
68
00:04:35,567 --> 00:04:40,739
Och det kändes verkligen bra
att höra henne säga det.
69
00:04:41,573 --> 00:04:45,577
Jag blev så stolt
över att få kallas pappa.
70
00:04:48,956 --> 00:04:51,416
En dag i sjätte klass
sa Maddie:
71
00:04:51,417 --> 00:04:55,086
"Jag vill sova över hos min nya vän.
Hon heter Kaylee."
72
00:04:55,087 --> 00:04:57,923
Och jag sa:
"Okej, men...
73
00:04:58,966 --> 00:05:01,510
jag vill träffa familjen först."
74
00:05:03,053 --> 00:05:05,263
Jag träffade familjen Goncalves,
75
00:05:05,264 --> 00:05:07,808
Kristi och Steve,
och vi kom också bra överens.
76
00:05:08,600 --> 00:05:11,144
Från den stunden tänkte jag:
Okej,
77
00:05:11,145 --> 00:05:14,731
det här kommer att bli
en fantastisk gemenskap.
78
00:05:14,732 --> 00:05:16,942
Jag vet att det här blir bra.
Jag litar på familjen.
79
00:05:17,901 --> 00:05:20,486
Maddie och Kaylee
var oskiljaktiga.
80
00:05:20,487 --> 00:05:23,615
När man hörde dem
kunde man tro att de var systrar.
81
00:05:25,034 --> 00:05:26,409
Kaylee var ett riktigt kraftpaket.
82
00:05:26,410 --> 00:05:30,246
Hon gick alltid i hundraåttio
och Maddie satt bara tillbaka,
83
00:05:30,247 --> 00:05:35,001
lyssnade och sa kanske två ord,
så blev Kaylee helt uppe i varv igen.
84
00:05:35,002 --> 00:05:39,006
Maddie var alltid
den tystlåtna.
85
00:05:39,631 --> 00:05:42,008
De kompletterade varandra perfekt.
86
00:05:42,009 --> 00:05:43,927
Vår lärare är borta.
87
00:05:44,636 --> 00:05:46,555
Vi sitter bara här och tar det lugnt.
88
00:05:48,265 --> 00:05:50,975
Jag älskar Lexi. Är det hennes telefon?
Ja.
89
00:05:50,976 --> 00:05:52,019
Där kommer min lärare.
90
00:05:55,189 --> 00:05:57,023
Från sjätte klass och framåt
91
00:05:57,024 --> 00:05:59,526
var det nästan alltid
Kaylee och Maddie.
92
00:06:00,110 --> 00:06:02,904
De sökte båda
till samma universitet
93
00:06:02,905 --> 00:06:04,864
för de tänkte aldrig
lämna varandra.
94
00:06:04,865 --> 00:06:06,032
Det skulle inte hända.
95
00:06:06,033 --> 00:06:08,493
Jag älskar dig.
96
00:06:08,494 --> 00:06:10,537
Jag älskar dig.
97
00:06:11,371 --> 00:06:14,249
De bestämde sig för
University of Idaho.
98
00:06:15,125 --> 00:06:17,544
Flickorna var oerhört förväntansfulla,
99
00:06:18,378 --> 00:06:21,297
och vi var så glada
för Maddies och Kaylees skull
100
00:06:21,298 --> 00:06:23,258
när de skulle börja
det här nya kapitlet i sina liv.
101
00:06:25,969 --> 00:06:27,429
Det kändes bara rätt.
102
00:06:27,930 --> 00:06:30,598
Jag visste att Maddie
skulle vara trygg här.
103
00:06:33,310 --> 00:06:34,894
På den tiden var flickorna
mycket mer intresserade
104
00:06:34,895 --> 00:06:38,314
av studentföreningslivet
än av studierna.
105
00:06:42,945 --> 00:06:45,781
106
00:06:46,949 --> 00:06:52,078
De visste precis vilken
universitetsupplevelse de ville ha.
107
00:06:52,079 --> 00:06:55,082
108
00:06:55,833 --> 00:06:58,042
Kaylee och jag
blev medlemmar i Alpha Phi.
109
00:06:58,043 --> 00:06:59,795
Vi blev novissystrar.
110
00:07:01,088 --> 00:07:03,714
Kaylee skojade alltid med folk.
111
00:07:03,715 --> 00:07:06,926
En gång hade hon typ
112
00:07:06,927 --> 00:07:10,763
limmat fast överläppen med nagellim
upp mot näsan.
113
00:07:10,764 --> 00:07:13,182
Hon tyckte att det skulle vara
jätteroligt att lura
114
00:07:13,183 --> 00:07:16,687
sin dåvarande pojkvän
och säga att läppfyllningen gått fel.
115
00:07:18,230 --> 00:07:20,815
Hon gjorde massor av sådant.
116
00:07:20,816 --> 00:07:22,733
Hon hittade på saker hela tiden.
117
00:07:22,734 --> 00:07:24,694
Kaylee Goncalves, specialagent.
118
00:07:24,695 --> 00:07:27,780
Jag är från FBI.
Har du en stund?
119
00:07:27,781 --> 00:07:29,449
Sedan sa hon:
"Jag skojar bara!"
120
00:07:30,450 --> 00:07:33,287
Det var hennes lycka
i ett nötskal.
121
00:07:34,538 --> 00:07:38,458
Maddie var en av de första
som verkligen fick mig att känna mig inkluderad.
122
00:07:39,126 --> 00:07:40,419
på University of Idaho.
123
00:07:41,003 --> 00:07:43,379
Hon var en av de coola,
lite äldre tjejerna,
124
00:07:43,380 --> 00:07:45,631
och hon var snygg och jätterolig.
125
00:07:45,632 --> 00:07:48,343
"Svampbob, Patrik, ursäkta?"
126
00:07:50,888 --> 00:07:52,931
Maddie och jag var med i Pi Beta Phi.
127
00:07:53,432 --> 00:07:55,350
Vi var lite av de äldre tjejerna.
128
00:07:56,852 --> 00:07:59,520
Vi var så glada
att vi hade hittat varandra,
129
00:07:59,521 --> 00:08:02,858
och vi visste att vi skulle vara
bästa vänner för alltid,
130
00:08:04,443 --> 00:08:09,573
och vi tog liksom
Emily och Xana under våra vingar.
131
00:08:10,574 --> 00:08:13,826
Jag är en Barbie-cowgirl.
132
00:08:13,827 --> 00:08:15,578
Vad säger du om det?
133
00:08:15,579 --> 00:08:16,829
Yihaa.
134
00:08:16,830 --> 00:08:19,415
Xana var ett riktigt vilddjur.
135
00:08:19,416 --> 00:08:21,542
Hon kunde bli vän med vem som helst.
136
00:08:21,543 --> 00:08:23,003
Ingen var främling för henne.
137
00:08:23,879 --> 00:08:26,839
Efter inflyttningen
skulle vi alla sitta på gräsmattan.
138
00:08:26,840 --> 00:08:30,010
Alla skulle resa sig
och säga vilka de var.
139
00:08:31,678 --> 00:08:34,889
En tjej reste sig och sa:
"Hej, jag heter Xana.
140
00:08:34,890 --> 00:08:37,391
Som Xanax, fast utan det sista x:et."
141
00:08:37,392 --> 00:08:39,895
Det var det enda namnet jag kom ihåg.
142
00:08:43,232 --> 00:08:45,650
Vi satt ihop som ler och långhalm.
143
00:08:45,651 --> 00:08:47,236
Hela vägen igenom.
144
00:08:48,153 --> 00:08:49,737
145
00:08:49,738 --> 00:08:51,739
Nej.
146
00:08:51,740 --> 00:08:52,823
Hon använde inte smink,
147
00:08:52,824 --> 00:08:54,700
så hon brydde sig egentligen inte
så mycket om utseendet.
148
00:09:00,207 --> 00:09:02,209
Vi brukade alla ha
collegetröjor på fester.
149
00:09:03,252 --> 00:09:06,630
Det var väldigt mycket
som att vi inte brydde oss, fast vi gjorde det.
150
00:09:09,633 --> 00:09:11,635
Du ser ut som en apa.
151
00:09:12,302 --> 00:09:13,470
Kolla här.
152
00:09:16,848 --> 00:09:18,933
En av studentföreningarna,
Sigma Chi,
153
00:09:18,934 --> 00:09:21,185
hade precis tagit in
en ny grupp förstaårsstudenter.
154
00:09:21,186 --> 00:09:24,272
Folk sa:
"Herregud, det är två jättesnygga tvillingar
155
00:09:24,273 --> 00:09:26,357
som ska gå med i Sigma Chi."
156
00:09:26,358 --> 00:09:27,734
Jag tänkte:
Okej, dem vill jag träffa.
157
00:09:28,902 --> 00:09:31,153
Första dagen jag träffade
Ethan och Hunter
158
00:09:31,154 --> 00:09:37,703
såg jag de här två stora,
över 190 centimeter långa, fåniga tvillingarna.
159
00:09:38,203 --> 00:09:42,373
Det tog ungefär 30 sekunder
innan vi alla skrattade hysteriskt,
160
00:09:42,374 --> 00:09:45,209
och det kändes bara
som en perfekt matchning.
161
00:09:45,210 --> 00:09:46,377
Okej.
162
00:09:46,378 --> 00:09:49,171
Jag heter Ethan Chapin.
Jag går första året.
163
00:09:49,172 --> 00:09:51,090
Jag kommer från Mount Vernon
i Washington.
164
00:09:51,091 --> 00:09:54,176
Det jag hoppas lära mig
på den här kursen är...
165
00:09:54,177 --> 00:09:57,305
Jag vet inte, jag är bara väldigt intresserad
eftersom det är en del av min...
166
00:09:57,306 --> 00:09:59,181
framtida karriär och utbildning och allt det där.
167
00:09:59,182 --> 00:10:01,476
Så jag är redo att sätta igång.
168
00:10:03,687 --> 00:10:06,315
Vi var trillingar,
jag, Ethan och Maizie.
169
00:10:06,982 --> 00:10:08,649
170
00:10:08,650 --> 00:10:12,570
Med sin personlighet
var Ethan nästan magnetisk.
171
00:10:12,571 --> 00:10:14,614
Han var en naturlig ledare,
172
00:10:15,532 --> 00:10:17,033
och jag hade inga problem
med att följa efter,
173
00:10:17,034 --> 00:10:20,661
för han hittade alltid på något roligt
som vi gjorde tillsammans.
174
00:10:20,662 --> 00:10:22,788
Ethan var definitivt ledaren.
175
00:10:22,789 --> 00:10:24,958
Både jag och Hunter
vände oss till honom.
176
00:10:27,711 --> 00:10:29,128
Vi var alltid tillsammans.
177
00:10:29,129 --> 00:10:33,007
Det gick aldrig längre
än tolv timmar
178
00:10:33,008 --> 00:10:34,968
utan att vi sågs.
179
00:10:36,970 --> 00:10:39,347
Vi växte upp
med familjen i centrum,
180
00:10:39,348 --> 00:10:41,682
så vi var vänner med alla,
181
00:10:41,683 --> 00:10:44,144
men varandras bästa vänner.
182
00:10:46,438 --> 00:10:49,149
Våra barn kom till genom IVF.
De är riktiga provrörsbarn,
183
00:10:49,691 --> 00:10:52,943
så man går igenom
hela den processen.
184
00:10:52,944 --> 00:10:55,613
Vi var hos läkaren och...
185
00:10:55,614 --> 00:10:58,450
jag skulle göra ett ultraljud
för att se om jag var gravid.
186
00:10:59,743 --> 00:11:01,035
Och...
187
00:11:01,036 --> 00:11:03,996
han började undersöka
Staces mage och...
188
00:11:03,997 --> 00:11:05,790
en,
189
00:11:05,791 --> 00:11:07,792
sedan kom en till,
och sedan...
190
00:11:07,793 --> 00:11:10,127
kom den tredje.
191
00:11:10,128 --> 00:11:15,258
Jim dog nästan och jag tänkte:
"Okej, oj."
192
00:11:15,759 --> 00:11:18,636
Jag vet inte.
Jag hade verkligen ett ögonblick då jag tänkte:
193
00:11:18,637 --> 00:11:22,891
"Okej, jag antar att det här
är vårt liv nu."
194
00:11:24,810 --> 00:11:27,895
Jag stod i köket och...
195
00:11:27,896 --> 00:11:30,815
vattnet gick,
men det var egentligen Ethans fot.
196
00:11:30,816 --> 00:11:32,275
Han låg längst ner.
197
00:11:32,984 --> 00:11:35,862
Ethan hade tröttnat
på boendeförhållandena.
198
00:11:36,405 --> 00:11:39,115
Jag vill inte kalla honom
den dominanta trillingen, men han...
199
00:11:39,116 --> 00:11:40,826
han hade en stor personlighet.
200
00:11:41,451 --> 00:11:43,328
Kom igen!
201
00:11:45,831 --> 00:11:47,457
Jag vet inte,
han fick en bara att skratta.
202
00:11:55,382 --> 00:11:58,718
Som förälder var det fantastiskt
att ha alla barnen på samma skola.
203
00:11:59,511 --> 00:12:03,640
Det var fantastiskt att våra tre barn
fortfarande fick umgås.
204
00:12:06,726 --> 00:12:09,562
Under studietiden
hade vi den här vänskapsgruppen
205
00:12:09,563 --> 00:12:12,816
som vi umgicks med
nästan varje dag i veckan.
206
00:12:16,194 --> 00:12:20,698
Det här är faktiskt King Street,
där jag har bott de senaste två åren,
207
00:12:20,699 --> 00:12:24,578
och jag tycker verkligen om
att umgås med mina vänner hela tiden...
208
00:12:25,412 --> 00:12:28,581
King Street är en mycket välkänd plats.
209
00:12:28,582 --> 00:12:31,460
Den är känd som festområdet.
210
00:12:33,336 --> 00:12:37,424
Jag träffade Xana under mitt tredje år
och hennes andra.
211
00:12:39,050 --> 00:12:43,889
Jag hade Xana på Snapchat
och såg att hon var på King Street.
212
00:12:45,098 --> 00:12:48,309
Jag skrev till henne:
"Herregud, jag är din nya granne.
213
00:12:48,310 --> 00:12:50,478
Jag har precis skrivit på ett kontrakt
för ett hus tvärs över gatan.
214
00:12:50,479 --> 00:12:51,771
Här ska jag bo."
215
00:12:52,397 --> 00:12:55,441
Vi umgicks alltid med alla
i huset på King Road,
216
00:12:55,442 --> 00:12:59,154
som låg mindre än ett kvarter från vårt,
ungefär 30 sekunders promenad.
217
00:13:00,947 --> 00:13:02,615
Jag kallade det bara Xanas hus.
218
00:13:02,616 --> 00:13:05,410
Vänskapsgruppen kom hela tiden
hem till Xana.
219
00:13:07,078 --> 00:13:09,205
Maddie och Kaylee
bodde på översta våningen,
220
00:13:09,206 --> 00:13:10,915
Dylan och Xana i mitten,
221
00:13:10,916 --> 00:13:13,001
och Bethany
bodde i källaren.
222
00:13:16,129 --> 00:13:19,508
Jag kände Bethany och Dylan
väldigt väl från Pi Phi.
223
00:13:20,717 --> 00:13:22,427
Dylan är Emilys "little".
224
00:13:23,094 --> 00:13:26,181
I studentföreningen betyder det
ungefär lillasyster.
225
00:13:29,351 --> 00:13:32,561
Vi brukade bara sitta tillsammans,
prata och umgås,
226
00:13:32,562 --> 00:13:34,355
och bokstavligen spela countrymusik.
227
00:13:35,482 --> 00:13:36,732
Är det en video?
228
00:13:36,733 --> 00:13:40,237
229
00:13:42,614 --> 00:13:45,950
230
00:13:47,202 --> 00:13:48,453
Ja.
231
00:13:50,872 --> 00:13:54,583
Aj, du...
232
00:13:54,584 --> 00:13:56,001
Ethan, titta på mig.
233
00:13:56,002 --> 00:13:57,586
Le.
234
00:13:57,587 --> 00:13:58,963
Ethan och Xana.
235
00:13:58,964 --> 00:14:02,342
Alla andra visste
att de gillade varandra före dem själva.
236
00:14:03,593 --> 00:14:07,722
Ethan och Xana
umgicks hela tiden.
237
00:14:09,140 --> 00:14:11,643
Jag ville så gärna
att det skulle bli något,
238
00:14:12,686 --> 00:14:17,315
främst för att jag tyckte
så mycket om Ethan.
239
00:14:18,191 --> 00:14:19,608
Hunter och jag hade börjat träffas,
240
00:14:19,609 --> 00:14:24,613
och Hunter och Ethan
höll på att bli bästa vänner.
241
00:14:24,614 --> 00:14:26,992
Vi fyra började umgås mer.
242
00:14:27,701 --> 00:14:30,662
Vi visste allihop
att det var annorlunda med Ethan och Xana.
243
00:14:31,538 --> 00:14:34,123
De är som
exakt samma person,
244
00:14:34,124 --> 00:14:35,749
fast en kille och en tjej.
245
00:14:35,750 --> 00:14:39,378
Man märkte direkt när Ethan
kom in i ett rum
246
00:14:39,379 --> 00:14:40,796
att alla liksom sken upp.
247
00:14:40,797 --> 00:14:42,716
Xana hade exakt samma effekt.
248
00:14:45,218 --> 00:14:47,679
Det här var något väldigt bra för Xana.
249
00:14:48,430 --> 00:14:49,848
Och för Ethan också.
250
00:14:57,188 --> 00:15:00,316
Föräldrahelgen,
den 5 och 6 november.
251
00:15:00,317 --> 00:15:01,818
Det var 2022.
252
00:15:03,862 --> 00:15:06,447
Det var barnens andra år
på universitetet,
253
00:15:06,448 --> 00:15:08,867
och det var den mest fantastiska helgen.
254
00:15:09,576 --> 00:15:11,953
Vi märkte att Ethan
menade allvar med Xana.
255
00:15:13,204 --> 00:15:14,956
Det var så roligt.
256
00:15:15,540 --> 00:15:17,959
Man såg hur de började bli vuxna.
257
00:15:18,668 --> 00:15:21,296
Och för Stacy och mig
betydde det enormt mycket.
258
00:15:25,634 --> 00:15:29,219
Vi åkte på söndagsmorgonen
och när vi körde ut ur stan
259
00:15:29,220 --> 00:15:31,263
gjorde Jim och jag,
och jag menar det här...
260
00:15:31,264 --> 00:15:33,432
vi gjorde bokstavligen
high five med varandra.
261
00:15:33,433 --> 00:15:34,809
Vi sa:
"Vi klarade det."
262
00:15:35,477 --> 00:15:36,561
Vi klarade det.
263
00:15:37,729 --> 00:15:38,980
Allt är bra.
264
00:15:40,690 --> 00:15:44,694
Som förälder känner man
en sådan enorm tillfredsställelse.
265
00:15:51,493 --> 00:15:56,246
Och sedan rycktes allt bort
sju dagar senare,
266
00:15:56,247 --> 00:15:58,416
så det blev väldigt kortvarigt.
267
00:16:01,252 --> 00:16:04,255
Man ska uppfostra sina barn
så att de kan flyga.
268
00:16:05,090 --> 00:16:09,761
Och vi hade bokstavligen
fått uppleva det i en vecka.
269
00:16:33,660 --> 00:16:35,578
Dagen började
som vilken vanlig dag som helst.
270
00:16:36,413 --> 00:16:39,416
Jag hade sovit över
i Emilys lägenhet.
271
00:16:41,793 --> 00:16:44,586
Vi fick ett samtal.
272
00:16:44,587 --> 00:16:49,759
Jag tänkte inte
så mycket på det.
273
00:16:53,763 --> 00:16:55,348
Dylan hade ringt oss.
274
00:16:58,268 --> 00:17:00,687
Hon och Xana var rumskamrater,
275
00:17:02,522 --> 00:17:03,522
och hon sa:
276
00:17:03,523 --> 00:17:06,942
"Något konstigt hände i natt.
277
00:17:06,943 --> 00:17:11,071
Jag vet inte riktigt
om jag drömde eller inte,
278
00:17:11,072 --> 00:17:12,823
men jag är jätterädd.
279
00:17:12,824 --> 00:17:14,451
Kan ni komma
och kolla huset?"
280
00:17:16,536 --> 00:17:19,121
Hon sa:
"Jag är i källaren med Bethany."
281
00:17:19,122 --> 00:17:23,542
Hon sa:
"Jag har ropat på Xana flera gånger
282
00:17:23,543 --> 00:17:25,378
men hon svarar inte.
Kan ni komma hit?"
283
00:17:26,463 --> 00:17:30,216
Jag sa skämtsamt:
"Visst. Ska jag ta med pepparsprejen?"
284
00:17:30,884 --> 00:17:32,927
Jag tänkte inte
att det var något allvarligt.
285
00:17:35,138 --> 00:17:38,640
Jag bodde med Emily då,
och jag minns att hon sa:
286
00:17:38,641 --> 00:17:42,478
"Vi går hem till Xana.
Dylan vill att vi kommer över."
287
00:17:42,479 --> 00:17:44,563
Hon hade ringt oss förut och sagt:
"Jag är rädd.
288
00:17:44,564 --> 00:17:46,315
Kan ni ta med era pojkvänner?"
289
00:17:46,316 --> 00:17:50,319
Men det var aldrig något allvarligt.
Det kunde vara en kastrull som ramlat.
290
00:17:50,320 --> 00:17:53,697
Alltså ingenting alls,
för det var ju Moscow.
291
00:17:53,698 --> 00:17:56,575
Så vi sa:
"Visst, vi går dit, och Hunter...
292
00:17:56,576 --> 00:17:59,245
han kan kolla vad det är."
293
00:17:59,871 --> 00:18:02,999
Jag tror aldrig
att jag låste en enda dörr i Moscow.
294
00:18:04,125 --> 00:18:07,754
När Dylan ringde
trodde jag inte att det var brådskande.
295
00:18:08,421 --> 00:18:10,714
Så jag började gå
mot Xanas hus,
296
00:18:10,715 --> 00:18:16,638
och när vi kom fram
hade Dylan och Bethany gått ut.
297
00:18:17,472 --> 00:18:21,934
De såg livrädda ut,
med händerna för munnen,
298
00:18:21,935 --> 00:18:24,020
som om de inte förstod
vad som pågick.
299
00:18:24,771 --> 00:18:26,564
De visste inte vad som hände.
300
00:18:29,442 --> 00:18:32,612
När jag gick uppför trappan
var Hunter Johnson redan i huset.
301
00:18:33,238 --> 00:18:34,489
Vi var bara lite efter.
302
00:18:41,454 --> 00:18:44,499
Så fort jag klev in i huset
kände jag att något var väldigt fel.
303
00:18:44,999 --> 00:18:47,126
Man kunde nästan känna det.
304
00:18:50,672 --> 00:18:54,007
Trappan ligger direkt till vänster
när man kommer in genom dörren.
305
00:18:54,008 --> 00:18:57,887
Sedan går man upp
och där ligger vardagsrummet.
306
00:19:01,307 --> 00:19:04,310
Och längst bort i korridoren
ligger Xanas rum.
307
00:19:07,355 --> 00:19:09,607
Hunter gick före mig och Emily.
308
00:19:12,110 --> 00:19:15,696
Jag hann sätta foten i huset
innan jag genast föstes ut.
309
00:19:15,697 --> 00:19:18,116
Hunter sa:
"Ut. Någon måste ringa 112."
310
00:19:21,035 --> 00:19:22,036
Ja.
311
00:19:23,663 --> 00:19:28,418
Hunter hade mod nog
att säga åt dem
312
00:19:29,127 --> 00:19:33,131
att ringa polisen
utan att säga den verkliga anledningen.
313
00:19:34,173 --> 00:19:38,011
Han uttryckte det försiktigt.
Han sa: "Säg att någon är medvetslös."
314
00:19:42,098 --> 00:19:45,101
Hunter besparade oss
ett extremt trauma
315
00:19:45,685 --> 00:19:51,441
genom att inte berätta
vad han hade sett.
316
00:19:54,736 --> 00:19:57,988
Det var Dylan
som pratade med larmcentralen.
317
00:19:57,989 --> 00:20:01,659
Jag fick ta telefonen från henne
för hon var fullständigt hysterisk.
318
00:20:03,620 --> 00:20:05,537
De frågade:
"Vad är adressen?"
319
00:20:05,538 --> 00:20:07,372
Jag sa:
"1122 King Road."
320
00:20:07,373 --> 00:20:10,084
Hon frågade:
"Vad har hänt?" Jag sa: "Jag vet inte."
321
00:20:11,169 --> 00:20:12,170
Och sedan...
322
00:20:13,838 --> 00:20:16,590
Jag tror att det var då
Hunter sa: "De hade ingen..."
323
00:20:16,591 --> 00:20:18,383
Han tittade bara på mig
och skakade på huvudet.
324
00:20:18,384 --> 00:20:19,927
Han sa:
"De hade ingen puls."
325
00:20:19,928 --> 00:20:23,472
Men även när han sa
att de saknade puls tänkte jag:
326
00:20:23,473 --> 00:20:26,351
"Ambulanspersonalen kommer
och återupplivar dem."
327
00:20:31,230 --> 00:20:33,066
Sedan kom polisen.
328
00:20:35,443 --> 00:20:38,071
Jag såg ambulanspersonalen
bära på sina väskor,
329
00:20:38,696 --> 00:20:41,991
men de gick aldrig
uppför trappan eller in i huset.
330
00:20:46,037 --> 00:20:49,415
Jag vaknade runt klockan tolv
av en av mina bröder från Sigma Chi
331
00:20:49,999 --> 00:20:51,626
som stod vid sängkanten
och skakade mig.
332
00:20:52,210 --> 00:20:55,253
Han sa:
"Hunter, du måste vakna.
333
00:20:55,254 --> 00:20:58,465
Det är poliser på King Street."
Jag frågade vad han menade.
334
00:20:58,466 --> 00:21:00,760
Han sa:
"Det står poliser framför King-huset."
335
00:21:02,136 --> 00:21:05,139
Jag tänkte att det nog var normalt.
336
00:21:05,765 --> 00:21:07,600
Det kom fler klagomål
på oväsen där
337
00:21:08,643 --> 00:21:10,728
än någon annanstans på campus.
338
00:21:12,772 --> 00:21:17,527
Och min bror Ethan bodde i princip
hemma hos Xana på King Road.
339
00:21:24,534 --> 00:21:27,452
Vid tolvtiden tittade jag ut
genom mitt fönster,
340
00:21:27,453 --> 00:21:31,374
som vetter mot 1122 King Road,
341
00:21:32,250 --> 00:21:35,461
och såg mina vänner
stå utanför,
342
00:21:36,713 --> 00:21:38,923
Hunter och Emily.
343
00:21:39,507 --> 00:21:42,176
Polisen började sätta upp
avspärrningsband,
344
00:21:43,094 --> 00:21:48,099
och då förstod jag
att något väldigt hemskt hade hänt.
345
00:21:50,518 --> 00:21:54,522
Jag sprang ut
och den första jag tog tag i var Emily,
346
00:21:55,189 --> 00:21:56,357
och hon grät.
347
00:21:57,692 --> 00:22:02,113
Och Dylan sa:
348
00:22:03,364 --> 00:22:05,616
"Jag kan inte förstå
att någon har gjort det här."
349
00:22:06,200 --> 00:22:12,623
Jag viskade till Emily:
"Var är Xana?"
350
00:22:15,251 --> 00:22:18,671
Hon svarade:
"Hon är där inne...
351
00:22:23,760 --> 00:22:25,178
och jag tror att hon är död."
352
00:22:26,763 --> 00:22:29,557
Jag tror att allt jag ville
var att gå in och väcka Xana.
353
00:22:31,142 --> 00:22:33,686
Och jag visste
att det inte skulle gå.
354
00:22:39,776 --> 00:22:42,612
Jag gick mot huset
på King Road
355
00:22:43,404 --> 00:22:45,781
och såg en grupp människor
sitta på marken.
356
00:22:45,782 --> 00:22:48,033
Det var alla de människor
jag brukade umgås med.
357
00:22:49,869 --> 00:22:53,663
När jag kom fram
hade alla samma uttryck i ansiktet,
358
00:22:53,664 --> 00:22:56,374
som om världen hade gått under.
359
00:22:59,629 --> 00:23:02,924
Jag minns
att jag såg Hunter komma gående,
360
00:23:03,633 --> 00:23:05,967
och jag minns att vi alla vände oss om
och tänkte: "Herregud.
361
00:23:05,968 --> 00:23:09,179
Någon måste berätta för honom
vad som precis har hänt."
362
00:23:09,180 --> 00:23:11,765
Jag bara:
"Vad fan är det som händer?"
363
00:23:11,766 --> 00:23:15,311
"Var är Ethan?"
Och de säger: "Ethan finns inte längre."
364
00:23:16,896 --> 00:23:19,898
"Vad menar ni med
att Ethan inte finns längre?"
365
00:23:19,899 --> 00:23:21,984
Jag sa:
"Vart har han tagit vägen?"
366
00:23:23,402 --> 00:23:28,407
Och de sa:
"Din bror är död."
367
00:23:29,200 --> 00:23:30,827
Jag sa:
"Det kan inte vara sant."
368
00:23:40,419 --> 00:23:43,256
Sedan sa Hunter Johnson:
369
00:23:43,881 --> 00:23:47,468
"Jag tror att Xana och Ethan
mördades i natt."
370
00:23:51,764 --> 00:23:55,183
Jag visste inte ens hur jag skulle reagera,
för det kändes så overkligt
371
00:23:55,184 --> 00:23:58,437
att någon jag hade tillbringat
nästan varje minut av mitt liv med...
372
00:23:59,355 --> 00:24:01,941
Jag vet inte ens.
Förlåt.
373
00:24:14,036 --> 00:24:15,872
Den första jag ringde var Maizie.
374
00:24:20,543 --> 00:24:23,379
Allt Hunter sa var:
"Du måste komma hem till Xana."
375
00:24:24,714 --> 00:24:27,174
Jag frågade varför
och han sa: "Kom bara."
376
00:24:27,175 --> 00:24:30,135
"Ställ inga frågor.
Be någon skjutsa dig."
377
00:24:32,638 --> 00:24:36,642
Jag minns att jag satt i bilen
och kände...
378
00:24:37,351 --> 00:24:38,811
Herregud, nu börjar jag gråta.
379
00:24:41,689 --> 00:24:44,108
Jag kände
att något var fel.
380
00:24:44,817 --> 00:24:45,902
Det var märkligt.
381
00:24:49,614 --> 00:24:50,698
Jag bara visste.
382
00:24:59,832 --> 00:25:01,292
Jag var i mataffären.
383
00:25:03,920 --> 00:25:06,338
Jag hade stött på en vän
och vi stod där
384
00:25:06,339 --> 00:25:10,008
och småpratade lite.
385
00:25:10,009 --> 00:25:12,511
Sedan började telefonen ringa.
Och det var...
386
00:25:14,764 --> 00:25:16,140
Det var Hunters röst.
387
00:25:17,225 --> 00:25:20,853
Han sa bara:
"Ethan finns inte längre."
388
00:25:21,771 --> 00:25:24,981
Han sa:
"Ethan finns inte längre."
Och jag svarade: "Gå och hämta honom."
389
00:25:24,982 --> 00:25:26,566
Han fortsatte bara upprepa:
390
00:25:26,567 --> 00:25:28,693
"De är inte...
Nej, du förstår inte vad jag säger.
391
00:25:28,694 --> 00:25:32,822
De finns inte längre.
Ethan och Xana finns inte längre."
392
00:25:32,823 --> 00:25:35,951
Och jag sa:
"Gå och hämta dem."
393
00:25:35,952 --> 00:25:38,621
Jag kunde inte ta in
att han var död.
394
00:25:39,747 --> 00:25:42,249
Han sa: "Nej."
Jag tror att han sa...
395
00:25:42,250 --> 00:25:44,960
"Mamma, du förstår inte.
De finns inte längre på jorden."
396
00:25:44,961 --> 00:25:46,754
Jag tror
att det var så han sa.
397
00:25:49,048 --> 00:25:51,550
Jag trodde inte på det.
398
00:25:54,470 --> 00:25:56,513
Jag grät inte.
Jag...
399
00:25:56,514 --> 00:26:00,267
Jag lämnade bara kundvagnen
och gick ut ur mataffären.
400
00:26:00,268 --> 00:26:03,604
Jag satte mig i bilen,
körde iväg och ringde Jim.
401
00:26:07,525 --> 00:26:09,110
Hon sa:
"Ethan har dödats."
402
00:26:13,281 --> 00:26:19,286
Och jag...
Jag var inte säker på vad jag hörde.
403
00:26:19,287 --> 00:26:21,289
Jag sa:
"Vad?"
404
00:26:22,373 --> 00:26:25,751
"Ja, något har hänt Ethan
och han har dödats."
405
00:26:30,006 --> 00:26:34,509
Så vi packade några kläder,
satte oss i bilen
406
00:26:34,510 --> 00:26:36,929
och körde till Moscow.
407
00:26:48,232 --> 00:26:50,901
Vi satt på uppfarten.
408
00:26:51,694 --> 00:26:54,946
Poliserna pratade inte alls med oss.
409
00:26:54,947 --> 00:26:56,949
Jag tror inte ens
att de tittade på oss.
410
00:26:58,784 --> 00:27:00,619
Ingen av poliserna
ville prata med oss.
411
00:27:01,704 --> 00:27:04,080
Och vi frågade oss:
"Ska vi fråga dem något?"
412
00:27:04,081 --> 00:27:06,083
Typ:
"Vad fan har hänt?"
413
00:27:06,625 --> 00:27:09,670
Jag tyckte att de borde prata med oss
eftersom vi satt där utanför.
414
00:27:11,380 --> 00:27:14,550
Vi satt där så länge
utan att få någon information.
415
00:27:15,343 --> 00:27:18,054
Det kändes bara som:
Varför sitter vi här?
416
00:27:19,555 --> 00:27:23,851
Till slut fick alla på något sätt veta
att Ethan och Xana inte...
417
00:27:24,769 --> 00:27:26,062
inte levde.
418
00:27:26,645 --> 00:27:27,855
Då föll allt på plats.
419
00:27:28,898 --> 00:27:31,984
Herregud.
Var är Kaylee och Maddie?
420
00:27:33,110 --> 00:27:36,489
Deras telefoner signalerar där inne.
Telefonerna är inne i huset.
421
00:27:37,073 --> 00:27:40,533
Vi visste inte om de var hemma.
Vi visste inte om de var där inne.
422
00:27:40,534 --> 00:27:42,787
Vi visste ingenting.
Vi fick inte tag på dem.
423
00:27:50,878 --> 00:27:52,003
Jag satt bredvid Dylan,
424
00:27:52,004 --> 00:27:54,089
och hon ville verkligen få veta
var de var,
425
00:27:54,090 --> 00:27:56,467
men vi gick aldrig upp dit.
426
00:28:12,858 --> 00:28:16,529
Vi blev väldigt frustrerade
på polisen.
427
00:28:19,323 --> 00:28:21,283
Vi sa:
"Kan ni inte berätta någonting?"
428
00:28:31,210 --> 00:28:33,212
Ryktet spred sig så snabbt i Moscow.
429
00:28:34,130 --> 00:28:37,132
Alla på King hade öppnat fönstren
och kikade genom persiennerna
430
00:28:37,133 --> 00:28:40,553
eftersom de såg alla polisbilar
och avspärrningsbanden.
431
00:28:48,018 --> 00:28:52,398
Min telefon ringde
och det var Maddies pojkvän, Jake.
432
00:28:54,942 --> 00:28:56,777
Mitt hjärta stannade nästan
för ett ögonblick,
433
00:28:57,653 --> 00:29:01,490
och han sa:
"Karen, vet du vad som händer i Moscow?"
434
00:29:02,283 --> 00:29:05,619
Jag sa:
"Nej... Jag har ingen aning."
435
00:29:06,412 --> 00:29:09,248
Han sa:
"Det har skett ett mord hemma hos Maddie.
436
00:29:10,458 --> 00:29:11,792
Vi tror att Xana är död."
437
00:29:13,210 --> 00:29:15,504
Och mitt hjärta sjönk.
438
00:29:16,088 --> 00:29:17,089
Alltså...
439
00:29:18,215 --> 00:29:20,384
Jag ringde Maddie och Kaylee,
440
00:29:21,343 --> 00:29:23,179
men ingen svarade.
441
00:29:24,054 --> 00:29:25,930
Så jag ringde polisen i Moscow,
442
00:29:25,931 --> 00:29:29,351
och de sa:
"Vi kan inte berätta någonting."
443
00:29:30,352 --> 00:29:31,811
Scott tonade ner det.
444
00:29:31,812 --> 00:29:36,149
Han sa:
"Det är säkert något som har...
445
00:29:36,150 --> 00:29:37,901
blåsts upp ur proportion."
446
00:29:37,902 --> 00:29:40,487
Jag sa:
"Vi åker dit och äter lunch med henne.
447
00:29:40,488 --> 00:29:44,825
Vi hämtar henne
och tar reda på vad som händer."
448
00:29:53,542 --> 00:29:57,379
Vi satte oss i bilen,
tankade och körde mot Moscow.
449
00:29:58,881 --> 00:30:01,424
Jag ringde polisen igen
och sa:
450
00:30:01,425 --> 00:30:03,510
"Jag vet att ni inte kan berätta något,
451
00:30:03,511 --> 00:30:06,554
men kan ni bekräfta
att det pågår en mordutredning
452
00:30:06,555 --> 00:30:08,599
på 1122 King Road?"
453
00:30:09,517 --> 00:30:10,768
Och hon sa:
"Ja."
454
00:30:14,730 --> 00:30:19,025
Jag hade högtalaren på
så att Scott kunde höra att det var verkligt.
455
00:30:19,026 --> 00:30:20,653
Vad det än var
så var det verkligt.
456
00:30:22,154 --> 00:30:23,322
Hela tiden
457
00:30:23,989 --> 00:30:28,743
tänkte jag att vi skulle
hämta Maddie och Kaylee
458
00:30:28,744 --> 00:30:32,580
och ta hem dem,
trösta dem och krama dem,
459
00:30:32,581 --> 00:30:36,752
och försöka förstå
vad som hade hänt.
460
00:30:38,295 --> 00:30:40,297
Det knöt sig i magen.
461
00:30:41,215 --> 00:30:42,799
Jag visste inte vad jag skulle tro.
462
00:30:42,800 --> 00:30:45,510
Jag såg ambulanserna och poliserna.
463
00:30:45,511 --> 00:30:48,930
Poliserna pratade fortfarande inte med oss.
Och sedan...
464
00:30:53,435 --> 00:30:54,978
började allas telefoner låta
465
00:30:54,979 --> 00:30:58,983
och vi fick ett larm:
"Mord på King Road."
466
00:31:00,526 --> 00:31:04,029
Alla brast samtidigt
ut i gråt.
467
00:31:05,739 --> 00:31:08,157
Vi fick alla
det första Vandal-larmet,
468
00:31:08,158 --> 00:31:11,787
som är ungefär som ett Amber Alert,
fast bara för studenter vid University of Idaho.
469
00:31:12,371 --> 00:31:15,248
"Utreder ett mord
på King Road."
470
00:31:15,249 --> 00:31:17,543
Det stod inte hur många.
Det stod inte vilka.
471
00:31:20,963 --> 00:31:23,090
"Mord utreds."
472
00:31:26,635 --> 00:31:28,512
Var är Kaylee och Maddie?
473
00:31:31,974 --> 00:31:34,267
Vi fick ännu ett Vandal-larm.
474
00:31:35,936 --> 00:31:37,812
"Fyra studenter hittade döda."
475
00:31:37,813 --> 00:31:39,564
Fyrdubbelt mord.
476
00:31:39,565 --> 00:31:43,192
Vi tittade på meddelandet
och alla sa: "Vad fan... Vad?"
477
00:31:43,193 --> 00:31:45,279
För ingen hade berättat något för oss.
478
00:31:46,071 --> 00:31:51,409
Det var innan polisen ens berättade
att Maddie och Kaylee hade dött.
479
00:31:51,410 --> 00:31:52,745
och att de var där inne.
480
00:31:54,121 --> 00:31:57,540
Jag vet inte ens om jag tittade
på min telefon eller om någon visade mig.
481
00:31:57,541 --> 00:31:58,625
Men folk... De liksom...
482
00:31:58,626 --> 00:32:01,711
några av tjejerna började
skrika åt poliserna.
483
00:32:01,712 --> 00:32:04,006
Jag visade honom telefonen
och sa: "Vad fan är det här?"
484
00:32:04,548 --> 00:32:07,759
Han tittade bara på mig.
Sedan tog han min telefon och sa:
485
00:32:07,760 --> 00:32:10,261
"Jag visste inte ens
att de skickade ut det här. Förlåt."
486
00:32:10,262 --> 00:32:11,929
Och vi frågade:
"Vad betyder det här?"
487
00:32:11,930 --> 00:32:13,724
Han sa:
"Alla fyra."
488
00:32:16,852 --> 00:32:21,731
Och i det ögonblicket tror jag
att allt blev verkligt...
489
00:32:23,984 --> 00:32:25,736
och jag bara:
"Herregud."
490
00:32:26,403 --> 00:32:27,404
Alltså...
491
00:32:29,531 --> 00:32:30,698
"Vad är det som händer?"
492
00:32:33,619 --> 00:32:35,537
"Vad hände inne i det där huset?"
493
00:32:38,916 --> 00:32:42,502
Jag skrev till Emily
och frågade vad som pågick.
494
00:32:42,503 --> 00:32:49,008
Hon berättade att Hunter
hade gått in i Xanas rum
495
00:32:49,009 --> 00:32:54,722
och hittat dem med skador
och mycket blod.
496
00:32:54,723 --> 00:32:58,851
Det såg ut och kändes
som en attack.
497
00:32:58,852 --> 00:33:01,105
En ondskefull attack.
498
00:33:02,231 --> 00:33:04,315
Vem skulle göra något sådant?
499
00:33:04,316 --> 00:33:07,820
Det fanns bokstavligen ingen
som ogillade dem.
500
00:33:16,620 --> 00:33:18,706
De bad oss alla
komma till polisstationen.
501
00:33:19,331 --> 00:33:22,543
Jag hade aldrig varit på en polisstation,
så jag visste inte vad som skulle hända.
502
00:33:23,877 --> 00:33:29,216
De tog in oss en i taget
i ett rum med en ensam polis.
503
00:33:30,968 --> 00:33:32,970
De ställde vanliga frågor som:
504
00:33:33,637 --> 00:33:35,680
"Vad gjorde du dagen innan?
505
00:33:35,681 --> 00:33:38,850
Känner du någon
som skulle vilja göra något sådant?"
506
00:33:38,851 --> 00:33:42,730
Men jag känner ingen
som någonsin skulle vilja göra det.
507
00:33:47,860 --> 00:33:49,987
"Vad hände? Vad såg du?"
508
00:33:52,990 --> 00:33:56,410
De försökte nog främst
avskriva oss som misstänkta.
509
00:34:01,039 --> 00:34:02,875
Så vi kom
till polisstationen.
510
00:34:03,709 --> 00:34:06,669
Jag minns att jag sprang uppför trappan
och försökte hitta någon att prata med,
511
00:34:06,670 --> 00:34:08,422
vem som helst...
512
00:34:10,382 --> 00:34:12,968
bara... vem som helst.
513
00:34:15,095 --> 00:34:18,932
Till slut placerade de oss
i ett litet rum,
514
00:34:20,309 --> 00:34:23,729
och de kom in genom bakdörren
och öppnade en pärm.
515
00:34:24,313 --> 00:34:26,106
Polisen förklarade:
516
00:34:27,566 --> 00:34:30,736
"Det har skett ett mord
i er dotters hus,
517
00:34:31,779 --> 00:34:33,405
och det finns fyra offer."
518
00:34:34,865 --> 00:34:37,825
Vi sa genast:
"Vad?"
519
00:34:37,826 --> 00:34:40,329
Det var helt obegripligt.
520
00:34:41,705 --> 00:34:46,126
Han sa att Maddie var ett av offren.
521
00:34:48,962 --> 00:34:51,839
Då frågade jag:
"Kaylee då?"
522
00:34:51,840 --> 00:34:54,885
Han sa att Kaylee
också var ett offer.
523
00:35:00,224 --> 00:35:02,767
Jag minns bara
att jag blev så arg.
524
00:35:02,768 --> 00:35:06,647
Jag bara:
"Det här kan inte vara sant."
525
00:35:08,148 --> 00:35:12,109
Det här är Idaho.
Vi...
526
00:35:12,110 --> 00:35:16,572
Sådant här ser man på tv,
527
00:35:16,573 --> 00:35:19,868
på östkusten
eller något sådant...
528
00:35:21,370 --> 00:35:23,037
Sedan fick vi veta
om de andra två.
529
00:35:23,038 --> 00:35:26,165
Och man bara:
"Vad är det som händer här?"
530
00:35:26,166 --> 00:35:29,545
Det är vansinnigt.
Det är ofattbart. Nej.
531
00:35:35,259 --> 00:35:37,093
De kunde inte berätta något.
532
00:35:37,094 --> 00:35:38,470
De hade inga detaljer.
533
00:35:41,723 --> 00:35:44,059
Så tankarna bara snurrade.
534
00:35:46,603 --> 00:35:48,146
Vad kunde ha hänt?
535
00:35:49,898 --> 00:35:52,025
Vad hade egentligen hänt
inne i huset?
536
00:35:54,319 --> 00:35:56,738
De arbetade fortfarande
på brottsplatsen...
537
00:35:58,949 --> 00:36:01,326
och vi fick inte
komma i närheten.
538
00:36:02,452 --> 00:36:05,580
Vi kunde inte träffa någon
eller se flickorna.
539
00:36:05,581 --> 00:36:08,416
Det var bara...
540
00:36:08,417 --> 00:36:10,627
Vi frågade:
"Vad ska vi göra nu?"
541
00:36:11,879 --> 00:36:15,883
Jag minns att jag satt
på parkeringen utanför Moscpolisen,
542
00:36:16,967 --> 00:36:20,554
och precis när vi satte oss i bilen
sa jag till Scott:
543
00:36:22,097 --> 00:36:24,098
"Det fanns inget vi kunde ha gjort."
544
00:36:25,183 --> 00:36:27,101
"Det fanns inget vi kunde ha gjort."
545
00:36:30,063 --> 00:36:34,025
Det är ens egna barn
som åker iväg till universitetet.
546
00:36:34,026 --> 00:36:37,029
De ska vara trygga,
ha roligt
547
00:36:38,363 --> 00:36:39,907
och utbilda sig.
548
00:36:40,866 --> 00:36:43,075
Något sådant här
ska inte kunna hända.
549
00:36:49,708 --> 00:36:53,377
Jag har varit här på plats i Moscow
sedan ungefär klockan 15.
550
00:36:53,378 --> 00:36:56,380
Sedan jag kom hit
har jag sett Moscpolisens bilar
551
00:36:56,381 --> 00:36:58,507
köra in och ut ur området,
552
00:36:58,508 --> 00:37:00,509
där myndigheterna
hittade fyra personer döda.
553
00:37:00,510 --> 00:37:04,305
Polisen i Moscow uppger
att de ryckte ut till King Road
554
00:37:04,306 --> 00:37:06,140
efter ett larm om
en medvetslös person.
555
00:37:06,141 --> 00:37:08,768
Situationen utvecklas fortfarande,
556
00:37:08,769 --> 00:37:10,478
och vi kommer att stanna kvar på plats
557
00:37:10,479 --> 00:37:13,482
tills vi har mer information
att rapportera.
558
00:37:17,194 --> 00:37:18,779
Vi körde till Moscow.
559
00:37:20,906 --> 00:37:23,450
Vi kom fram
vid niotiden på kvällen.
560
00:37:25,786 --> 00:37:27,454
Vi körde till häktet
561
00:37:28,538 --> 00:37:34,336
och satte oss med polisen,
som berättade vad som hade hänt.
562
00:37:35,629 --> 00:37:36,712
Vid det laget
563
00:37:36,713 --> 00:37:40,217
tror jag inte att någon
förstod omfattningen av någonting.
564
00:37:42,636 --> 00:37:45,722
Det var fyra
fantastiska universitetsstudenter.
565
00:37:46,431 --> 00:37:47,683
Vi visste bara
att de var borta.
566
00:37:49,101 --> 00:37:53,397
Universitetet hade hyrt
ett antal hotellrum.
567
00:37:55,023 --> 00:37:56,273
Efter polisstationen
568
00:37:56,274 --> 00:37:58,943
tog vi med barnen
så att de kunde hämta några saker,
569
00:37:58,944 --> 00:38:01,780
och sedan fick vi sova tillsammans
i ett hotellrum.
570
00:38:04,324 --> 00:38:08,285
Vi satt vid skjutdörrarna
i hotellobbyn
571
00:38:08,286 --> 00:38:10,914
och grät högt.
572
00:38:15,377 --> 00:38:18,045
Vi hade ett anslutande rum
där Maizie och Hunter var,
573
00:38:18,046 --> 00:38:20,173
men till slut låg vi alla
tillsammans och...
574
00:38:22,175 --> 00:38:25,679
Det finns inte mycket...
Vad pratar man ens om då?
575
00:38:28,181 --> 00:38:31,476
Barnen var ungefär
i samma sinnestillstånd som jag och Stace.
576
00:38:32,019 --> 00:38:35,939
De frågade verkligen:
"Vad är det som har hänt?
577
00:38:37,232 --> 00:38:39,985
Vad har hänt med vår familj?
Vad hände med Ethan?"
578
00:38:42,404 --> 00:38:44,781
Jag minns att jag inte sov.
579
00:38:46,199 --> 00:38:49,870
Jag tror inte att någon av oss
sov på flera dagar.
580
00:38:53,081 --> 00:38:57,585
Universitetet sa
att de placerade de närmast drabbade
581
00:38:57,586 --> 00:39:00,588
på hotell över natten
för att få bort oss från King Street.
582
00:39:00,589 --> 00:39:03,466
Jag sa:
"Okej. Vi känner oss inte trygga här.
583
00:39:03,467 --> 00:39:05,218
Ärligt talat känner vi oss
inte trygga någonstans."
584
00:39:06,303 --> 00:39:10,640
Emily och Hunter var där.
Josie, Dylan och Bethany.
585
00:39:11,516 --> 00:39:14,268
Det var då jag verkligen
började gråta.
586
00:39:14,269 --> 00:39:16,103
Jag förklarade för min mamma.
587
00:39:16,104 --> 00:39:18,314
Jag sa:
"Jag vet inte vad som händer,
588
00:39:18,315 --> 00:39:21,525
men det här är vad som hände
mig i morse.
589
00:39:21,526 --> 00:39:23,445
Vad ska jag göra?"
590
00:39:26,448 --> 00:39:28,158
Vi satt i korridoren.
591
00:39:29,618 --> 00:39:32,369
Hunter var fortfarande i chock.
Det tror jag att vi alla var,
592
00:39:32,370 --> 00:39:34,581
men han var bara så...
593
00:39:35,916 --> 00:39:37,584
Nästan som ett spöke.
594
00:39:39,127 --> 00:39:41,630
Och jag tror att Emily var
väldigt, väldigt orolig för honom.
595
00:39:44,174 --> 00:39:47,551
Jag tror att verkligheten
verkligen började sjunka in,
596
00:39:47,552 --> 00:39:50,721
och jag var livrädd.
597
00:39:50,722 --> 00:39:52,974
Jag sov inte alls
den första natten.
598
00:39:57,854 --> 00:39:59,773
Hunter och jag gick och lade oss rädda.
599
00:40:03,026 --> 00:40:06,362
Och varje ljud vi hörde
fick oss att tro att vi skulle bli attackerade.
600
00:40:06,363 --> 00:40:10,199
Jag tänkte:
"Är det någon här just nu? Jag vet inte."
601
00:40:10,200 --> 00:40:13,203
Jag var verkligen rädd.
602
00:40:22,963 --> 00:40:25,590
Rädslan för det okända
drabbade oss alla.
603
00:40:27,300 --> 00:40:28,467
Varför skulle det hända mig?
604
00:40:28,468 --> 00:40:30,554
Varför skulle det hända mina vänner?
605
00:40:31,513 --> 00:40:34,431
De var våra bästa vänner.
Om det kunde hända dem,
606
00:40:34,432 --> 00:40:36,559
vem säger då
att det inte kan hända oss?
607
00:40:39,938 --> 00:40:41,647
Nyheter från Idaho,
608
00:40:41,648 --> 00:40:44,817
där fyra universitetsstudenter
dödades tidigt på söndagsmorgonen.
609
00:40:44,818 --> 00:40:46,987
Deras kroppar hittades
i ett hus utanför campus.
610
00:40:48,697 --> 00:40:50,698
Polisen har fortfarande spärrat av huset
611
00:40:50,699 --> 00:40:53,910
med avspärrningsband
och utreder platsen.
612
00:40:56,580 --> 00:40:59,623
Polisen säger att det var en riktad attack
nära University of Idaho.
613
00:40:59,624 --> 00:41:02,960
De säger att det var
en isolerad och riktad attack,
614
00:41:02,961 --> 00:41:05,463
men utan att lägga fram
någon information som stöder det.
615
00:41:06,173 --> 00:41:08,592
För oss verkade det slumpmässigt,
616
00:41:10,302 --> 00:41:12,971
men de sa att det var riktat.
617
00:41:14,264 --> 00:41:16,182
Vi var ett stort kompisgäng.
618
00:41:16,183 --> 00:41:19,102
Varför skulle någon rikta in sig
just på de fyra?
619
00:41:20,729 --> 00:41:23,647
Och då insåg vi
620
00:41:23,648 --> 00:41:26,151
att vi kanske hade varit förföljda
i flera månader
621
00:41:27,027 --> 00:41:28,111
utan att veta om det.
622
00:41:29,404 --> 00:41:33,408
Och vi skulle inte heller veta
om vi blev förföljda just då.
623
00:41:34,492 --> 00:41:38,496
Det fanns en person där ute
som precis hade mördat vår bror,
624
00:41:39,706 --> 00:41:41,458
och han var fortfarande där ute någonstans.