All language subtitles for A.Better.Place.2016.720p.WEBRip.x264.AAC-[YTS.MX]

Downloaded from
YTS.MX

Official YIFY movies site:
YTS.MX

Tre dagar tidigare

En polis från Monterey
tog 30 000 dollar från en förare–

–trots att han inte gjort sig skyldig
till något brott. News Channel 5.

En 20-årig kvinna har hamnat i koma
efter att en polis använt elpistol.

En veteran från andra världskriget
hamnade på sjukhus med bruten nacke.

Vittnen skyller på Philadephiapolisen.

Bråket började sent igår kväll
på 1800 Block på North Orange Avenue.

Fox 36 talade med vittnen
som såg hela händelseförloppet.

Han la båda händerna på polisens
axlar, men inte aggressivt eller så.

Polisen kastade upp honom i luften
så att han landade på huvudet.

Hundratals samlades på Walmart i
Compton och Downey på lördagskvällen–

–då de fått reda på att de accepterade
EBT-kort med obegränsad kredit.

Wow, vad duktig du är.

Får jag sätta mig ner?

Det gör ont att förlora någon
som står en nära. Mycket ont.

Mer än vad vi kan föreställa oss.

Att förlora någon så ung som din mor
i en oförutsedd hjärtattack är...

Tja, bortom allt förstånd.

Jag har förstått att du och din mor
stod varandra väldigt nära.

När du arbetar dig igenom din sorg
och finner din väg framåt–

–vill jag att du håller fast
vid en sanning.

Vi är inte ensamma.

Det finns alltid en plats för dig
i församlingen, Jeremy.

Om du behöver prata eller reda ut
saker kommer du in till mig bara.

Min dörr står alltid öppen.

Det kan du ge dig på. När CFPB–

–implementerat den här administrationens
nya bankrutiner helt–

–handlar bankens goda likviditet om
att driva in förluster och avgifter.

De missköter allt i Washington, så det
dröjer inte länge innan banker–

–delar ut gratis brödrostar till sina
kunder tills de får ekonomiska problem.

Bara för att kunna spara tillräckligt
för att köpa saker vi inte behöver–

–eller har råd med som sannolikt måste
hållas konfiskerade för guds skull.

Inget illa menat, pastorn. Det var inte
meningen att missbruka herrens namn.

Likt hans förmåga att förlåta
är herrens humor säkert också stor.

–Bra talat, pastorn. Visst, älskling?
–Jag tyckte om talet på begravningen.

–Du tyckte om hans lovtal, menar du.
–Vad det än kallas.

Det berörde mig.

Jag ska avsluta i tid. Ha en bra dag,
allihopa. Hoppas att vi ses på söndag.

Vi ses, din nolla!

–Jeremy, du får inte gå hemifrån själv.
–Varför kan jag inte vara som de andra?

För att du inte är som de andra.

Jag har ju sagt många gånger att
ditt tillstånd gör dig annorlunda.

Speciell.

–Och vi måste vara försiktiga.
–Det är orättvist att jag är speciell.

Att alltid vara försiktig är orättvist.
Att sakna vänner och inte gå i skolan–

–är orättvist. Och att inte ha en pappa
är orättvist, mamma.

Allt är orättvist!

Jag vet att allt är orättvist, Jeremy.

Jag önskar att allt var annorlunda.

Jag önskar att din far fortfarande var
med oss, så du kunde lära känna honom.

Då skulle han se
vilken ung, fin man du blivit.

Men han är borta, Jeremy.

Och jag kan inte ta tillbaka honom.

Det kan ingen.

Jag önskar...

...att vi slapp vara så försiktiga
med ditt tillstånd.

Men det måste vi, min son.

Det är inte säkert för dig att
vara ute själv utan mig.

Och jag vet att du också vet om det.

Jag kommer aldrig att lämna dig...

...någonsin.

Din mor var en god medarbetare.
En av de bästa.

Kunderna gillade henne verkligen.

Hon var väldigt stolt över dig.

Du förstår, jag vet att din mor
önskade sig det bästa för dig.

Och jag ska också
hjälpa dig så gott jag kan.

Så när du får försäkringspengarna
vill jag att du kommer till banken–

–så ska jag personligen se till att
du får ett bra bankkonto–

–och en ny betalningsplan för huset.

Vad säger du om det?

Sam, det här är nog fel tidpunkt.

Vi beklagar verkligen förlusten.

–Vad tusan var det där?
–Ser du inte att han är ledsen?

Han är störd. Det var därför mamman
höll honom hemma i alla dessa år.

Det har varit en lång dag, grabben,
men det finns saker du måste veta–

–så jag tänkte att vi skulle lösa
det direkt...om det är okej för dig?

Tja, till att börja med är du den enda
som tar del av din mors livförsäkring–

–värd 150 000 dollar.

Och olikt de flesta hade din mamma
nästan betalat av hela lånet på huset.

Jag rekommenderar att ta en del
av livförsäkringspengarna–

–och betala av lånet,
så blir huset ditt.

Och faktum är att
om du inte är slösaktig–

–borde pengarna räcka
åtminstone de kommande åren.

En sak till.

Om du fortsätter dina studier
får du försäkringsförmåner–

–för båda dina föräldrar.
Det är ett litet bidrag från staten.

Pengar som pengar, visst? Onödigt att
låta Washington slösa bort dem.

Har du några frågor?

Jeremy, har du några frågor?

–Nej...
–Då så.

Din mor var en bra människa. Det är mer
än vad jag kan säga om vissa i stan.

Kanske de flesta.

Hoppas att du finner tröst i att
många tyckte om henne.

Om du behöver något
ligger mitt kontor nere på Main Street.

Ring eller kom in. Lycka till, Jeremy.

Jag hittar ut själv.

Här. Säg till när ni är redo.

Sätt dig var du vill.

Du vet, Jess. Ned lämnar marinen i vår.

Det vore trevligt om
ni två började dejta igen.

Ned och jag var på några fester ihop,
men vi dejtade aldrig.

Då kanske det är dags att ni börjar göra
det. Jag vet att han tycker om dig.

Jag har inte så mycket tid. Jag jobbar
här sex dar i veckan och hjälper mamma.

Jag fattar.

Det är okej.

Glöm att jag ens nämnde det.

Tänkte att det kunde vara trevligt bara.

Här borta vid disken kanske?

Vill du ha något att dricka?

Apelsinjuice?

Stor eller liten? Jag skulle ta en stor.
Den kostar bara 20 cent mer.

–Okej, en stor.
–En stor apelsinjuice på gång.

Snygg kostym.
Ska du på jobbintervju eller något?

Nej...min mamma har dött.

–Förlåt, jag visste inte...
–Har du äggröra med ost?

Visst.

Jag går och lämnar beställningen.

–Äggröra med ost.
–Miss?

–Var det något fel på beställningen?
–Ja, det var fel på allt.

Baconen var bränd, äggen var för lösa
och brödet smakade kartong.

"Specialen" var inte särskild speciell,
så vi borde slippa betala för den.

–Varför åt ni upp allt i så fall?
–Vad snackar du om? Knappt rört den.

Min man är lite för artig.
Det var rena dyngan.

Kom så går vi, älskling.

–Ni kan inte gå utan att betala.
–Kolla bara.

Och försök inte att hindra oss.
Vi kanske ringer migrationsverket.

Paco har väl inget arbetstillstånd?

Ha en underbar dag! Ni suger!

Vilka idioter! De beställde det
allra billigaste på menyn–

–och betalade inte ens för det, för att
inte tala om dricksen. Vem gör så?

Värst av allt är att
det dras från min lön.

Jag kan betala för mitt...och deras
om det skulle hjälpa.

Vad gullig du är.

Tack, men nej tack.

Det var ändå bara 10 dollar.

För att inte tala om dricksen.

Lita på mig, såna där människor...

...lämnar ingen dricks.

Vill du ha en juice till? Huset bjuder.

Jag trodde att du var för upptagen
för ett kärleksliv.

Så varför talar du med knäppisen?

Sätt dig om du vill ha frukost.
Stick om du bara vill bråka.

Jag kanske vill ha både och.

–Det här är min plats.
–Sluta, Ned. Han stör dig inte.

Det gör han faktiskt. Han stör mig
genom att bara sitta här och andas.

Idioten? Det går rykten om att din morsa
lämnade massor av pengar när hon kolade.

–Är det sant?
–Du är en sån idiot.

–Jag snackar med dig.
–Lämna honom ifred, Ned.

Eller vad? Ska du göra så här?

–Sluta!
–Fixa honom, Ned!

–Ned, sluta!
–Är det så här du vill ha det?

Hjälp honom. Kan någon hjälpa honom?

–Vad i...
–Vill du ha mer? Kom igen då!

Jag har något till dig om du inte
släpper honom och drar härifrån.

Jag menar allvar, Ned. Stick.

Visst. Jag började ändå bli uttråkad.

Vi drar.

Jag måste gå.

Förlåt.
Jag råkade visst tappa tegelstenen.

Var inte blyg. Kom ut.

–Vad vill ni?
–Då din mamma är borta...

...för alltid, tänkte vi att du kunde
komma ut och leka med oss.

Ser du den här? Det betyder att jag
måste rycka ut när plikten kallar–

–även om jag sitter och äter.

En 80-årig dams katt blev rädd då
några idioter kastade in en sten–

–genom hennes grannes fönster.

Det var ingen sten...utan en tegelsten.

Så du vill vara en tuffing?
Då ska jag tala om en sak.

De äter såna som dig till frukost
där du kommer att hamna.

–Du kväver honom.
–Släpp, du dödar honom.

In i bilen!

Och ni två drar hem direkt,
innan ni får problem med era föräldrar.

–Är allt som det ska?
–Killen i bilen...

...förstörde mitt fönster
och misshandlade mig idag.

Du ser inte särskilt misshandlad ut.
Var är skadan?

Är du döv eller bara långsam?

–Jag förstår inte.
–Låt mig klargöra det i så fall.

Av nån anledning höll din mamma dig
hemma under alla dessa år.

Min nyfikna sida undrar varför.
Höll hon dig borta från staden?

Eller höll hon staden borta från dig?

En annan sida av mig
bryr mig inte alls.

Din mamma var en envis kärring
som inte gjorde det hon skulle.

Hon la näsan i blöt och nu är hon död...

...men du är fortfarande kvar...

...och tittar fram i staden.

Min stad. Så här ligger det till.

Vi har lagar och regler.

Jag utövar lagen och skapar reglerna.

Om du bryter mot någon av dem
kommer jag att bryta ner dig.

Är det förstått?

Är det förstått, frågade jag?

Ja...jag förstår.

Bra.

–Gör det ont?
–Vad tror du?

Du krossade nästan strupen på mig.

Varför gjorde du så
framför mina kompisar?

För att jag är sheriffen.
Och det betyder något.

Det betyder att min son inte kan leva
rövare bara för att jag är polis.

Låt det sjunka in, grabben.

Jag antar att du inte vet
hur man lagar mat.

Nej...

Mamma lagade alltid mat till mig.

Och min mamma lät mig alltid laga mat.

Spriten är till mamma.
Energidryckerna är mina.

Jag jobbar ofta dubbla skift,
så de hjälper mig.

De är säkert värre än spriten, va?

Jag är verkligen ledsen
för det som hände på restaurangen.

Ned har varit en idiot
så länge hans pappa varit sheriff.

Typ...alltid.

–Han krossade min ruta igår kväll.
–Varför gjorde han det?

Troligen av samma anledning
som han slog mig.

–Varför det?
–För att du är söt och han gillar dig.

–Tycker du att jag är söt?
–Ja.

–Och det var därför han gjorde det.
–Förlåt.

Det är ingen fara.
Jag tejpade igen fönstret och...

Jag...är snabb.

Ja, jag märkte det.

–Jag blev lite skärrad.
–Förlåt...

Jag blev bara så överraskad
att du blev så perfekt.

Jag menar, du var perfekt, sen började
du blöda och sen blev du perfekt...

Bra igen.
Som när du kom in i restaurangen.

Så...

Går smärtan också bort direkt?

Ja.

–Det är ett tillstånd.
–Verkligen.

–Jag borde nog gå nu.
–Jag kan laga nåt till dig om du vill.

Då behöver du inte äta flingor
till middag och frukost.

Som det ser ut
kanske lunch och middag igen.

Jag är ingen superkock eller nåt,
men bättre än sämst.

Vet du hur man gör tonfiskgryta
utan ärtor?

Liknar det makaroner med ost?
Det finns en sån låda.

–Tyvärr finns det inga pengar på kortet.
–Det kan inte stämma.

Det är ju mitt i månaden.
Låt mig dra det igen.

Jag har försökt tre gånger.
Ni har nog redan gjort slut på dem.

–Folk står och väntar.
–Jag struntar i kön. Jag vill ha maten.

Jag måste be er lämna kön så att
jag kan ta hand om de andra kunderna.

Det här är fel. Jag är amerikansk
medborgare och har rättigheter.

Ma'am, kortet nekades. Lämna kön, annars
kallar jag på butiksföreståndaren...

–...och han kanske ringer polisen.
–Det struntar jag i, gör det.

Bob, kan du komma hit?

Vet du vad? Dra åt helvete.

–Hej, Jess.
–Såg du?

Jag tyckte lite synd om henne.

Svårt att tycka synd om någon som
bråkar om att gratispengarna är slut.

Ja, men vem vet vad som har hänt.

En dag blir du arresterad
och jag får sparken.

–Jag vet, förlåt.
–Så vem är din vän?

Jeremy.

–Jeremy Rollens.
–Hej, Jeremy, jag är Kaitlin.

–Hon gick i min klass.
–Jag pluggade hemifrån.

–Vad söt han är.
–Jag vet.

Inte illa, va?

Jag tyckte mycket om
dina makaroner med ost.

Följ med mig till mitt sovrum.

–Vad?
–Jag vill göra nåt med dig som jag...

...är väldigt bra på.

Jag tror inte att...

Nästan klar...

Får jag se?

Jeremy, den är så vacker.

Är det så du ser mig?

Jag...ritar vad jag ser.

–Du får den.
–Du är fantastisk.

Kan du laga mer mat till mig imorgon?

–Jag antar det, men jag måste jobba.
–Jag kan vänta.

Okej, men ät nåt litet
så att du klarar dig tills jag kommer.

–Spelar du gitarr?
–Nej, inte än.

–Får jag titta på den?
–Visst.

Vad fin den är.

Ja, jag fick den av mamma
när jag fyllde år.

Vad schyst.

–Får jag spela?
–Ja, vet du hur man gör?

Jag brukade spela lite.

Jag är fast i en bubbla,
väntar på att den ska brista.

Mina tankar är så mörka,
jag serverar bagels och kaffe.

Den här luften är så tjock
att man kan skära den med kniv–

–det är nåt riktigt fel här, det är
inget liv. Jag måste bort från staden–

–utan att känna medömkan. Jag måste
hitta ett nytt liv på ett bättre ställe.

Det brukade vara bra här,
men girighet skapade en torka.

Allt vi kan göra här
är att försöka överleva.

Jag är så trött på allt, alla här suger.
Är man ärlig tar turen snart slut.

Jag måste ta mig ifrån den här stan
utan att känna medömkan.

Jag måste hitta ett nytt liv
på ett bättre ställe.

Du sa att du brukade spela lite,
men det där...var väldigt bra.

Okej, jag brukade spela lite mer än
lite. Jag ville bli singer songwriter–

–när jag växte upp.

Varför säger du att du ville bli?

För att jag växte upp
och drömmen försvann.

Men...du är ju bara arton.

Ja, men ibland känner jag mig som åttio.

Dessutom...säger mamma att
jag inte var tillräckligt bra, så...

Vi nån tidpunkt började jag tro henne
och slutade tro på mig själv.

Hon sålde min gitarr förra året
för att kunna köpa sprit.

Herregud... Min mamma, vad är klockan?
Hon kommer att döda mig.

–Varför skulle hon göra det?
–Hon blir riktigt arg, menar jag.

För att jag ritade
och du spelade gitarr?

Nej, för att jag är sen. Vi ses.

Jag tänker ut något till imorgon.

–Mamma?
–Din lilla slyna!

Du slutade jobba för tre timmar sen. Du
skulle gå till affären och komma hem.

Mamma... Snälla sluta, inte här.

Jag skulle inte vara här
om du inte stannat här för att knulla–

–med byfånen.

Ja, jag letade efter dig i affären. Det
finns bara en Jeremy Rollens i stan.

Ge hit den.

Och din dricks.

–Nej...
–Vad sa du?

–Nej, sa jag.
–Din otacksamma lilla slampa!

Sluta.

Ge mig dricksen nu.

–Jag hatar dig.
–Trist, för du kommer sluta som jag.

Och för vissa kan världen verka
mycket svårare än tidigare–

–medan den för andra är
en mörkare och farligare plats.

Låt oss inte tänka på vad det var,
utan på vad det kan och borde vara.

Så länge herren lyser upp vår väg
kan vi uppnå lycka här på jorden...

...och i himlen. Men kom ihåg.
De sista dagarna blir svåra.

Människor kommer att älska sig själva,
sina pengar–

–skryta, vara stolta, häda
och inte lyda sina föräldrar.

Otacksamma,
oheliga, icke älskvärda, oförlåtande.

Förtalare utan självkontroll
som tagit gudomlighetens form–

–men som saknar styrka att
hålla sig ifrån sådana frestelser.

Timotheosbrevet 2:3, vers 1 till 5.

Hoppas att vi ses nästa vecka igen.
Gå ut och lev i hans ljus!

Amen.

Älskling, varför går du inte och talar
med pastorn om vårt bröllopstal.

Kostnader kontra fördelar, sheriffen.
Kostnader kontra fördelar...

Och när kostnaderna börjar bli
dyrare än fördelarna?

Då undanröjer man tillgångarna
och skriver av det som förluster.

–Så enkelt alltså?
–Det behöver inte vara svårare.

Det är en lista på bankens tillgångar.

I dagsläget utnyttjade
av skattetekniskt oansvariga...

...eller lånebelastade individer.

De är inte direkt utblottade,
men långsamt och smärtsamt...

...dör de av plågsam försummelse.

Och du vill undvara dem deras lidande?

Ingen tjänar på en utdragen
återköpsprocess.

–Allra minst du.
–Allra minst vi.

Utgången är oundviklig.
Ett slutligt avslut följt av vräkning.

Frågan är hur mycket tid och pengar som
går åt för att låta naturen sköta det.

Kittlas det?

Åh, pastor Hicks...

Jag kan inte direkt knacka dörr,
visa dem polisbrickan...

–...och fråga om deras hem.
–Självklart inte. Det vore smaklöst.

Det är där vissa lagar
kommer till användning.

Låt oss säga att det till exempel...

...finns en låginkomsttagande
ensamstående mor på socialbidrag–

–som kämpar för att betala
räkningarna till sitt rörliga lån.

Hon åker fast när hon säljer droger
för att få ihop sin ekonomi.

Huset blir beslagtaget
och utauktionerat.

Och den största summan går till att
betala av bostadslånet.

Sen skulle den lokala polisen
behålla resten av pengarna...

...till vad de själva önskar.

Justitiedepartementet i arbete.

Hej, jag tog med brunch så att
vi kunde äta under min rast.

Tänker du släppa in mig eller?

Stäng dörren så äter vi.
Jag har bara trettio minuter på mig.

Du har tur som haft
en så omtänksam mamma.

Det är så synd att hon gått bort.

Jag önskar att min mamma
varit mer lik din.

Jag hatar att säga det,
men min mamma är en blodsugare.

Hon bryr sig inte om någon förutom sig
själv. Hon utnyttjar folk och systemet.

Hon levde tydligen på sin sjukpenning...

...fram till igår kväll.

Fram till igår kväll?

Hennes vän från föräkringskontoret
åkte fast sent igår kväll.

De fann henne medvetslös vid sitt
skrivbord med en massa mutor–

–och filer på alla som hon hjälpt att
lura systemet.

Min mamma var en av dem.

Det är på nyheterna. Polisen kom hem
till oss i morse för att tala med henne.

Hon kanske hamnar i fängelse.

Vad tragiskt.

Får jag fråga dig en sak?

Vad exakt är ditt tillstånd? Påverkar
det andra människor? Var det därför–

–din mamma... Att du var hemma
så mycket under alla dessa år?

Hade du något att göra med att
mammas vän svimmade?

Kanske.
Om din mamma brydde sig om henne.

Menar du mer än någon annan?

Är det så det fungerar?

Mamma sa att jag inte skulle prata om
det. Hon sa att om jag gjorde det–

–skulle de föra bort mig och...
de skulle göra hemska saker mot mig.

Jag skulle aldrig berätta för någon,
Jeremy.

Jag vet inte varför
jag kan göra det jag gör–

–men jag vet vad som händer.

Gör någon illa mig fysiskt
förs smärtan över från mig...

...till den de bryr sig om mest.

Eller älskar.

Kan du kontrollera det,
så att det inte händer?

Jag har aldrig lyckats hindra det.
Härdar jag ut...

...stoppar jag det ett litet tag,
men det är väldigt svårt.

Nästan omöjligt.

–Hur länge har du haft kraften?
–Ända sen jag föddes, antar jag...

...men det är ingen kraft,
utan ett tillstånd, som en sjukdom.

Kanske till och med en förbannelse.

Jag tror att det är en kraft.

Jag ska gå tillbaka till jobbet innan de
sparkar mig. Vi ses senare, okej?

–Hon hånglar säkert med missfostret.
–Håll käften.

–Det var bara en tanke.
–Håll den för dig själv.

Jag ska spöa upp honom
och det blir inte kul för honom.

Sa inte din pappa åt oss att
lägga av med sånt?

Jess, du är sen. Låt mig gissa.
Du hånglade med missfostret.

Han heter Jeremy
och du vet inte vad du pratar om.

Känsligt?

–Jag menar det. Håll dig borta.
–För det första...

...säger du inte åt mig vad jag gör i
den här stan. Och för det andra...

–Kan jag hjälpa er?
–Jag pratar helst inte härute.

Det rör ingen annan.
Får jag komma in?

–Vad gäller det, sheriffen?
–Jag utreder en rapport...

...om att du ägnar dig åt
olagliga aktiviteter i det här huset.

Olagliga aktiviteter? Det är inte sant.
Vem har sagt det?

–Får jag se mig omkring i huset?
–Varför skulle jag låta dig göra det?

–Jag har rättigheter.
–Ja, och jag har en polisbricka.

Om du inte har något att dölja vore det
kanske bäst om vi löste det här och nu.

Annars måste jag ta dig till
polisstationen med din son.

Jag kanske måste arrestera er
om jag inte får svaren jag behöver.

Och då kanske jag måste lämna över din
son till de sociala myndigheterna.

–Visst. Titta efter.
–Tack.

Du och pojken stannar i vardagsrummet.

Kan ni komma in hit, miss Garcia?

Kan ni förklara det här?

Narkotikainnehav med avsikt att
sälja är en kriminell handling.

Vi pratar om fem år i fängelse
och beslagtagen egendom.

–Det innebär att du förlorar huset.
–Nej, det är inte rätt.

–Jag har inte gjort något.
–Alla gör något.

Kan du ringa någon
som tar hand om din son?

Som jag förstått det är
fosterhem inte särskilt trevliga.

Barnets pappa kanske?

Din jävel. Det var du som la dit det!

Ditt ord mot mitt, señorita.
Men det är jag som har polisbrickan.

–Prata engelska!
–Jag har rättigheter!

Lägg av, sa jag!

Det är rökförbud härinne.
Släck eller dra härifrån.

Så där. Nu är den borta.

På tal om borta.
Vad sägs om att hitta på nåt?

–Ledsen, men jag är för upptagen.
–Med missfostret?

För din information är Jeremy troligen
den smartaste och mest kreativa–

–personen i den här stan.
Dessutom är han en gentleman.

Det säger du? Det är bäst att du
berättar för herr missfoster–

–att han håller sig hemma
och borta från mina gator.

Skit också.

Hej, det är jag,
men jag kan inte svara just nu.

Lämna ett meddelande så ringer jag
upp när jag är klar. Hej så länge.

Var tusan är du? Jag har försökt ringa
dig den senaste halvtimmen.

Skit också.

Var tusan har du varit?

Sheriffen?

Kul att höra.

Bra jobbat, sheriffen.
Förresten, kan du göra mig en tjänst?

Se om du hittar min fästmö
någonstans i stan. Vi skulle äta lunch–

–och jag har ringt henne hemma
och på mobilen, men hon svarar inte.

Jag vill bara veta att allt är bra.
Okej.

Ja, tack, sheriffen.

Okej, hej då.

Herregud! Jeremy, vad gör du här?

–Du sa att jag kunde komma in.
–Skit också.

Sitt inte bara där,
sätt på dig byxorna.

–Det här är inte vad du tror.
–Jag tror att det är vad jag tror.

Jeremy, vänta!

Stanna här ett tag, Jeremy.
Vi måste prata.

Kommer du ihåg miss Cummings?

Jag är ledsen att du fick se mig och
Sheila... Miss Cummings och jag–

–uppföra oss på
ett så skamligt och syndigt sätt, men...

...lust och köttsliga begär
är komplicerade saker, Jeremy.

Hej, Jeremy.
Det var inte vad du tror att du såg.

Fader Hicks hjälpte mig med några
intimitetsproblem innan bröllopet.

Vuxengrejer, det är allt.

–Du talar inte sanning, miss Cummings.
–Jeremy...

Det skulle skada mig och kyrkan
om det här kom ut.

–Varför gjorde ni det i så fall?
–För att jag är svag, Jeremy.

–Jag vet inte vad mer jag kan säga.
–Det vet jag.

Låt mig skjutsa hem dig. Jag ska berätta
allt om blommor och bin på vägen.

–Jag bor inte här.
–Det vet jag väl.

Och sluta spela oskyldig.

Din mamma höll dig inlåst i huset,
men du levde inte med vargar.

Ja, Sheila är i bilen med pojken.

Jeremy, du är en intelligent pojke.
Och jag vet att du känner till saker.

Jag är bra på att läsa av män.

Mamma var inte galen. Hon var orolig.

Var det därför hon höll dig inlåst
som ett farligt djur?

Hon hade sina skäl.

Du menar hemligheter?
Det har vi alla, Jeremy.

Vissa är större, viktigare
och ibland farligare än andra bara.

Hej, älskling.
Så klart att jag är själv.

Förlåt, gullet.
Jag har shoppat hela dan.

Jag glömde telefonen i bilen.

Jag glömde bort lunchen helt.
Förlåt mig. Det är bara det att...

...jag vill vara vacker för dig
nu när vi ska gifta oss.

Jag ska gottgöra det ikväll, jag lovar.

Var du rädd och orolig?

Nu när du vet att
jag var själv och i trygghet...

Vad har jag att vinna på det?

Paris?

Älskling, jag längtar efter vår
smekmånad. Vi ses ikväll. Bli inte sen.

Så nu känner du till
några av mina hemligheter.

Låt oss inte göra det här mer
komplicerat än vad det behöver vara.

Du hörde och såg några saker
du inte hade med att göra.

Vad fader Hicks och jag gör är vår
ensak, så vad du måste göra–

–är att vara tyst och låtsas som att du
aldrig hörde eller såg något, förstått?

Vad har jag att vinna på det?

Vad... Slog du mig precis?

–Jag skulle inte göra det om jag var du.
–Men du är inte jag.

Jag varnade dig.

Vad i helvete är det här?

Vad är du?

Som du sa. Vi har alla hemligheter.
Vissa är större, viktigare...

...och ibland farligare än andra.

Inte konstigt att din mamma tog med sig
hemligheten i graven.

–Prata inte om min mamma.
–Inte ens om hur hon dog?

–Vad menar du?
–Vad har jag att vinna på det?

–Hemlighet mot hemlighet.
–Jag berättar om du håller tyst.

–Okej.
–Du är en smart pojke, Jeremy.

Berätta.

Din mamma var en visselblåsare.

Hon tänkte i alla fall bli det.

Hon fick reda på att min fästman och
hans bank inte skötte saker korrekt.

Och hon fick reda på att Sam och hans
anställda fifflade med falska bolån–

–och tvingade oskyldiga människor att
lämna ifrån sig sina hem.

Hur kan du veta allt det här?

Låt inte tuttarna och mitt snygga hår
lura dig. Jag är inte naiv.

De flesta bimbos skulle inte fixa en dag
med geten jag ska gifta mig med.

Sam är för självupptagen. Han vet inte
att han blir lurad av sin barbie-docka.

Man måste känna till dem för att fånga
dem och dessutom ha en hake på dem.

Sam har kopior av sina bankpapper
hemma och jag läser dem.

Din mamma hade rätt,
och hon tänkte berätta det för FBI.

Så de stoppade henne.

Stoppade? Hur och av vem?
De sa att hon dog i en hjärtattack.

Men vem och vad orsakade den, Jeremy?

Sluta spela spel
och berätta vad som hände.

Det ni gör är fel, mr Abram. Ärliga
människor förlorar besparingar och hem.

Dessa pantövertaganden
splittrar familjer.

Ledsen, men jag rapporterar det till
bankkommissionen. Jag har inget val.

Vi har alltid ett val, June.

Jag såg min signatur förfalskad på några
bolån med en jobbtitel jag inte ens har.

Min avskedsansökan. Jag väntade för att
att slippa ställa till med en scen.

Jag är rädd att
det ändå kommer att bli en stor scen.

–Tack för att ni kom, sheriffen.
–Ni följer med mig, miss Rollens.

Följa med dig?

När hon vaknar
ska jag skrämma skiten ur henne.

Oroa dig inte.
Hon kommer inte att säga nåt till någon.

Men hon vaknade aldrig igen.

Sheriff Bower dödade henne
med en elpistol.

Det var inte meningen.
Han skulle bara skrämma henne...

...men då elpistoler inte går att spåra
kom han undan med mord.

Hon borde ha hållit sig undan.

Vi har en överrenskommelse, visst?

–Ja.
–Bra.

–Då kör jag hem dig.
–Nej.

Jag går.

Skyll dig själv.

Skit också!

Hej, älskling. Titta vad jag har.
Grattis på födelsedagen!

En gitarr?

–Tack ska du ha, mamma.
–Du kan lära dig att spela online.

Du skulle bli jätteduktig snabbt.
Tjejer älskar killar som spelar gitarr.

Hur ska jag någonsin få en tjej?

Lyssna, Jeremy. En dag kommer du att
träffa den perfekta flickan–

–som älskar och tar hand om dig
för den du är.

Jag vet inte ens varför eller hur
jag blivit som jag är.

Hur kommer jag någonsin att...

Jeremy. Jag vet inte hur eller varför
du blivit som du är...

...men jag vet en sak.
Du är inte här av en slump.

Jag är säker på att
du kommer att förstå det en dag.

Du var inte här när jag kom med lunch,
så jag blev orolig och väntade.

–Är allt som det ska?
–Nej, inget är som det ska.

Mamma dog inte av en hjärtattack.
Hon blev dödad.

Vad?

Sheriff Bower dödade henne.

Vad menar du, Jeremy?
Varför skulle han göra det?

Mamma fick reda på att banken
lurade folk och skulle avslöja det–

–men hon blev dödad innan hon hann göra
nåt. Jag måste berätta det för någon.

Jeremy, ta det lugnt. Var har du varit
och hur kan du veta om det här?

Med dåliga människor.

–Jess, litar du på mig?
–Ja.

Då måste du lyssna på mig. Vi måste åka
härifrån och rapportera det.

–Vart då?
–Spelar det någon roll?

Nej.

–Vem ringer du?
–Mammas advokat. Han hjälper oss.

Det här är Goodmans advokatbyrå.

Där är hon.

–Det är Ned, spring.
–Och se vem hon är med. Vi tar dem.

Gasa på!

Ni kan gömma er som ett par
rädda kaniner, men jag hittar er.

Pastor Hicks?

Nej, håll er borta!

–Förlåt mig...
–Nej!

Hjälp honom!

Ta loss repet.

–Är han död?
–Jag vet inte.

Pappa? Kom till lagerbyggnaden,
pastorn har råkat ut för nåt.

Jag är runt hörnet.
Jag kommer direkt.

Vad hände?

Pastorn försökte hänga sig själv.

Han är fortfarande vid liv.

Ingen går härifrån.
Jag behöver vittnesmål från er alla.

Det är nog bäst att du kommer ner till
lagret. Och ta med dig Sheila.

–Vilka var först på platsen?
–Dem.

Men vi kom strax efter.

Vad tusan gjorde ni härinne?

Inget värt att nämna.

Jag avgör vad som är värt att nämna!

–Vad tusan har hänt?
–Pastorn ville visst möta sin skapare...

...lite tidigare än planerat.

Kom hit. Kom hit, sa jag!

Titta. Titta på honom!

–Är han död?
–Inte direkt.

–Varför tänkte han hänga sig?
–För att han var svag.

Jag vet vad ni gjorde mot min mamma
och jag ska se till att ni straffas.

Din mamma dog i en hjärtattack, grabben.
Inget du säger kan förändra det.

–Du dödade henne.
–Få tyst på honom.

Det är ett stort påstående
du inte har några bevis för.

Jag sa åt dig att inte komma in till min
stad och ställa till med problem.

Den här staden är ett problem.

Ni är för blinda för att
se att ni är en del av det.

Sheriffen, slå honom inte.
Ni vet inte vad ni gör.

Tycker du att det är roligt?
Jag ska slå bort leendet ifrån dig.

Sluta! Sluta slå honom!
Sheriffen, ni förstår inte. Sluta.

Håll dig utanför.
Sheriffen, gör det du ska.

Du kan bättre än så, sheriffen.
Det här är din stad och dina regler.

Om jag bryter mot dem,
bryter du ner mig.

–Jeremy, du gör det med flit. Sluta!
–Kan inte skydda dem från dem själva.

Sluta snacka, grabben. Sheriffen,
gör det du ska. Han får inte prata.

Sheriffen, du förstår inte.
Du får inte göra honom illa.

Snälla, sluta. Du dödar honom.

Du dödar Ned.

Nej...

Titta, sheriffen!

Nej... Ned.

Jag försökte berätta,
men ni vägrade sluta.

Du! Du gjorde det här!

Nej. Jag har inte gjort någonting.

Blodet är på dina händer.
Du gjorde det mot dig själv.

Ned...

Jeremy, du är inte här av en slump.

En dag kommer du att förstå det.

Vad gör du?

Sluta. Snälla, sluta.

–Litar du på mig?
–Ja, men...

Förstår du mig?

Ja.

Herregud... Ned?

Du lever... Du lever.

Vad hände precis?

Förstår ni?

Förstår ni nu?

Sex månader senare

–Jag blev precis klar med den.
–Tack.